{"id":22444,"date":"2010-08-02T13:59:24","date_gmt":"2010-08-02T11:59:24","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=22444"},"modified":"2010-08-02T13:59:24","modified_gmt":"2010-08-02T11:59:24","slug":"vem-har-ratt-till-det-offentliga-rummet-graffiti-i-fokus-pa-internationellt-konvent-i-stockholm","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=22444","title":{"rendered":"Vem har r\u00e4tt till det offentliga rummet? Graffiti i fokus p\u00e5 internationellt konvent i Stockholm"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nEtt tips f\u00f6r dig som \u00e4r intresserad av gatukonst och graffiti och om fr\u00e5gor kring vem som ska ha r\u00e4tt till det offentliga rummet: Ett internationellt konvent arrangeras fredag 13 augusti och l\u00f6rdag 14 augusti i K\u00e4gelbanan p\u00e5 S\u00f6dra teatern i Stockholm.
\nEn m\u00e4ngd intressanta konstn\u00e4rer fr\u00e5n bland annat Berlin, New York och Stockholm, internationella f\u00f6rfattare, debatt\u00f6rer och forskare deltar i konventet och ger sina perspektiv. Det blir seminarier, workshops, debatter, livem\u00e5leri, f\u00f6rel\u00e4sningar, filmvisningar och musik. Och framf\u00f6rallt, Stockholms enda lagliga, \u00f6ppna v\u00e4gg f\u00f6r alla att m\u00e5la p\u00e5 kommer att finnas vid K\u00e4gelbanan.<\/p>\n

H\u00e4r delar ur programmet:<\/p>\n

Noll-tolerans eller lagliga v\u00e4ggar? Konst eller vandalism? Med konstkonventet Art of the Streets vill Riksteatern lyfta debatten och skapa en plattform f\u00f6r samtalet kring graffiti, street art och hiphop som kultur, men ocks\u00e5 f\u00f6r utf\u00f6randet av den. Vi vill ge graffiti-konstn\u00e4rer m\u00f6jlighet att lagligt ut\u00f6va sin konst och st\u00e4ller fr\u00e5gan om hur vi kan vara med och p\u00e5verka det offentliga rummet och vem som f\u00e5r g\u00f6ra det. Utanf\u00f6r K\u00e4gelbanan kommer det att finnas en laglig v\u00e4gg f\u00f6r graffiti som kommit till med anledning av konventet. Stockholms enda lagliga, \u00f6ppna v\u00e4gg!<\/p>\n

– Jag \u00e4r j\u00e4tteglad \u00f6ver att Riksteatern kan erbjuda ett forum f\u00f6r samtal och en laglig v\u00e4gg f\u00f6r Sveriges graffare att m\u00e5la fritt p\u00e5, s\u00e4ger Ceylan Holago, producent f\u00f6r projektet.<\/p>\n

Under \u201dArt of the Streets\u201d fylls K\u00e4gelbanan av workshops, av f\u00f6redrag, seminarier och debatter; bland annat med fr\u00e5gest\u00e4llningar om hiphopkulturen som estetiskt uttryck, debatter om hur stadens myndigheter ska f\u00f6rh\u00e5lla sig till gatukonsten och vad man f\u00e5r g\u00f6ra i konstens namn. Dessutom visas film om gatukonst och gatukonstn\u00e4rer, det blir livem\u00e5leri och musik. Internationella konstn\u00e4rer, f\u00f6rfattare, debatt\u00f6rer och forskare ger sina perspektiv.<\/p>\n

Deltar g\u00f6r bland andra f\u00f6rfattaren skribenten och forskaren Adam Mansbach (USA). Mansbach var tidigare medarbetare p\u00e5 den legendariska hiphoptidningen Stress, ocks\u00e5 verksam som kritiker och debatt\u00f6r i bredare medier, som professor i litteratur och litter\u00e4r gestaltning vid Rutgers University. Han tillh\u00f6r en grupp intellektuella som skapat det akademiska forskningsf\u00e4ltet hiphop-studies. Jolie \u00e4r en Berlin-baserad konstn\u00e4r och pedagog, hon brinner s\u00e4rskilt f\u00f6r att unga tjejer ska f\u00e5 b\u00e4ttre m\u00f6jligheter att syssla med graffiti. Jolie arbetar b\u00e5de ensam och tillsammans med Berlins mest avantgardistiska graffitigrupper. Den schweiziska konstn\u00e4ren och dj:n RosyOne ber\u00e4ttar om sitt arbete fr\u00e5n tjugo \u00e5rs verksamhet inom det klassiska graffitim\u00e5leriet. Just nu arbetar RosyOne med boken ”Cause we got Style” om tidigt europeiskt hiphopmode. En annan graffitikonstn\u00e4r \u00e4r TooFly. Hon har blivit ett centralt namn p\u00e5 New Yorks gatukonstscen, fr\u00e4mst genom att ha deltagit p\u00e5 flera av de senaste \u00e5rens stora muralm\u00e5lningar. Fr\u00e5n Sverige deltar bland andra Ollie, Kaos och Promoe.<\/p>\n

Kv\u00e4llarna fylls av musik och fest. Fredagkv\u00e4llen \u00e4r mer inriktad p\u00e5 klassisk hiphop, p\u00e5 l\u00f6rdag \u00e4r det dags f\u00f6r de modernare europeiska kusinerna till genren. Bland artisterna m\u00e4rks Promoe som g\u00f6r ett av sina f\u00e5 framtr\u00e4danden, samma sak g\u00e4ller f\u00f6r hypade Max Peezay. Vi f\u00e5r fint bes\u00f6k fr\u00e5n England; Flowdan en av ursprungsmedlemmarna i grime-pionj\u00e4rgruppen Roll Deep. All out dub step, Sveriges fetaste dubstep klubb figurerar ocks\u00e5 liksom Balkanbrigaden.<\/p>\n

Kort bakgrund<\/strong>
\nSkandinaviska st\u00e4der har sedan mitten av 90-talet arbetat med nolltolerans som metod f\u00f6r att komma tillr\u00e4tta med graffiti. Nolltoleransen skapades ursprungligen i New York. Den var ett s\u00e4tt att komma tillr\u00e4tta med brottsligheten genom att l\u00e5ta polisen sl\u00e5 ner p\u00e5 alla sorters sm\u00e5brottslighet. I de skandinaviska st\u00e4derna, fr\u00e4mst Oslo, Stockholm och Helsingfors, kom nolltolerans att betyda n\u00e5got annat. I Stockholm inneb\u00e4r nolltoleransen en repressiv h\u00e5llning med en policy d\u00e4r all form av graffiti, \u00e4ven laglig, \u00e4r bannlyst. Samtidigt har det funnits en lucka f\u00f6r gatukonstens till synes lite sn\u00e4llare uttryck. Riksteatern tycker inte att det g\u00e5r att blunda f\u00f6r en s\u00e5 bred konstform. Policyn inneb\u00e4r en estetisk censur. Oslo och Helsingfors har b\u00e5da sl\u00e4ppt nolltoleransen, Helsingfors med motiveringen att den kostar f\u00f6r mycket och inte har n\u00e5gon effekt.<\/p>\n

Lagliga v\u00e4ggar, \u00f6ppna f\u00f6r alla medborgare, \u00e4r numera legio i s\u00e5 gott som alla europeiska storst\u00e4der, precis som ramperna f\u00f6r den en g\u00e5ng s\u00e5 kontroversiella br\u00e4dan har blivit standard, till och med mitt i Stockholm. I Ume\u00e5 \u00e4r graffiti integrerad i konstutbildningen p\u00e5 universitetet. I Malm\u00f6 finns en laglig v\u00e4gg i Folkets Park. I Centraleuropa har de flesta st\u00e4der lagliga v\u00e4ggar d\u00e4r medborgare fritt f\u00e5r uttrycka sig.<\/p>\n

\u201dArt of the Street\u201d \u00e4r en del av Riksteaterns l\u00e5ngsiktiga satsning p\u00e5 street-kulturen och en diskussion om konstens roll i samh\u00e4llet. Riksteatern vill lyfta fram olika typer av konstn\u00e4rliga uttryck och ser graffitin som en konstform. Det \u00e4r ocks\u00e5 en del av visionen att skapa mentala krockar p\u00e5 olika spr\u00e5k f\u00f6r att s\u00e4tta tanken och k\u00e4nslan i r\u00f6relse, att arbeta f\u00f6r demokrati, delaktighet och inflytande. 2008 turnerade streetfestivalen, \u201d2 new days of hiphop\u201d och bes\u00f6kte tio st\u00e4der. Graffitin var en av fyra centrala delar (rap, dj, breakdance och graffiti). 1000 personer i Karlstad kunde se graffitim\u00e5lare ut\u00f6va sin konst helt \u00f6ppet mitt p\u00e5 dagen framf\u00f6r en publik. Och vi fick bevis f\u00f6r att graffiti inte \u00e4r synonymt med ungdoms- eller storstadskultur. Rune Nyl\u00e9n, d\u00e5 78 \u00e5r och bosatt i Falun lyfte luren och fick Riksteaterns turn\u00e9planerare att l\u00e4gga in Falun p\u00e5 turn\u00e9slingan. Men i G\u00f6teborg var stadens d\u00e5varande kulturchef mindre begeistrad och ville f\u00f6rst att den del av festivalen som inneh\u00f6ll graffiti skulle stoppas. Beslutet debatterades livligt och kulturchefen \u00e4ndrade sig och gick med p\u00e5 att graffitikonstn\u00e4rer fr\u00e5n G\u00f6teborg skulle f\u00e5 ut\u00f6va sin konst vid turn\u00e9ns final i Stockholm och senare \u00e4ven st\u00e4lla ut i G\u00f6teborg.<\/p>\n

Ur programmet:
\n
\nArtist talk: Adam Mansbach (USA)<\/strong>
\nF\u00f6rfattaren Adam Mansbach presenterar sitt konstn\u00e4rskap och dess kopplingar till hiphopkulturen och graffitikonsten. Mansbach var tidigare medarbetare p\u00e5 den legendariska hiphoptidningen Stress men \u00e4r ocks\u00e5 verksam som kritiker och debatt\u00f6r i bredare medier. Vid sidan av sina tv\u00e5 romaner ”Angry Black White Boy” fr\u00e5n 2005 och \u201dThe End of the Jews” fr\u00e5n 2008 har han publicerat en diktsamling samt ett stort antal artiklar och ess\u00e4er i skilda \u00e4mnen. Adam Mansbach \u00e4r verksam som professor i litteratur och litter\u00e4r gestaltning vid Rutgers University och tillh\u00f6r en grupp intellektuella som skapat det akademiska forskningsf\u00e4ltet hiphop-studies. Hans roman ”Angry Black White Boy” anv\u00e4nds som kurslitteratur p\u00e5 mer \u00e4n sextio universitet i USA. P\u00e5 engelska.<\/p>\n

Artist talk: Jolie (Tyskland)<\/strong>
\nDen tyska konstn\u00e4ren Jolie presenterar sitt arbete med konst och pedagogik. Hon \u00e4r f\u00f6dd och uppvuxen i Berlin d\u00e4r hon tidigt fascinerades av graffiti och 1995 b\u00f6rjade hon m\u00e5la sj\u00e4lv. Hon arbetar b\u00e5de ensam och tillsammans med grupper som Jazz Style Corner, en av Berlins mest avantgardistiska graffitigrupper. Jolie \u00e4r ocks\u00e5 verksam som organisat\u00f6r. Bland annat arrangerar hon den internationella hiphopfestivalen ”Jam on it” i hemstaden Berlin samt den \u00e5rliga ”International Women\u2019s Day \u2013 All Female Jam Berlin” som sammanf\u00f6r kvinnliga graffitim\u00e5lare fr\u00e5n olika l\u00e4nder f\u00f6r att fr\u00e4mja ett samtal om feminism inom hiphop. Jolie leder ocks\u00e5 graffitiworkshopar f\u00f6r barn och ungdomar, och brinner s\u00e4rskilt f\u00f6r att unga tjejer ska f\u00e5 b\u00e4ttre m\u00f6jligheter att syssla med graffiti. P\u00e5 engelska.<\/p>\n

Artist talk: Ollio (Sverige)<\/strong>
\nG\u00f6teborgsbaserad konstn\u00e4r med r\u00f6tterna i graffitikulturen, d\u00e4r han varit verksam i snart 15 \u00e5r. Han har blivit en n\u00e4st intill folkk\u00e4r konstn\u00e4r och hans n\u00e4rmare hundra m\u00e5lade elsk\u00e5p har blivit mycket popul\u00e4ra. Ollio arbetar med olika material och har blivit uppm\u00e4rksammad f\u00f6r tuftade mattor med tydlig graffitiinspiration.<\/p>\n

Artist talk: RosyOne (Schweiz)<\/strong>
\nDen Schweiziska konstn\u00e4ren ber\u00e4ttar om sitt arbete fr\u00e5n tjugo \u00e5rs verksamhet inom den klassiska graffitim\u00e5leriet med b\u00e5de traditionella b-boy characters och mer experimentella wildstylem\u00e5lningar. Hon har beskrivit sitt f\u00f6rh\u00e5llande till hiphop som en k\u00e4rleksrelation, samlar skivor och allehanda artefakter fr\u00e5n hiphopens gyllene era och \u00e4r \u00e4ven verksam som DJ under namnet DJ Mok La Rock. Just nu arbetar RosyOne med boken ”Cause we got Style” om tidigt europeiskt hiphopmode. P\u00e5 engelska.<\/p>\n

Artist talk: TooFly (USA)<\/strong>
\nGraffitikonstn\u00e4r fr\u00e5n Queens, New York, k\u00e4nd f\u00f6r sina uttrycksfulla figurer inspirerade av s\u00e5v\u00e4l den traditionella graffitins characters som av modebilder. Hon har de senaste \u00e5ren blivit ett centralt namn p\u00e5 New Yorks gatukonstscen, fr\u00e4mst genom att ha deltagit p\u00e5 flera av de senaste \u00e5rens stora muralm\u00e5lningar. Sedan 2007 driver hon ocks\u00e5 Younity \u2013 ett n\u00e4tverk f\u00f6r kvinnliga gatukonstn\u00e4rer som arrangerar utst\u00e4llningar och andra kulturella h\u00e4ndelser. P\u00e5 engelska.<\/p>\n

F\u00f6rel\u00e4sning: Adam Mansbach om akademisk hiphop<\/strong>
\nF\u00f6rfattaren och universitetsl\u00e4raren Adam Mansbch presenterar hiphop-studies: ett tv\u00e4rvetenskapligt forskningsf\u00e4lt som f\u00e5tt stort genomslag i USA, men \u00e4nnu helt saknas i Sverige. Det som handlar om unders\u00f6kningar av hiphopkulturen som estetiskt uttryck, kulturell p\u00e5verkan och social r\u00f6relse, och studier av samh\u00e4llet och historien utifr\u00e5n ett hiphop-perspektiv. Framst\u00e5ende forskare kommer ur sociologi (med namn som Trisha Rose och Mark Anthony Neal), etnologi (Joe Schloss) och humanvetenskaper som litteratur (Adam Bradley). Inom hiphop studies s\u00e4tts graffitikonsten tillsammans med dans, mode och musik i ett bredare kulturellt, socialt och politiskt sammanhang. P\u00e5 engelska.<\/p>\n


\nDebatt: Nolltolerans eller lagliga v\u00e4ggar?<\/strong>
\nHur ska stadens myndigheter f\u00f6rh\u00e5lla sig till gatukonsten? Som ett sp\u00e4nnande inslag i stadsbilden eller f\u00f6rfulande skadeg\u00f6relse? I Stockholm har man sedan m\u00e5nga \u00e5r en repressiv h\u00e5llning som kallas nolltolerans \u2013 med en policy d\u00e4r all form av graffiti, \u00e4ven laglig, \u00e4r bannlyst. Samtidigt har det funnits en lucka f\u00f6r gatukonstens till synes lite sn\u00e4llare uttryck. Malm\u00f6 ligger b\u00e5de geografiskt och politiskt n\u00e4rmare kontinenten. D\u00e4r har i stort sett alla storst\u00e4der flera s\u00e5 kallade lagliga v\u00e4ggar d\u00e4r medborgare fritt f\u00e5r uttrycka sig. I Malm\u00f6 fick p-huset Anna som funnits \u00e4nda sedan \u00e5ttiotalet f\u00f6rra \u00e5ret s\u00e4llskap av en v\u00e4gg i Folkets park. B\u00f6r och kan man skilja mellan olika typer av gatukonst? Ska staden skapa speciella platser f\u00f6r gatukonsten \u2013 som man i Bj\u00f6rns tr\u00e4dg\u00e5rd gjort f\u00f6r skateboard\u00e5karna \u2013 eller leder det bara till ett \u00f6kat intresse och mer olaglig graffiti? Eller fr\u00e5n motsatt perspektiv \u2013 m\u00e5r gatukonsten b\u00e4st utan att politikerna ger den utrymme?<\/p>\n

Gatukonstens superstj\u00e4rnor – mediefenomen eller konstn\u00e4rskap?<\/strong>
\nBanksy, Swoon, Lady Pink och Shepard Fairey \u00e4r gatukonstn\u00e4rer och graffitim\u00e5lare som \u00e4r lika mycket fenomen som konstn\u00e4rskap. De \u00e4r den samtidens verkliga arvtagare till Andy Warhol och ber\u00e4ttelserna om dem antar ibland mytiska proportioner. H\u00e4ng med p\u00e5 en l\u00e4ttsam presentation av n\u00e5gra av de internationellt mest uppm\u00e4rksammade konstn\u00e4rskapen i gatukonsten. (Presentationen av Phase II ges p\u00e5 engelska.).<\/p>\n

Set 1: Lady Pink, Swoon och Phase II<\/p>\n

Set 2: Banksy, Blu och Shepard Fairey.<\/p>\n

Filmvisning, f\u00f6rel\u00e4sning och debatt: En identitet i f\u00e4rg<\/strong>
\nStockholms stads trafikkontor har gjort en film som beskriver myndighetens syn p\u00e5 graffiti: \u201dI drygt 20 minuter guidas du som tittare genom den subkultur som graffitim\u00e5lare dras in i genom sin str\u00e4van att n\u00e5 h\u00f6gre i subkulturens hierarki. Filmen belyser de olika tekniker och metoder som anv\u00e4nds f\u00f6r att beg\u00e5 skadeg\u00f6relse, men ocks\u00e5 beroendet, drogkulturen och de livsl\u00e5nga skadest\u00e5nd som klottraren drabbas av genom sitt m\u00e5lande.\u201d Filmen anv\u00e4nds f\u00f6r att informera anst\u00e4llda inom socialtj\u00e4nst, polis och skola. Eftersom som den fr\u00e4mst beskriver graffiti som ett problem f\u00f6r graffitim\u00e5larna sj\u00e4lva \u2013 och inte f\u00f6r f\u00f6rvaltningen som bekostat filmen s\u00e5 vore f\u00f6rst\u00e5s l\u00e4tt att avf\u00e4rda den som propaganda. Men kan ett graffitiintresse bli ett problem f\u00f6r vissa ungdomar? Och om s\u00e5 \u00e4r fallet \u2013 vad beror det p\u00e5?<\/p>\n

Panelsamtal: Cause We got Style med Rosy One<\/strong>
\nDen schweiziska graffitim\u00e5laren Rosy One arbetar med boken Cause We got Style om posen betydelse och historia inom europeisk hiphop. Panelsamtalet utg\u00e5r fr\u00e5n hennes arbete och behandlar posen och kroppsspr\u00e5kets betydelse inom s\u00e5v\u00e4l graffiti som fotografisk och r\u00f6rlig bild. Hur konstrueras k\u00f6nsroller och andra identiteter i hiphopens visuella kultur? Vilka estetiska v\u00e4rden finns och hur har de f\u00f6r\u00e4ndrats n\u00e4r hiphopkulturen p\u00e5 25 \u00e5r har g\u00e5tt fr\u00e5n en smal ungdomskultur till ett av v\u00e4rldens st\u00f6rsta kulturella uttryck? P\u00e5 engelska.<\/p>\n

Debatt: Vad f\u00e5r man g\u00f6ra i konstens namn?<\/strong>
\nM\u00e5ste konst h\u00e5lla sig inom lagens r\u00e5m\u00e4rken f\u00f6r att vara bra? Kan n\u00e5got olagligt vara vackert? Har konstn\u00e4rer r\u00e4tt att bryta mot lagen och m\u00e5ste de kunna st\u00e5 f\u00f6r sin konst? I ett historiskt perspektiv kan vi se att en del av dagens viktigaste konsthistoria var b\u00e5de uppr\u00f6rande och ibland direkt olaglig n\u00e4r den skapades. De senaste \u00e5ren har konstskandalerna duggat t\u00e4tt. Anna Odell, Nug och Victor Marx har blivit uppm\u00e4rksammade och kritiserade f\u00f6r sina examensarbeten. Vittnar detta om att svensk konst \u00e4r vital, eller om att det \u00e4r l\u00e5gt i tak i debatten?<\/p>\n

Film: Bildber\u00e4ttelse fr\u00e5n Bronx (8 min)<\/strong>
\nH\u00f6sten 1974 \u00e5ker SVTs Kulturmagasinet till Bronx. Inspirerade av boken The Faith of Graffiti tr\u00e4ffar de graffitim\u00e5lare som ber\u00e4ttar om varf\u00f6r man skriver sitt namn p\u00e5 tunnelbanan. en av v\u00e4rldens f\u00f6rsta filmade intervjuer med graffitim\u00e5lare i New York.<\/p>\n

Who is Bozo Texino (60 min)<\/strong>
\nS\u00e5 l\u00e4nge det har funnits godst\u00e5g har m\u00e4nniskor liftat med dem. Bill Daniels ber\u00e4ttar om Hoboes och deras vana att skriva sina signaturer p\u00e5 godst\u00e5g. Genom att sj\u00e4lv resa med godst\u00e5gen f\u00f6rs\u00f6ker Daniels f\u00e5 kontakt med den mytiske Bozo Texino.<\/p>\n

R\u00e4tten till staden (40 min)<\/strong>
\nKolbj\u00f6rn Guwallius tar tittaren genom den komplexa fr\u00e5gan om gatukonst och allm\u00e4nna platser. Vad f\u00e5r vi och vad f\u00e5r vi inte g\u00f6ra p\u00e5 gator och torg. Vi m\u00f6ter konstn\u00e4rer, politiker och reklamf\u00f6retag i en l\u00e5gm\u00e4ld betraktelse av ett av samtidens mest uppm\u00e4rksammade fenomen.<\/p>\n

Inside outside (60 tim)<\/strong>
\nInside Outside portr\u00e4tterar ett tiotal gatukonstn\u00e4rer fr\u00e5n Stockholm, K\u00f6penhamn, Sao Paolo, New York och Paris och deras arbeten p\u00e5 allm\u00e4n plats utan tillst\u00e5nd. Medverkar g\u00f6r bland andra Adams, Itso, Os Gemeos, Zevs och Ron English.<\/p>\n

NEXT: a Primer on Urban Painting (40 min)<\/strong>
\nMed avstamp i den nya v\u00e4rldens gatukonstscen tar filmaren Pablo Avarena med oss till en v\u00e4rld d\u00e4r konsten \u00e4r viktigare \u00e4n allt annat.<\/p>\n

Samlare, journalister, forskare och konstn\u00e4rerna sj\u00e4lva intervjuas i en film som f\u00e5ngar gatukonstens kreativitet och s\u00f6kande efter ovanliga l\u00f6sningar. Medverkar g\u00f6r bland andra Swoon, Delta, Doze och Os Gemeos.<\/p>\n

From Mambo to hiphop (60 min)<\/strong>
\nHenry Chalfant, mest k\u00e4nd f\u00f6r boken Subway Art och dokument\u00e4rfilmen Style Wars ber\u00e4ttar om hur Bronx f\u00f6dde fram tv\u00e5 av v\u00e5r tids st\u00f6rsta musikstilar. Mambon togs \u00f6ver fr\u00e5n Kuba och blandades med jazz och d\u00e4rur f\u00f6ddes Salsan. Ett decennium senare, n\u00e4r det utbr\u00e4nda Bronx bler en symbol f\u00f6r storst\u00e4der i kris, s\u00e5g hiphop-kulturen dagens ljus.<\/p>\n

Art of the Streets, 13-14 augusti, fr\u00e5n kl 12:00 b\u00e5da dagarna, S\u00f6dra Teaterns K\u00e4gelbana<\/strong><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om graftiti<\/a>, konst<\/a>, gatukonst<\/a>, konvent<\/a>, S\u00f6dra teatern<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett tips f\u00f6r dig som \u00e4r intresserad av gatukonst och graffiti och om fr\u00e5gor kring vem som ska ha r\u00e4tt till det offentliga rummet: Ett internationellt konvent arrangeras fredag 13 augusti och l\u00f6rdag 14 augusti i K\u00e4gelbanan p\u00e5 S\u00f6dra teatern i Stockholm. En m\u00e4ngd intressanta konstn\u00e4rer fr\u00e5n bland annat Berlin, New York och Stockholm, internationella […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[62],"tags":[1967,2077,3009,3023,5598],"class_list":["post-22444","post","type-post","status-publish","format-standard","category-medie-och-kulturpolitik","tag-gatukonst","tag-graftiti","tag-konst","tag-konvent","tag-sodra-teatern","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/22444","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22444"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/22444\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22444"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=22444"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=22444"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}