{"id":24642,"date":"2010-10-01T21:59:27","date_gmt":"2010-10-01T19:59:27","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=24642"},"modified":"2010-10-01T21:59:27","modified_gmt":"2010-10-01T19:59:27","slug":"martin-ljung-vila-i-frid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=24642","title":{"rendered":"Martin Ljung – vila i frid"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Martin Ljung har avlidit. Han dog i sin bostad natten till torsdag 30 september.<\/p>\n

Jag har\u00a0 kallat Martin Ljung ”Sveriges roligaste m\u00e4nniska”. Hans doterdotter \u00e4r en n\u00e4ra v\u00e4n till mig, det var s\u00e5 jag fick veta. N\u00e4r Mia ber\u00e4ttade att Martin var d\u00f6d ber\u00e4ttade hon ocks\u00e5 att han g\u00e5tt och lagt sig f\u00f6r att vila och bett om att inte bli st\u00f6rd.<\/p>\n

Martin Ljung \u00e4r en av de stora namnen i svensk komedis historia. F\u00f6r alla oss som var v\u00e4xte upp i mitten av 1900-talet \u00e4r han en ikon.
\nVem minns inte hans guben i l\u00e5ddan-samtal med Hans Alfredsson i en t\u00e5gvagn. Andra stora minnen av honom \u00e4r fr\u00e5n Kn\u00e4ppupp-revyerna och samarbetet med Povel Ramel.<\/p>\n

\u00c4ven om jag minns honom som Sveriges roligaste m\u00e4nniska \u00e4r jag nyfiken p\u00e5 vad Mia, som v\u00e4xt upp med honom, vill lyfta fram. Hon s\u00e4ger direkt att ”han var inte bara rolig, han var rolig ocks\u00e5 men inte alltid”. Sedan f\u00f6rklarar hon:<\/p>\n

Martin Ljung f\u00f6ddes i Lule\u00e5 och var smed. Han ber\u00e4ttade att det var pappans d\u00f6d som var biljetten till Stockholm. Annars hade han blivit kvar och gift sig med n\u00e5gon flicka fr\u00e5n trakten. I st\u00e4llet reste han till Stockholm och fick jobb hos Povel Ramel.<\/p>\n

\"\"<\/a>
En viss likhet kan man se<\/figcaption><\/figure>\n

Han hade ingen utbildning f\u00f6r jobbet utan bara sin ambition och beg\u00e5vning. Och en j\u00e4kla vilja, antar jag.<\/p>\n

Martin Ljung slutade aldrig att f\u00f6rundras och gl\u00e4djas \u00f6ver sin framg\u00e5ng. Det var viktigt f\u00f6r honom att bli igenk\u00e4nd och han tyckte om att bli uppm\u00e4rksammad i alla sammanhang. Mia ber\u00e4ttar om promenader p\u00e5 stan n\u00e4r hon var liten. Morfar kunde fr\u00e5ga ”tror du att dom k\u00e4nde igen mig”? Ber\u00e4ttelsen vittnar om en man som k\u00e4nde gl\u00e4dje \u00f6ver framg\u00e5ngarna men kanske ocks\u00e5 en os\u00e4kerhet om lyckan skulle best\u00e5. Att det kanske ocks\u00e5 var l\u00e4ttare (och roligare) att dela dessa tankar med barnbarnet \u00e4n med andra. Han kunde bli besviken \u00f6ver att inte f\u00e5 erk\u00e4nnande men han gjorde ju en resa fr\u00e5n en v\u00e4rld till en annan. Fr\u00e5n smedyrket i Lule\u00e5 till (s\u00e5 sm\u00e5ningom) en \u00e5ttarummare p\u00e5 \u00d6stermalm.<\/p>\n

Mia \u00e4r angel\u00e4gen om att ber\u00e4tta det h\u00e4r, s\u00e5 att vi skall veta. Och visst f\u00f6rst\u00e5r man att Martin Ljung inte bara var en lustigkurre, det m\u00e4rks i hans humor. Han \u00e4r inte r\u00e4dd f\u00f6r att vara fr\u00e4ck och of\u00f6rsk\u00e4md. Det klara man inte om man bara \u00e4r sn\u00e4ll. Det som gjorde honom rolig var att han sa det som vi inte alltid v\u00e5gar s\u00e4ga sj\u00e4lva och han h\u00e4mtade en hel del ur sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

Martin Ljung blev 93 \u00e5r och han har l\u00e4mnar nog minnen efter sig. Hos oss som lyssnade och skrattade och\u00a0hos de som levde n\u00e4ra honom. Jag vill bara s\u00e4ga tack, Martin!<\/p>\n

Och tack till Mia som hj\u00e4lpte mig skriva det h\u00e4r och som gett Kulturbloggens l\u00e4sare en\u00a0personlig glimt av en av v\u00e5ra stora. Hon har gjort mina och era minnen levande.<\/p>\n

Du kan l\u00e4s mer i:<\/p>\n

Dagens Nyheter<\/a><\/p>\n

Expressen<\/a><\/p>\n

Svenska Dagbladet<\/a><\/p>\n

Intressant?<\/a> L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Martin Ljung<\/a>, humor<\/a>, kn\u00e4ppupp<\/a>, revy<\/a>, Povel Ramel<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Martin Ljung har avlidit. Han dog i sin bostad natten till torsdag 30 september. Jag har\u00a0 kallat Martin Ljung ”Sveriges roligaste m\u00e4nniska”. Hans doterdotter \u00e4r en n\u00e4ra v\u00e4n till mig, det var s\u00e5 jag fick veta. N\u00e4r Mia ber\u00e4ttade att Martin var d\u00f6d ber\u00e4ttade hon ocks\u00e5 att han g\u00e5tt och lagt sig f\u00f6r att vila […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[2972,3532,4452,4734],"class_list":["post-24642","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","tag-knappupp","tag-martin-ljung","tag-povel-ramel","tag-revy","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24642","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24642"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24642\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24642"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=24642"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=24642"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}