{"id":2256,"date":"2008-10-06T12:15:36","date_gmt":"2008-10-06T12:15:36","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=2256"},"modified":"2008-10-06T12:15:36","modified_gmt":"2008-10-06T12:15:36","slug":"orattvisornas-karta-ny-bok-av-kjell-eriksson-svarta-logner-rott-blod","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=2256","title":{"rendered":"Or\u00e4ttvisornas karta &#8211; ny bok av Kjell Eriksson: Svarta l\u00f6gner, r\u00f6tt blod"},"content":{"rendered":"<p><a href='http:\/\/sodergren.com\/kulturbloggen\/wp-content\/uploads\/2008\/10\/kjellerikssonboken.jpg'><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/sodergren.com\/kulturbloggen\/wp-content\/uploads\/2008\/10\/kjellerikssonboken-150x150.jpg\" alt=\"\" title=\"kjellerikssonboken\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"alignright size-thumbnail wp-image-2257\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>Svarta l\u00f6gner, r\u00f6tt blod \u00e4r den nionde boken skriven av Kjell Eriksson<\/strong>, en av Sveriges mest l\u00e4sta deckarf\u00f6rfattare. Han skriver om sin hemstad Uppsala. Sitt Uppsala, l\u00e5ngt fr\u00e5n studentliv och Pelle Svansl\u00f6s som han sj\u00e4lv uttrycker det. Kjells b\u00f6cker \u00e4r \u00f6versatta till tio spr\u00e5k och han har bel\u00f6nats med Svenska Deckarakademins debutantpris 1999 f\u00f6r Den upplysta stigen. 2002 blev Prinsessan av Burundi utsedd till \u00e5rets b\u00e4sta svenska deckare.<\/p>\n<p>I boken f\u00e5r vi f\u00f6lja polisen Ann Lindell och hennes kollegor. Ann \u00e4r en typisk \u201densam-\u00e4r-stark- kvinna\u201d. Ensamst\u00e5ende med sin son Erik. Duktig p\u00e5 sitt yrke men innerst inne l\u00e4ngtande efter k\u00e4rlek. Pl\u00f6tsligt m\u00f6ter hon Mannen. Anders Brant. Han \u00e4r journalist och hon blir passionerat f\u00f6r\u00e4lskad. Efter n\u00e5gra veckor f\u00f6rsvinner han. Han s\u00e4ger att han m\u00e5ste resa bort, men inte vart och inte varf\u00f6r.<\/p>\n<p>Kallduschen kommer f\u00f6r Ann n\u00e4r hans telefonnummer mycket \u00f6verraskande hittas i en ihj\u00e4lslagen mans ficka. Hon hamnar i ett dilemma d\u00e4r hon v\u00e4ljer att inte ber\u00e4tta att hon k\u00e4nner Brant sen tidigare. L\u00f6gnerna sn\u00e4rjer in henne och genom att arbeta h\u00e5rt med ett annat ouppklarat brott f\u00f6rs\u00f6ker hon h\u00e5lla tankarna bort fr\u00e5n Brant. Men det lyckas f\u00f6rst\u00e5s inte \u2026<\/p>\n<p>Jag tycker mig se en vilja i boken att skildra en del av v\u00e4rldens or\u00e4ttvisor. Brant bes\u00f6ker dagens Brasilien med all sin fattigdom. En fattigdom som skapar h\u00f6g brottslighet, oj\u00e4mlikhet och brist p\u00e5 respekt f\u00f6r m\u00e4nniskoliv. I Uppsala f\u00e5r vi m\u00f6ta bostadsbristens och alkoholisternas Uppsala samt de rikas del av staden. De rika som genom ojusta medel lever ett gott liv. Putin och oligarkernas Ryssland finns ocks\u00e5 med p\u00e5 or\u00e4ttvisornas karta. Ryssland, ett delat land d\u00e4r omoralen segrar. D\u00e4r n\u00e5gra f\u00e5 skor sig p\u00e5 samh\u00e4llets f\u00f6r\u00e4ndring medan andra f\u00e5r s\u00e4lja sina minnen f\u00f6r att \u00f6verleva. I alla st\u00e4der vi bes\u00f6ker \u00e4r klasskillnaderna tydliga och f\u00f6r vissa karakt\u00e4rer ett problem.<\/p>\n<p><strong>Journalisten Anders Brant<\/strong> brottas med sina egna privata dilemman i Brasilien. Han \u00e4r ju en del av den vita mannens maktv\u00e4rld, vare sig han vill eller inte. Trots m\u00e5nga \u00e5r i landet och en n\u00e4stan felfri portugisiska st\u00e5r han utanf\u00f6r. Det \u00e4r kanske det som \u00e4r k\u00e4rnan i ber\u00e4ttelsen. Att vilja vara en del av n\u00e5got som man inte \u00e4r. Den alkoholiserade, bostadsl\u00f6sa f.d. st\u00e4llningsbyggaren Bosse Gr\u00e4nsberg vill s\u00e5 g\u00e4rna vara en del av det samh\u00e4lle han en g\u00e5ng deltog i. Ann Lindell vill vara en del av det vanliga \u201dSvenssonlivet\u201d. Leva med n\u00e5gon, ha n\u00e5gon som \u00e4lskar henne. Som kan ta hand om denna duktiga brottsutredare.<\/p>\n<p>De st\u00e5r alla utanf\u00f6r och tittar in p\u00e5 n\u00e5got de vill ha. Men fr\u00e5gan \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att n\u00e4r och om de v\u00e4l f\u00e5r det, kommer d\u00e5 \u00e4ven lyckan?<\/p>\n<p>Svarta l\u00f6gner, r\u00f6tt blod \u00e4r mitt f\u00f6rsta m\u00f6te med f\u00f6rfattaren Kjell Eriksson och med karakt\u00e4rerna. Konstigt kan man tycka, inte bara p.g.a. att han \u00e4r en av Sveriges mest l\u00e4sta f\u00f6rfattare inom deckargenren utan att jag liksom han har Uppsala som min barndomsstad. Min ungdomsstad. Mitt studentliv. Men inte samma generation. Att l\u00e4sa om \u201dsin\u201d egna stad borde v\u00e4l locka. Eller? Inf\u00f6r fr\u00e5gan k\u00e4nner jag mig lika itudelad som staden sj\u00e4lv. Jag har l\u00e4st massor av b\u00f6cker med skildringar fr\u00e5n st\u00e4der och platser d\u00e4r jag varit. Har inte vad jag minns haft n\u00e5gra sv\u00e5righeter n\u00e4r det g\u00e4ller l\u00e4sning om min nuvarande stad Stockholm men Uppsala k\u00e4nner jag s\u00e5 v\u00e4l. F\u00f6r v\u00e4l?<\/p>\n<p>En av de st\u00f6rsta upplevelserna f\u00f6r mig med att l\u00e4sa \u00e4r att jag kan flytta mig, inne i mitt eget huvud, till nya rum. Jag kan se, lukta och uppleva en plats med hj\u00e4lp av f\u00f6rfattarens ord. Orden skapar min fantasi. N\u00e4r jag nu vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen f\u00f6rflyttar mina sinnen till en ny plats och b\u00f6rjar skapa mina bilder s\u00e5 st\u00f6rs jag av att i en mening f\u00e5 det skrivet var jag FAKTISKT befinner mig. Det finns liksom en sann bild, en sann plats d\u00e4r allt detta utspelar sig och jag m\u00e5ste revidera min egen. Bilden skakas om och blir otydlig. En stor del av min l\u00e4supplevelse g\u00e5r f\u00f6rlorad. Detta beror inte p\u00e5 f\u00f6rfattarens val av ord utan mitt helt privata \u00f6nskem\u00e5l om vad jag vill ha ut av min l\u00e4sning. Jag vill ha mina egna bilder!<\/p>\n<p>Annars tycker jag att denna deckare \u00e4r en helt ok s\u00e5dan. Den inneh\u00e5ller alla de ingredienser man brukar f\u00f6rknippa med genren. En schysst bok att l\u00e4sa medans man ihopkrupen i soffan lyssnar p\u00e5 h\u00f6sten utanf\u00f6r.<\/p>\n<p><em><strong>Marie S<\/strong><\/em><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=1680\">PS: H\u00e4r har Kulturbloggen en intervju med Kjell Eriksson.<\/a><\/p>\n<p><a href='http:\/\/sodergren.com\/kulturbloggen\/wp-content\/uploads\/2008\/10\/kjellerikssonboken125.jpg'><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/sodergren.com\/kulturbloggen\/wp-content\/uploads\/2008\/10\/kjellerikssonboken125.jpg\" alt=\"\" title=\"kjellerikssonboken125\" width=\"125\" height=\"250\" class=\"alignright size-full wp-image-2258\" \/><\/a><\/p>\n<p>Svarta l\u00f6gner, r\u00f6tt blod<br \/>\nF\u00f6rfattare \tKjell Eriksson<br \/>\nF\u00f6rlag \tOrdfront F\u00f6rlag<br \/>\nISBN 9170373752<br \/>\nISBN-13 9789170373756<\/p>\n<p>Andra bloggar om: <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/deckare\" rel=\"tag\">deckare<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/kriminalroman\" rel=\"tag\">kriminalroman<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/or%E4ttvisor\" rel=\"tag\">or\u00e4ttvisor<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/Kjell+Eriksson\" rel=\"tag\">Kjell Eriksson<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/l%F6gner\" rel=\"tag\">l\u00f6gner<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/recension\" rel=\"tag\">recension<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/bok\" rel=\"tag\">bok<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/bokrecension\" rel=\"tag\">bokrecension<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Svarta l\u00f6gner, r\u00f6tt blod \u00e4r den nionde boken skriven av Kjell Eriksson, en av Sveriges mest l\u00e4sta deckarf\u00f6rfattare. Han skriver om sin hemstad Uppsala. Sitt Uppsala, l\u00e5ngt fr\u00e5n studentliv och Pelle Svansl\u00f6s som han sj\u00e4lv uttrycker det. Kjells b\u00f6cker \u00e4r \u00f6versatta till tio spr\u00e5k och han har bel\u00f6nats med Svenska Deckarakademins debutantpris 1999 f\u00f6r Den [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,16],"tags":[1197,3041],"class_list":{"0":"post-2256","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-litteratur","7":"category-recension","8":"tag-deckare","9":"tag-kriminalroman","10":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2256","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2256"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2256\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2256"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2256"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2256"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}