{"id":211636,"date":"2026-11-17T18:23:46","date_gmt":"2026-11-17T16:23:46","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=211636"},"modified":"2026-11-17T18:23:46","modified_gmt":"2026-11-17T16:23:46","slug":"mogen-publik-fick-vad-de-onskade-sig-och-mer-dartill-bohuslan-big-band-margareta-bengtsson-i-lerum","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=211636","title":{"rendered":"Mogen publik fick vad de \u00f6nskade sig och mer d\u00e4rtill &#8211; Bohusl\u00e4n Big Band &amp; Margareta Bengtsson i Lerum"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/42128661-b126-4658-86f9-0a1b682192fe.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-211637\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/42128661-b126-4658-86f9-0a1b682192fe.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/42128661-b126-4658-86f9-0a1b682192fe-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">14\/11 2026<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Derg\u00e5rdsteatern i Lerum<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I viss konkurrens med Linda Pettersson och underskattade Pernilla Warberg \u00e4r harpisten, s\u00e5ngerskan och komposit\u00f6ren Margareta Bengtsson den som b\u00e4st tolkar den of\u00f6rlikneliga Alice Babs, kommit hennes undersk\u00f6na uttryck n\u00e4rmast. Att hon p\u00e5 ett otroligt imponerande vis f\u00f6r arvet vidare, bevisades tillsammans med Bohusl\u00e4n Big Band i fjol under jazzfestivalen i Ystad. Andra tillf\u00e4llen jag h\u00f6rt henne live var f\u00f6r kanske tjugo \u00e5r sedan med Real Group, vokalkvartetten hon var med om att bilda, Vidare sj\u00f6ngs exempelvis barockmusik p\u00e5 Nef n\u00e4r hon turnerade med affischnamnet Rebecka T\u00f6rnkvist 2018 och i egenskap av vokalsolist p\u00e5 Stockholmskapade Bengtsson magi p\u00e5 Musikaliska i ett program kurerat av Josef Karneb\u00e4ck f\u00f6r Stockholms Bl\u00e5sarsymfoniker och solister p\u00e5 Stockholm Jazzfestival. V\u00e4rden fr\u00e5n Musik i Lerum Qlaez Wennberg n\u00e4mnde ett antal event, s\u00e4rskilt f\u00f6rest\u00e4llningar riktade till barn, som han hade haft \u00e4ran att vara involverad i.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vad g\u00e4ller heltidsanst\u00e4llda och d\u00e4rmed st\u00e4ndigt kreativa och flitiga Bohusl\u00e4n Big Band, beh\u00f6vs f\u00f6r er som uppskattar h\u00f6gklassigt storbandssound ingen n\u00e4rmare presentation, eller hur? Hyser du ett utvecklat intresse f\u00f6r exceptionella arrangemang, starka solister och oklanderligt ensemblespel k\u00e4nner du f\u00f6rst\u00e5s till den h\u00f6ga niv\u00e5n. Jag har haft \u00f6ronen inst\u00e4llda p\u00e5 denna formidabla jazzorkester och deras verksamhet i \u00f6ver trettio \u00e5r. I detta projekt fylls vakanta platserna av pianist Anders Persson, kontrabasist Peter Janson, Erik Palmberg i trumpetsektionen samt att ynglingen Sebastian Mattebo gick in som ers\u00e4ttare bland tr\u00e4bl\u00e5sarna. Under innevarande \u00e5r blev Elias Fridolfsson anst\u00e4lld i BBB, har nu h\u00f6rt honom i ett par produktioner.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/62ed254b-8c4b-4ff6-bf61-12b0cbe0b8cb.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-211645\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/62ed254b-8c4b-4ff6-bf61-12b0cbe0b8cb.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/62ed254b-8c4b-4ff6-bf61-12b0cbe0b8cb-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">    Musik skriven av eller f\u00f6rknippad med Duke Ellington, Alice Babs, Monica Z och Sonya Hedenbratt utlovades. Var en popul\u00e4r konsert som lockade en stor publik, majoriteten platser fylldes. N\u00e4r jag fr\u00e5n tredje raden blickade mot en v\u00e4lfylld l\u00e4ktaren uppt\u00e4cktes att ungdomar inte hade lockats, en fr\u00e5nvaro som kanske m\u00e5ste accepteras med musik i nostalgins tecken. Arrang\u00f6rer och volont\u00e4rer ska ha kredd f\u00f6r ett prickfritt arrangemang, inte minst nedlagd m\u00f6da f\u00f6r att f\u00e5 till optimal akustik. I pausen fanns m\u00f6jlighet att antingen fika eller lyxa till det med r\u00e4ksm\u00f6rg\u00e5s. Ganska nytt \u00e4r att Musik I Lerum har f\u00e5tt utsk\u00e4nkningstillst\u00e5nd, vilket \u00e4r v\u00e4rt en extra appl\u00e5d. Vad g\u00e4ller fakta om vad som spelas, vem som gjort arr etcetera f\u00e5r vi dessa uppgifter fr\u00e5n konsertens frontande vokalist.  Fakta om instrumentala nummer ges av Linus Lindblom ur tr\u00e4bl\u00e5ssektionen. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/255b963a-6e29-4b81-a550-f19dc39743e1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-211648\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/255b963a-6e29-4b81-a550-f19dc39743e1.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/255b963a-6e29-4b81-a550-f19dc39743e1-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Linus Lindblom och Margareta Bengtsson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En \u00e4lskad \u00e4delschlager skriven av Bobbie Ericsson och Beppe Wolgers inleder Bengtssons medverkan. De som \u00e4r cirka tio \u00e5r \u00e4ldre \u00e4n undertecknad minns s\u00e4kerligen att <em>En g\u00e5ng i Stockholm <\/em>blev ett fiasko n\u00e4r den t\u00e4vlade i Eurovision 1963, vilket inte hindrat att den fr\u00e5n att bli en tidl\u00f6s klassiker. I denna ljuva skildring med motiv fr\u00e5n v\u00e5r huvudstad tar sig hyllade s\u00e5ngerskan helt obehindrat till ett h\u00f6gre register. Konserten kickar dock ig\u00e5ng i en kl\u00e4mmig anda som \u00e4n mer minner om svunna tider, genom <em>Harlem <\/em>(D. Ellington) fr\u00e5n 1951. Solisterna g\u00e5r oftast fram till mikrofonstativet l\u00e4ngst fram p\u00e5 scen. Ibland blir st\u00e5r de kvar p\u00e5 sina platser. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kvinnan som i dessa kretsar \u00e4r stj\u00e4rna forts\u00e4tter med att uppm\u00e4rksamma genuina jazzs\u00e5ngerskan Sonya Hedenbratt. I ett arr av Christer Olofsson i BBB framf\u00f6rs <em>K\u00e4rlekens g\u00e5ta <\/em>, en pigg d\u00e4nga med bett i som spelades in med Malte Jonssons orkester tidigt 50-tal. I den standardmelodi som i original heter <em>Love Me Or Leave Me<\/em> t\u00e4nder det till lite extra. Nu \u00e4r personerna som befolkar scen rej\u00e4lt uppv\u00e4rmda. Av bara farten uppst\u00e5r stor vokalkonst i l\u00e5t signerad Bengtsson, om att vilja befinna sig p\u00e5 tv\u00e5 st\u00e4llen samtidigt. F\u00f6r att vara korrekt fick hon hj\u00e4lp med texten. M\u00e4rks att hon musikaliskt h\u00e4mtat fr\u00e5n egen fatabur. BBB med Martin Bjurek Svanstr\u00f6m p\u00e5 altsax matchar ypperligt hennes st\u00e4mma i denna h\u00f6jdpunkt.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/aba2f57b-4217-46c6-87a2-70cbb7f1bd5f.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-211654\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/aba2f57b-4217-46c6-87a2-70cbb7f1bd5f.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/aba2f57b-4217-46c6-87a2-70cbb7f1bd5f-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Anders Persson och Sebastian Mattebo<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Margareta Bengtsson lever h\u00f6gt p\u00e5 enormt omf\u00e5ngsrikt register och fenomenal tonh\u00f6jd (pitch). Hon textar f\u00f6rh\u00e5llandevis v\u00e4l utan att just den f\u00f6rm\u00e5gan tillh\u00f6r hennes fr\u00e4msta styrkor. N\u00e4sta g\u00e5ng hon tar ton uppst\u00e5r den d\u00e4r \u00e5tr\u00e5v\u00e4rda dimensionen hon \u00e4r en av f\u00e5 som beh\u00e4rskar. Syftar p\u00e5 framf\u00f6randet av traditionella folkmelodin <em>Allt under himmelens f\u00e4ste <\/em>i ett storartat arr av Nils Lindberg f\u00f6r Ellingtons orkester och Alice Babs, fast h\u00e4r med engelsk text. Kan skjuta in att Bengtsson gjort fyra album med dalkarlen Lindberg, som jag r\u00e5kar ha ett par skivor med.  Ges rungande bifall till drillandet i v\u00e4rldsklass.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/eaa8d664-684d-4aea-9151-4eae787e2809.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-211661\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/eaa8d664-684d-4aea-9151-4eae787e2809.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/eaa8d664-684d-4aea-9151-4eae787e2809-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Erik Palmberg, troligen Lennart Grahn och Peter Janson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En melodi av Bengt Hallberg betitlad <em>No Words Blues <\/em>betecknas som fiffig. Ocks\u00e5 den i arrangemang av Klas Lindqvist img\u00e5r i kategorin utdelade guldstj\u00e4rnor f\u00f6r exceptionella prestationer. Linus Lindblom st\u00e5r f\u00f6r det uttrycksfulla solo p\u00e5 klarinett som p\u00e5 originalet spelas av &#8221;Dompan&#8221;. L\u00e5ten sj\u00f6ngs av Alice Babs och sl\u00e4pptes som \u00f6ppningssp\u00e5r 1959. F\u00f6rsta avdelningen pendlande mellan medryckande och lyrisk, avrundas med s\u00e5ng h\u00e4mtad fr\u00e5n Real Groups repertoar, i en remake f\u00f6r storband med arr av Magnus Lindgren. Kan lika g\u00e4rna redovisa vald repertoar n\u00e4r jag slagit in p\u00e5 den v\u00e4gen. N\u00e4r s\u00e5ngsolisten vilar st\u00e4mbanden f\u00f6rsjunker BBB \u00e5terigen i Ellingtons katalog och med bibeh\u00e5llen koppling till Sverige och Alice Babs. Vi f\u00e5r njuta av <em>Serenade To Sweden <\/em>respektive <em>Main Stem<\/em> fr\u00e5n 1942 vars prydligt, tillbakalutade blues kryddas smakligt av Sebastian Mattebo p\u00e5 tenor.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/e7e7669b-d93d-4965-b18c-f1eb910ee9bc.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-211665\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/e7e7669b-d93d-4965-b18c-f1eb910ee9bc.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/e7e7669b-d93d-4965-b18c-f1eb910ee9bc-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">G\u00f6ran Kroon, Christer Olofsson och Niclas Rydh<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Andra set inleds oemotst\u00e5ndligt behagfullt.  <em>Bed\u00e5rande sommarvals <\/em>(<em>Bluesette) <\/em>framf\u00f6rs, en Hasse &amp; Tage-hit f\u00f6rknippad med Monica Z vars komposit\u00f6r jag h\u00f6rt live minst en g\u00e5ng. Valstakten betonas s\u00e4rskilt av kontrabasen medan synkoperna sofistikerat fl\u00e4tas samman i ett arr av f\u00f6r mig obekant person. Vokal vighet parad med inspirerat storband blomstrar med full kraft i <em>Dat Dere, <\/em>(B. Timmons\/ O. Brown) fast med tanke p\u00e5 att Monica Zetterlund lyfts fram, f\u00f6rst\u00e5s i den klassiska, f\u00f6rsvenskade tappningen signerad geniet Beppe Wolgers. Vi f\u00e5r ynnesten att svepas iv\u00e4g av vokal akrobatik v\u00e4rd feta utropstecken<strong>!!! <\/strong>Detta elastiskt kluriga sv\u00e4ng framtaget av BBB \u00e4r l\u00e4tt att \u00e4lska. Man m\u00e5nar om vikten av f\u00f6rberedelser, repade in repertoaren under tv\u00e5 dagar. M\u00e4rker att s\u00e5ngsolist och storband \u00f6vat in ett symbiotiskt f\u00f6rh\u00e5llande och de k\u00e4nner varandra sedan tidigare, vilket underl\u00e4ttar relationen. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/e0dcadbc-9c07-46c7-b756-02f7509e3111.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-211691\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/e0dcadbc-9c07-46c7-b756-02f7509e3111.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/e0dcadbc-9c07-46c7-b756-02f7509e3111-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Erik Palmberg, Niclas Rydh och Samuel Olsson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">D\u00e4refter sker ett samba-medley inneh\u00e5llande bland annat <em>Siv Olssons dagbok<\/em>, Tage Danielssons version f\u00f6r Monica Z p\u00e5 en klassiker av A. C Jobim. H\u00e4r kliver Alberto Pinton fram med auktoritet som solist p\u00e5 basklarinett. Entusiastisk publik f\u00f6runnas <em>Oh Mighty God <\/em>, ett stycke h\u00e4mtat fr\u00e5n den andra utgivna <em>Sacred Concerts<\/em>, Ellingtons magiska samarbete med Babs i ett arrangemang av Dicken Hedrenius. Erik Palmberg p\u00e5 flygelhorn har utsetts till solist, ett uppdrag som l\u00f6ses med ackuratess. Basspelets klang g\u00f6r sitt till.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/ebe6af5a-2890-4527-bf2f-2ac21a5f7566.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-211694\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/ebe6af5a-2890-4527-bf2f-2ac21a5f7566.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/ebe6af5a-2890-4527-bf2f-2ac21a5f7566-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Ocks\u00e5 i andra set kunde publiken njuta av tv\u00e5 instrumentala nummer i f\u00f6ljd, vilka f\u00f6rgyllde repertoaren i Duke Ellingtons orkester. En av dem \u00e4r sk\u00f6nt stompiga <em>Rockin\u00b4In Rhythm<\/em>. I detta segment h\u00f6rs ett fint utmejslat intro p\u00e5 flygeln av Anders Persson och ink\u00e4nnande solo fr\u00e5n Sebastian Mattebo. Ensemblespelet \u00e4r fullkomligt str\u00e5lande, vilket kan beh\u00f6va understrykas emellan\u00e5t. I ovan n\u00e4mnda riffiga r\u00f6kare fr\u00e5n 1931 uppst\u00e5r ett makal\u00f6st drag n\u00e4r BBB svingar f\u00f6r fullt. Tre ur bl\u00e5set synkar sina fr\u00e4cka fraser l\u00e4ngst fram vid solistmikrofonen. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/ee62a6ce-9b80-4266-9ad4-fc94730a2c79.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-211696\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/ee62a6ce-9b80-4266-9ad4-fc94730a2c79.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/ee62a6ce-9b80-4266-9ad4-fc94730a2c79-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nu nalkas slutet p\u00e5 min subjektivt redovisade f\u00f6rteckning. Pinsamt nog har mitt sista blad av anteckningar f\u00f6rkommit.( Fick hj\u00e4lp med att erinra mig hur konserten avrundas, \u00e4ven om ber\u00f6m f\u00f6r enskilda insatser kan ha g\u00e5tt f\u00f6rlorad.) M\u00e5ngas favorit vad g\u00e4ller fartfylld, energigivande swing hade valts ut som en f\u00f6rsta final. Syftar p\u00e5 medryckande <em>It Don\u00b4t Mean a Thing (If It Ain\u00b4t Got That Swing)<\/em> komponerad av m\u00e4staren Duke Ellington tidigt 30-tal. BBB tar tillvara p\u00e5 m\u00f6jligheten att visa varf\u00f6r de f\u00f6rtj\u00e4nar att om och om igen hyllas. Melodin har de s\u00e4kerligen lirat hundratals g\u00e5nger, fast oftast i mer traditionellt arr. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Efter avtackning, ih\u00e5llande appl\u00e5der samt en majoritet mottagare som ger st\u00e5ende ovationer levereras naturligtvis ett extranummer, med vacker och l\u00e4tt sentimental touch. N\u00e4rmare best\u00e4mt <em>F\u00f6r k\u00e4rlekens skull<\/em> av br\u00f6derna G\u00e4rdestad, en k\u00e4rleksvisa som hamnade p\u00e5 Svensktoppen, tillika titeln p\u00e5 hyllningsalbumet utgivet 2014. En gripande avslutning p\u00e5 en fullmatad konsert att f\u00e5 lyssna till Margareta Bengtssons ljuva st\u00e4mma och fenomenala Bohusl\u00e4n Big Band, ov\u00e4ntat tolka en l\u00e5t vars emotionella dragningskraft g\u00f6r en tagen. Dessa tv\u00e5 tolkningar hade arrats av en kreat\u00f6r som ocks\u00e5 f\u00f6rtj\u00e4nar att ben\u00e4mnas geni, n\u00e4mligen Magnus Lindgren. M\u00e5ste jag v\u00e4lja bland flocken av uts\u00f6kta solister blir mina topp tre: Samuel Olsson (trumpet), Mikael Karlsson (tenorsaxofon) och Niclas Rydh (trombon) d\u00e4r den sist n\u00e4mnde utses till konsertens mvp. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">OBS Ha \u00f6verseende med osk\u00e4rpan i mina bilder, motsatsen till vad som \u00e5stadkoms p\u00e5 scen. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>14\/11 2026 Derg\u00e5rdsteatern i Lerum I viss konkurrens med Linda Pettersson och underskattade Pernilla Warberg \u00e4r harpisten, s\u00e5ngerskan och komposit\u00f6ren Margareta Bengtsson den som b\u00e4st tolkar den of\u00f6rlikneliga Alice Babs, kommit hennes undersk\u00f6na uttryck n\u00e4rmast. Att hon p\u00e5 ett otroligt imponerande vis f\u00f6r arvet vidare, bevisades tillsammans med Bohusl\u00e4n Big Band i fjol under jazzfestivalen [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-211636","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/211636","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=211636"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/211636\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":211699,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/211636\/revisions\/211699"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=211636"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=211636"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=211636"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}