{"id":24314,"date":"2010-09-21T14:59:23","date_gmt":"2010-09-21T12:59:23","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=24314"},"modified":"2010-09-21T14:59:23","modified_gmt":"2010-09-21T12:59:23","slug":"en-kulturbloggare-pa-premiar-pa-faust-pa-folkoperan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=24314","title":{"rendered":"En kulturbloggare p\u00e5 premi\u00e4r p\u00e5 Faust p\u00e5 Folkoperan"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Faust \u00e4r en fransk opera av Charles Gounod fr\u00e5n 1859 som bygger p\u00e5 Goethes Fausts drama. Den handlar om Faust, som \u00e4r medel\u00e5lders och vill ta livet av sig. Han \u00e4r tr\u00f6tt och missmodig. D\u00e5 kommer dj\u00e4vulen i form av demonen Mefistofeles och \u00f6vertalar Faust att s\u00e4lja sin sj\u00e4l. Fausts vinst f\u00f6r sin sj\u00e4l \u00e4r att f\u00e5 tillbaka sin ungdom och att dj\u00e4vulen lovar att se till att han lyckas ragga p\u00e5 Marguerite. Vackra smycken \u00e4r en del i att f\u00f6rf\u00f6relsen lyckas. Det \u00e4r ju med s\u00e5dant dj\u00e4vulen i alla tider lyckas sn\u00e4rja m\u00e4nniskors sj\u00e4lar: med saker som glittrar.<\/p>\n

Efter n\u00e5gra v\u00e4nder lyckas Faust p\u00e5 sin \u00e4lskade Marguerite. Men snart l\u00e4mnar han henne ensam med deras barn i sin mage.<\/p>\n

Opera \u00e4r speciellt. Det \u00e4r b\u00e5de teater och en alldeles egen musikart. Jag \u00e4r inte n\u00e5gon operaexpert, jag har sett ett par operaf\u00f6rest\u00e4llningar i mitt liv. D\u00e4remot kan jag hyggligt mycket om teater.
\nTeaterm\u00e4ssigt imponerade f\u00f6rest\u00e4llningen p\u00e5 mig v\u00e4ldigt mycket f\u00f6r sina scenl\u00f6sningar. De medverkande karakt\u00e4rerna fanns med fr\u00e5n b\u00f6rjan i varsitt litet krypin p\u00e5 scenen som var byggd i flera v\u00e5ningar. Det var en elegant scenl\u00f6sning.<\/p>\n

Det var ocks\u00e5 fascinerande hur musik var en del i handlingen, n\u00e4r m\u00f6rkrets herre n\u00e4rmade sig k\u00e4ndes det i magen av den dova, smygande, skr\u00e4mmande musiken.<\/p>\n

Den rena fina unga kvinnan Marguerite har en bror som drar ut i krig. Han har ett eget soloavsnitt som \u00e4r ber\u00f6mt. Det var en bit in i f\u00f6rsta avsnittet han hade sjungit detta och hela publiken b\u00f6rjade appl\u00e5dera. Det \u00e4r s\u00e5 operak\u00e4nnare k\u00e4nns igen. De kan sina operor och vet n\u00e4r de s\u00e4rskilda avsnitten kommer.<\/p>\n

Expressens recensent ber\u00e4ttar:<\/a><\/p>\n

Gounod skrev vispigt valsiga danser, s\u00f6ta duetter, schwungiga k\u00f6rer (h\u00e4r bortredigerade) samt arior i v\u00e4xlande temperament som blivit repertoarfavoriter f\u00f6r tenorer, sop-raner och barytoner. Bland slagnumren finns Marguerites juvelaria \u2013 en belcantovariant p\u00e5 temat flickor och diamanter, Mefistofeles bacchanaliska marsch om guldkalven d\u00e4r en basbaryton kan exponera hela sitt svarta register samt Faus-ts hj\u00e4rteknipande tenoraria \u201dSalut demeure chaste pure\u201d d\u00e4r han tackar naturen f\u00f6r den lika oskuldsfulla som gudomliga Marguerite.<\/p><\/blockquote>\n

Huruvida s\u00e5ngarna gjorde bra ifr\u00e5n sig i dessa speciella soloavsnitt kan jag inte bed\u00f6ma. F\u00f6r det kr\u00e4vs nog Kulturbloggens speciella operabloggare Mogens H Andersson<\/a>. (Han kunde inte komma den h\u00e4r g\u00e5ngen s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r ryckte jag in.)<\/p>\n

Det \u00e4r fascinerande hur en ber\u00e4ttelse om m\u00e4nniskors \u00f6den fr\u00e5n mitten av 1800-talet kan s\u00e4ga n\u00e5got till m\u00e4nniskor idag. I Folkoperans f\u00f6rest\u00e4llning har m\u00e4nniskorna placerats in i 1900-talet. Den som kan sin Faust kommer ocks\u00e5 att se en speciella tolkningar av Folkoperan, en del schwungiga k\u00f6rer \u00e4r borta och det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5gra andra \u00e4ndringar i handlingen. Men det t\u00e4nker jag inte ber\u00e4tta om, utan det f\u00e5r du sj\u00e4lv uppleva om du g\u00e5r p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n

Vi som var p\u00e5 premi\u00e4ren var p\u00e5 premi\u00e4r nummer tre, som f\u00f6r \u00f6vrigt var p\u00e5 den \u00f6desm\u00e4ttade s\u00f6ndagen 19 september. Det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som \u00e4r fascinerande med opera att f\u00f6rest\u00e4llningarna ofta har flera upps\u00e4ttningar och d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 flera premi\u00e4rer. Det g\u00f6r att ingen f\u00f6rest\u00e4llning blir den andra lik. Varje trupp sk\u00e5despelare\/s\u00e5ngare s\u00e4tter sin pr\u00e4gel p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n

Teatersajten Nummer gav betyg 4.<\/a><\/p>\n

Mer p\u00e5 Folkoperans hemsida.<\/a>
\nRecension i Svenska Dagbladet<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Faust<\/a>, Folkoperan<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Faust \u00e4r en fransk opera av Charles Gounod fr\u00e5n 1859 som bygger p\u00e5 Goethes Fausts drama. Den handlar om Faust, som \u00e4r medel\u00e5lders och vill ta livet av sig. Han \u00e4r tr\u00f6tt och missmodig. D\u00e5 kommer dj\u00e4vulen i form av demonen Mefistofeles och \u00f6vertalar Faust att s\u00e4lja sin sj\u00e4l. Fausts vinst f\u00f6r sin sj\u00e4l \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16],"tags":[1678,1811],"class_list":["post-24314","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","tag-faust","tag-folkoperan","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24314","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24314"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24314\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24314"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=24314"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=24314"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}