H\u00e4romkv\u00e4llen (27\/9) var det dags f\u00f6r denna operaresas andra operaf\u00f6rest\u00e4llning, n\u00e4mligen \u201dRigoletto\u201d p\u00e5 Kungliga Operan. Foto: Hans Nilsson<\/p>\n
Rigoletto \u00e4r en opera som jag nog har sett ett tjugotal g\u00e5nger och det var f\u00f6r \u00f6vrigt med just den operan som mitt operaintresse b\u00f6rjade en g\u00e5ng f\u00f6r ett fyrtiotal \u00e5r sedan.<\/p>\n
Under en period under 1960-talet var jag till sj\u00f6ss och bl a gick jag p\u00e5 en rutt med Leningrad i norr och s\u00e5 l\u00e4ngs \u00f6stersj\u00f6kusten ner till Kiel. P\u00e5 den resan hamnade jag ofta i gamla staden Wismar som d\u00e5 l\u00e5g i det som d\u00e5 kallades DDR.<\/p>\n
I alla de h\u00e4r olika sj\u00f6st\u00e4derna blev vi sj\u00f6m\u00e4n omh\u00e4ndertagna av n\u00e5gon sorts statlig myndighet som anordnade aktiviteter och i Leningrad, numera S:t Petersburg fick vi oftast g\u00e5 p\u00e5 en sorts varit\u00e9underh\u00e5llning, men i Wismar blev jag erbjuden att g\u00e5 p\u00e5 stadens operahus som d\u00e5 gav Giuseppe Verdi\u00b4s \u201dRigoletto\u201d. F\u00f6rest\u00e4llningen var ju n\u00e4rmast att betrakta som en klassisk f\u00f6rest\u00e4llning, \u00e4ven om jag naturligtvis vid den tiden helt saknade begrepp om vad det var f\u00f6r n\u00e5gonting.<\/p>\n
Men jag gillade det jag s\u00e5g och h\u00f6rde s\u00e5 varje g\u00e5ng jag kom tillbaka till Wismar s\u00e5 blev jag k\u00f6rd till operahuset. Under den trem\u00e5nadersperioden, som jag gick p\u00e5 den \u201dtraden\u201d s\u00e5g nog f\u00f6rest\u00e4llningen ett tiotal g\u00e5nger. Jag var lika fascinerad av f\u00f6rest\u00e4llningen varje g\u00e5ng och sedan dess har jag allts\u00e5 sett \u201dRigoletto\u201d ett tiotal g\u00e5nger till, men jag har ocks\u00e5 hoppat \u00f6ver ett antal tillf\u00e4llen, men nu var det allts\u00e5 dags att se Rigoletto igen.<\/p>\n
I det h\u00e4r sammanhanget vill jag ocks\u00e5 ber\u00e4tta att jag s\u00e5g \u201dRigoletto fr\u00e5n Mantua\u201d p\u00e5 TV f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan. Den d\u00e4r \u201dRigoletto\u201d sj\u00f6ngs av Pl\u00e1cido Domingo, som ju egentligen \u00e4r tenor, och det upplevde jag som en f\u00f6rf\u00e4rlig f\u00f6rest\u00e4llning \u00e5tminstone bitvis. Min uppfattning \u00e4r glasklar, \u201dRigoletto\u201d \u00e4r en baryton-roll och skall allts\u00e5 sjungas av en baryton och ingen annan.<\/p>\n
G\u00e5rdagens f\u00f6rest\u00e4llning var nummer femtio i ordningen sedan premi\u00e4ren 2001. Upps\u00e4ttningen \u00e4r regisserad av Hilda Hellwig och f\u00f6r scenografi svarade Jan Lundberg. Operan spelas vanligtvis i tre akter, men h\u00e4r har regiss\u00f6ren valt att dela in verket i fyra bilder och dessutom f\u00f6rlagt handlingen till \u00e5ren strax f\u00f6re andra v\u00e4rldskrigets utbrott i det av Mussolini dominerade Italien.<\/p>\n
Vanligtvis brukar jag inte gilla att man flyttar h\u00e4ndelserna i handlingen fr\u00e5n den tiden som komposit\u00f6ren har t\u00e4nkt sig, men i detta fall hade det absolut ingen betydelse och ombyte f\u00f6rn\u00f6jer, s\u00e4gs det. Det fungerade alldeles utm\u00e4rkt \u00e4ven om jag har synpunkter p\u00e5 utformningen av fj\u00e4rde bilden, men de \u00e4r inte s\u00e5 allvarliga att jag h\u00e4r beh\u00f6ver utveckla dessa synpunkter. I det h\u00e4r sammanhanget anser jag att det \u00e4r v\u00e4rt att notera att hertigen, som sj\u00f6ngs av Klas Hedlund var ganska lik Mussolini. Hade han varit lite mer korpulent hade han f\u00f6rmodligen varit en alldeles utm\u00e4rkt kopia.<\/p>\n
F\u00f6r kv\u00e4llens absoluta toppinsats svarade utan tvekan Jesper Taube<\/a> f\u00f6r, t\u00e4tt f\u00f6ljd av Klas Hedlund, men alldeles utm\u00e4rkta var ocks\u00e5 Lennart Fors\u00e9n, Jan-Erik Eleby och Anton Eriksson. Det var absolut inget fel p\u00e5 \u00f6vriga ej n\u00e4mnda herrar men deras roller \u00e4r ju ganska sm\u00e5 och d\u00e4rf\u00f6r anser jag att det inte \u00e4r r\u00e4ttvist att skriva mer \u00e4n att konstatera att det fungerade bra.<\/p>\n Mitt i allvaret var det ganska roligt att se hertigens kalfaktor, Kristian Flor, att f\u00f6rs\u00f6ka parera p\u00e5kl\u00e4dningen av hertigen och detta \u00e4r en scen som jag inte kan minnas att jag har sett tidigare.<\/p>\n P\u00e5 damsidan svarade naturligtvis Kerstin Avemo f\u00f6r en fin insats, men h\u00e4r t\u00e4tt f\u00f6ljd av den fantastiska Karolina Blixt och t\u00e4nk s\u00e5 l\u00e5ng hon hade blivit.<\/p>\n I \u00f6vrigt s\u00e5 gillade jag starkt Herrk\u00f6ren, men det brukar jag ju g\u00f6ra och det var allts\u00e5 inget undantag den h\u00e4r g\u00e5ngen heller.<\/p>\n Kungliga Hovkapellet var \u00e4nnu en g\u00e5ng i sitt esse och till denna upplevelse bidrog ju i allra h\u00f6gsta grad kv\u00e4llens dynamiske dirigent Tobias Ringborg.<\/p>\n Sammanfattningsvis vill jag konstatera att det var en mycket helgjuten f\u00f6rest\u00e4llning som \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rd ett bes\u00f6k f\u00f6r alla som har m\u00f6jlighet och f\u00f6r den som kanske tror att det saknas m\u00f6jlighet \u00e4r det bara att ge sig p\u00e5 uppdraget. Det gav mig personligen en mycket st\u00f6rre operaupplevelse \u00e4n att se Pl\u00e1cido Domingo som \u201dRigoletto\u201d i f\u00f6rest\u00e4llningen fr\u00e5n Mantua, men det \u00e4r s\u00e5 klart, det blir ju alltid en st\u00f6rre upplevelse att uppleva en operaf\u00f6rest\u00e4llning i ett riktigt operahus, \u00e4n i \u201ddumburken\u201d.<\/p>\n Passa p\u00e5 och se en bra operaf\u00f6rest\u00e4llning, g\u00e5 p\u00e5 operan<\/a> , sista f\u00f6rest\u00e4llning ges den 8 november.<\/p>\n Intressant?<\/a><\/p>\n L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Rigoletto<\/a>, Kungliga Operan<\/a>, Jesper Taube<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" H\u00e4romkv\u00e4llen (27\/9) var det dags f\u00f6r denna operaresas andra operaf\u00f6rest\u00e4llning, n\u00e4mligen \u201dRigoletto\u201d p\u00e5 Kungliga Operan. Foto: Hans Nilsson Rigoletto \u00e4r en opera som jag nog har sett ett tjugotal g\u00e5nger och det var f\u00f6r \u00f6vrigt med just den operan som mitt operaintresse b\u00f6rjade en g\u00e5ng f\u00f6r ett fyrtiotal \u00e5r sedan. Under en period under 1960-talet […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[2658,3134,4750],"class_list":{"0":"post-24568","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"tag-jesper-taube","8":"tag-kungliga-operan","9":"tag-rigoletto","10":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24568","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24568"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24568\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51961,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24568\/revisions\/51961"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24568"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=24568"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=24568"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}