{"id":211432,"date":"2026-11-13T15:59:52","date_gmt":"2026-11-13T13:59:52","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=211432"},"modified":"2026-11-13T15:59:52","modified_gmt":"2026-11-13T13:59:52","slug":"uppseendevackande-fullodig-produktion-den-fule","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=211432","title":{"rendered":"Uppseendev\u00e4ckande full\u00f6dig produktion – Den fule"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Den Fule<\/p>\n\n\n\n

utan titel<\/p>\n\n\n\n

5<\/p>\n\n\n\n

Inspelad i Studio Epidemin G\u00f6teborg av Henrik Cederblom<\/p>\n\n\n\n

Producenter: Den Fule<\/p>\n\n\n\n

Kakafon Records<\/p>\n\n\n\n

Releasedatum: 18\/9 2026<\/p>\n\n\n\n

G\u00f6teborgsbaserade Folkrockgruppen Den Fule bildades f\u00f6rsta halvan av 90-talet och erh\u00f6ll en Grammis f\u00f6r sin debut. D\u00e5 skulle de nog betecknas i termer av modernt klingande folkmusik, medan de numera b\u00f6r ses som ett folkrockigt band vars sound ibland kan p\u00e5minna om Kebnekajse, \u00e4ven om s\u00e4ttningen skiljer sig \u00e5t. Framg\u00e5ngsrika debuten f\u00f6ljdes upp av Skalv <\/em>\u00e5ret efter. Sedan kom en samlings-cd. Efter att ha varit inaktiva i tolv \u00e5r sl\u00e4pptes tv\u00e5 album med n\u00e5gra \u00e5rs mellanrum. Minns att jag s\u00e5g dem under decenniet en onsdagskv\u00e4ll framf\u00f6r Gunnebo slott. D\u00e5 var de en kvintett. N\u00e4r man nu f\u00f6r andra g\u00e5ngen efter l\u00e4ngre uppeh\u00e5ll \u00e5terupptagit verksamheten best\u00e5r bandet av fyra originalmedlemmar. F\u00f6r inte l\u00e4nge sedan er\u00f6vrade de publiken p\u00e5 Utopia i ett tajt gig fyllt till bredden av spelgl\u00e4dje, troligen med huvudsakligen f\u00f6religgande material. <\/p>\n\n\n\n

Den Fule som fantasil\u00f6st nog inte lyckades komma p\u00e5 en titel till denna sensationellt lyckade kollektion av l\u00e5tar, best\u00e5r av Henrik Cederblom, Sten K\u00e4llman, Christian Jormin samt Stefan Bergman. Fyra v\u00e4lk\u00e4nda musiker p\u00e5 V\u00e4stkusten som inte s\u00e4llan spelat i varandras band. N\u00e5gra av dem har mest \u00e4gnat sig \u00e5t World Music medan lika mycket varit inne p\u00e5 jazz, visa, blues och till och med f\u00f6rekommit i en rockig kontext. F\u00f6r cirka femton \u00e5r skrevs ett miniportr\u00e4tt i LO – tidningen \/ Arbetet p\u00e5 Jormin som ingick i serien ”Groovearbetare” (kan l\u00e4sas p\u00e5 n\u00e4tet). Under 2000-talet har han prim\u00e4rt varit pianist och jag har recenserat hans uts\u00f6kta pianotrio b\u00e5de live och p\u00e5 skiva. Henrik Cederblom debuterade i eget namn 2019, ett album han inh\u00f6stade en fullpo\u00e4ngare f\u00f6r h\u00e4r. Han \u00e4r verksam som producent i den studion d\u00e4r detta magnifika album utan titel \u00e4r inspelat. Man kan ofta h\u00f6ra honom live tillsammans med prominenta visartister och ocks\u00e5 i teaterproduktioner. Han beh\u00e4rskar ett flertal str\u00e4nginstrument och fiol. Stefan Bergman associerar jag f\u00f6rst och fr\u00e4mst till just Den Fule och i andra hand till Simbi. Sten K\u00e4llman f\u00f6rknippar jag med Filarfolket, k\u00f6ren Amanda, B\u00e4sk, Cederblom ovan n\u00e4mnda debut och andra sv\u00e4ngiga tong\u00e5ngar. Har s\u00e4kert i hastigheten gl\u00f6mt vissa meriter, men rundm\u00e5lning ger \u00e4nd\u00e5 en fingervisning om vad var och en utr\u00e4ttat. <\/p>\n\n\n\n

Med tanke p\u00e5 hur det l\u00e4t p\u00e5 Utopia h\u00e4rom \u00e5ret borde jag inte vara f\u00f6rv\u00e5nad. M\u00e5ste \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ga att man verkligen f\u00e5tt till soundet i studion, n\u00e4r detaljer slipats p\u00e5 och fler instrument\/ ljudk\u00e4llor tillf\u00f6rts. Vilken \u00e4r d\u00e5 s\u00e4ttningen? Elastiska rytmsektionen best\u00e5r av Christian Jormin p\u00e5 trummor och percussion som d\u00e4rtill spelar tramporgel och synt medan Stefan Bergman ut\u00f6ver att vara gruppens distinkte elbasist ocks\u00e5 kompletterar med percussion. Sten K\u00e4llman st\u00e5r f\u00f6r allt bl\u00e5s: tenor- och sopransaxofon och bist\u00e5r \u00e4ven han med rytmp\u00e5l\u00e4gg i form av percussion. Dessutom h\u00f6rs i bakgrunden hans m\u00e4ssande r\u00f6st i Min b\u00e4sta v\u00e4n. <\/em>Multiinstrumentalisten Henrik Cederblom anges spela gitarr, mandolin, lap steel samt percussion. Ska framh\u00e5llas att samtliga \u00e4r lika viktiga best\u00e5ndsdelar, f\u00e5r lika mycket utrymme. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Den Fule. Foto: Kristin Lidell. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den Fule inleder genom att dra in lyssnaren i ett sl\u00e4pigt beat signerat deras lysande basist. L\u00e5ter \u00f6verraskande r\u00e5tt och rockigt om minne bl\u00e5tt <\/em>med distad gitarrton och energiskt pulserande rytmer. I Radikal vals <\/em>styr basen skeendet medan l\u00e5tskrivaren K\u00e4llman garnerar melodin. Vill p\u00e5st\u00e5 att soundet \u00e4r starkt p\u00e5verkat av Fela Kuti och hans ikoniska afrobeat. Definitivt en suggestiv fulltr\u00e4ff! Rika arvet fr\u00e5n nordisk folkmusik utg\u00f6r utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r Hav v\u00f6rdnad f\u00f6r odalmannen, <\/em>vars eftert\u00e4nksamma ballad g\u00f6r susen. H\u00f6r ett udda ljud vars k\u00e4lla jag inte f\u00f6rm\u00e5r identifiera. Finalnumret som kort och gott f\u00e5tt heta Lysande <\/em>(H. Cederblom) pr\u00e4glas av en vacker, raffinerad slinga vars klang \u00e4r f\u00f6rf\u00f6risk. Samtliga tio l\u00e5tar \u00e4r tillverkade och arrade internt bortsett fr\u00e5n en traditionell folkmelodi fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tland. <\/p>\n\n\n\n

Njuter av ett str\u00e5lande sammanv\u00e4vt samspel, fr\u00e4cka features och h\u00f6gklassiga l\u00e5tar. Endast n\u00e5gon enstaka g\u00e5ng kan man komma dragandes med en marginell anm\u00e4rkning om att de upprepar sig, vilket h\u00e4nder s\u00e5 pass s\u00e4llan att h\u00f6gsta betyget \u00e4r ber\u00e4ttigat. Var och ens id\u00e9er har sannerligen omsatts i handling med b\u00e4sta m\u00f6jliga utfall. \u00c4ven om det blir uppenbart att det gr\u00e4vs i musikalisk mark d\u00e4r andra pl\u00f6jt f\u00f6re dem, praktiseras \u00e4nd\u00e5 en egen stil. Ibland uppst\u00e5r stor sk\u00f6nhet \u00e4ven om \u00f6vergripande k\u00e4nslan \u00e4r att det sv\u00e4nger som attan. Med ett tyngre sound sl\u00e5r de oss med h\u00e4pnad. Faller f\u00f6r mixen av b\u00e4rkraftiga melodier och sp\u00e4nnande rytmer. Tvivlar p\u00e5 att de n\u00e5gonsin l\u00e5tit lika rockigt r\u00f6jiga. I introt till Min b\u00e4sta v\u00e4n <\/em>introducerar man med Jormin som anf\u00f6rare heavy folk. Kul! Inspelningen \u00e4r en ren njutning att ta del av i de utm\u00e4rkta h\u00f6rlurar jag anv\u00e4nder n\u00e4r jag lyssnar och antecknar. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den Fule utan titel 5 Inspelad i Studio Epidemin G\u00f6teborg av Henrik Cederblom Producenter: Den Fule Kakafon Records Releasedatum: 18\/9 2026 G\u00f6teborgsbaserade Folkrockgruppen Den Fule bildades f\u00f6rsta halvan av 90-talet och erh\u00f6ll en Grammis f\u00f6r sin debut. D\u00e5 skulle de nog betecknas i termer av modernt klingande folkmusik, medan de numera b\u00f6r ses som ett […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-211432","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/211432","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=211432"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/211432\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":211491,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/211432\/revisions\/211491"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=211432"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=211432"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=211432"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}