{"id":22112,"date":"2010-07-25T11:18:50","date_gmt":"2010-07-25T09:18:50","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=22112"},"modified":"2010-07-25T11:18:50","modified_gmt":"2010-07-25T09:18:50","slug":"sommarlasning-bockerna-om-djingis-kahn-av-conn-iggulden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=22112","title":{"rendered":"Sommarl\u00e4sning: b\u00f6ckerna om Djingis Kahn av Conn Iggulden"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nDjingis Kahn skapade p\u00e5 1200-talet det st\u00f6rsta imperiet v\u00e4rlden sk\u00e5dat, fr\u00e5n Stilla Havet i\u00f6ster till Donau i v\u00e4ster. N\u00e4r Djingis Kahn v\u00e4xte upp levde det mongoliska folket p\u00e5 st\u00e4ppen i olika stammar som krigade mot varandra.<\/p>\n

Den brittiske f\u00f6rfattaren Conn Iggulden har skrivit en serie b\u00f6cker som i romanform skildrar Djingis Kahn. Iggulden som studerade engelska p\u00e5 London University arbetade i sju \u00e5r som historiel\u00e4rare innan han b\u00f6rjade f\u00f6rfatta. Det m\u00e4rks att han har den historiska bakgrunden, han bygger sina ber\u00e4ttelser p\u00e5 uppgifter som finns om det mongoliska v\u00e4lder under Djingis Kahn.<\/p>\n

I f\u00f6rsta boken som p\u00e5 svenska har titeln ”St\u00e4ppens krigare” skildras hur Djingis Kahn, eller pojken Temudjin (namnet Djingis tar han f\u00f6rst n\u00e4r han blivit stor Kahn, stamh\u00f6vding) tillsammans med sina syskon och sin mamma blir utsl\u00e4ngda f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6verleva i vildmarken d\u00e5 hans far d\u00f6r. Deras far \u00e4r Kahn, h\u00f6vding, \u00f6ver stammen Vargarna. N\u00e4r pappan d\u00f6r \u00e4r Temudjin och hans fyra br\u00f6der och syster fortfarande barn och kan inte g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 att ta \u00f6ver h\u00f6vdingsrollen och mannen som tar \u00f6ver kastar ut dem och hoppas f\u00f6rst\u00e5s att de inte ska \u00f6verleva.<\/p>\n

Temudjin \u00f6verlever med hj\u00e4lp av sitt hat och sin \u00f6nskan att h\u00e4mnas. Det \u00e4r sp\u00e4nnande att l\u00e4sa om kampen f\u00f6r \u00f6verlevnad och om v\u00e4gen till h\u00e4mnden. Fast det \u00e4r en v\u00e4rld s\u00e5 annorlunda \u00e4n v\u00e5rt samh\u00e4lle idag. Temudjin och hans mamma och syskon m\u00e5ste d\u00f6da djur f\u00f6r att f\u00e5 mat. Han uppt\u00e4cker att hans \u00e4ldre bror d\u00f6dar djur och \u00e4ter upp sj\u00e4lv, utan att dela med sig \u00e5t de \u00f6vriga. Temudjin och en annan av hans br\u00f6der d\u00f6dar d\u00e4rf\u00f6r den \u00e4ldsta brodern.<\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r Temudjin hela tiden benh\u00e5rd och redo att d\u00f6da den som \u00e4r ett hot, ocks\u00e5 n\u00e4r han enat alla stammar och mongolerna b\u00f6rjat er\u00f6vra delar av det som idag kallas Kina och Iran. I en senare del \u00e4r han till och med beredd att d\u00f6da sin egen \u00e4ldste son.<\/p>\n

Kvinnor har inte mycket v\u00e4rde f\u00f6r m\u00e4nnen i dessa stammar. N\u00e4r de besegrat en stad eller en stam d\u00e5 tar de kvinnor som krigsbyte. \u00d6ver huvudtaget \u00e4r dessa m\u00e4n krigiska och m\u00e4n n\u00e4r m\u00e4n \u00e4r som s\u00e4mst. Djingis kan l\u00e5ta d\u00f6da alla inv\u00e5nare i en stad, ocks\u00e5 m\u00e4n och kvinnor, f\u00f6r att s\u00e4nda en tydlig signal till alla andra st\u00e4der att det inte l\u00f6nar sig att g\u00f6ra motst\u00e5nd. Att h\u00e4mnden f\u00f6r de st\u00e4der som g\u00f6r motst\u00e5nd \u00e4r outh\u00e4rdlig.<\/p>\n

Djingis m\u00e5ste ha varit den v\u00e4rsta t\u00e4nkbara fienden. Han drevs inte av n\u00e5gon k\u00e4rlek till guld eller \u00e4godelar. Allt han ville ha var ett enat folk och att ingen angrep dem. Och seger. Seger till varje pris, alltid.<\/p>\n

B\u00f6ckerna \u00e4r delvis sp\u00e4nnande och det \u00e4r intressant att l\u00e4sa om de strategier Djingis och hans m\u00e4n har n\u00e4r de m\u00f6ter motst\u00e5ndare. Hur de kan g\u00f6ra figurer av halm och s\u00e4tta p\u00e5 h\u00e4star f\u00f6r att lura motst\u00e5ndarna att de anfaller och sedan kommer de i sj\u00e4lva verket fr\u00e5n ett annat h\u00e5ll. De kunde under ett anfall ocks\u00e5 l\u00e5tsas dra sig tillbaka, l\u00e5tsas retirera, f\u00f6r att f\u00e5 fienden att rusa fram\u00e5t och sedan hugga dem i sidorna. Han satte en \u00e4ra i att kriga strategiskt.<\/p>\n

Men egentligen sympatiserar jag och s\u00e4kert de flesta nutidsm\u00e4nniskorna mycket mer med de folk som de krigar mot. B\u00e5de kineserna och araberna har ju en mer utvecklad civilisation. Fast korruption och mangrisar finns p\u00e5 alla sidor och \u00f6verallt.<\/p>\n

Ibland har jag m\u00e4rkt att b\u00f6cker som inte rankas som h\u00f6g litteratur inte f\u00e5r s\u00e5 bra \u00f6vers\u00e4ttningar. S\u00e5 var fallet med Tolkiens Sagan om ringen-b\u00f6cker till exempel. Undrar om den h\u00e4r serien om Djingis Kahn p\u00e5 samma s\u00e4tt f\u00e5tt s\u00e4mre kvalitet p\u00e5 \u00f6vers\u00e4ttningen. De tre b\u00f6cker jag l\u00e4st i serien har en hel del slarvfel, framf\u00f6r allt bok tv\u00e5 och bok tre. Ord som \u00e4r placerade p\u00e5 fel plats i meningarna och ord som fattas f\u00f6r att det ska bli korrekta meningar. Det \u00e4r till exempel r\u00e4tt slarvigt att i den f\u00f6rsta boken stavas Temudjin just Temudjin. Men p\u00e5 baksidestexten till samma bok stavar de hans namn Temujin.<\/p>\n

Jag kan inte s\u00e4ga att det \u00e4r str\u00e5lande litteratur. Men kanske \u00f6vers\u00e4ttningen inte heller h\u00e5ller h\u00f6g klass?<\/p>\n

Jag tyckte f\u00f6rsta boken – ”St\u00e4ppens krigare” – var b\u00e4st, i \u00f6vriga var det lite f\u00e5r m\u00e5nga och f\u00f6r segdragna krigsscener f\u00f6r min smak, men det var \u00e4nd\u00e5 v\u00e4ldigt intressant att l\u00e4sa hur Djingis enade folket och vilka principer har h\u00f6ll det samman med s\u00e5 hans ena son och s\u00e5 sm\u00e5ningom sonson kunde ta \u00f6ver. Och ibland \u00e4r det roligt att str\u00e4ckl\u00e4sa n\u00e5got som bara \u00e4r sp\u00e4nnande och inte av h\u00f6gsta litter\u00e4ra klass.<\/p>\n

De tre b\u00f6cker jag l\u00e4st \u00e4r:
\nSt\u00e4ppens Krigare ISBN: 978-01-09-011332-2
\nB\u00e5gens m\u00e4stare ISBN: 978-91-0-011509-8
\nBergens v\u00e4ktare ISBN: 978-91-43-50728-7<\/p>\n

F\u00f6rfattaren, Conn Iggulden, har en hemsida.<\/a><\/p>\n

Han har ocks\u00e5 skrivit en serie med fyra b\u00f6cker om Julius Caesars liv:
\nKejsaren skildrar den unge Gajus Julius Caesars liv, fr\u00e5n \u00e5tta \u00e5rs \u00e5lder till mordet p\u00e5 honom vid 55 \u00e5rs \u00e5lder.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om b\u00f6cker<\/a>, litteratur<\/a>, recension<\/a>, Mongoliet<\/a>, Kina<\/a>, Djingis Kahn<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Djingis Kahn skapade p\u00e5 1200-talet det st\u00f6rsta imperiet v\u00e4rlden sk\u00e5dat, fr\u00e5n Stilla Havet i\u00f6ster till Donau i v\u00e4ster. N\u00e4r Djingis Kahn v\u00e4xte upp levde det mongoliska folket p\u00e5 st\u00e4ppen i olika stammar som krigade mot varandra. Den brittiske f\u00f6rfattaren Conn Iggulden har skrivit en serie b\u00f6cker som i romanform skildrar Djingis Kahn. Iggulden som studerade […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[907,12280,2921,3768,12285],"class_list":["post-22112","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","tag-bocker","tag-litteratur","tag-kina","tag-mongoliet","tag-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/22112","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22112"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/22112\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22112"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=22112"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=22112"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}