{"id":210614,"date":"2026-10-28T14:27:41","date_gmt":"2026-10-28T12:27:41","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=210614"},"modified":"2026-10-28T14:27:42","modified_gmt":"2026-10-28T12:27:42","slug":"genomgaende-kontemplativ-fulltraff-salt-catchers-av-andy-sheppard-rita-marcotulli-michel-benita","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=210614","title":{"rendered":"Genomg\u00e5ende kontemplativ fulltr\u00e4ff – Salt Catchers av Andy Sheppard\/ Rita Marcotulli\/ Michel Benita"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Andy Sheppard\/ Rita Marcotulli\/ Michael Benita<\/p>\n\n\n\n

Salt Catchers<\/p>\n\n\n\n

5<\/p>\n\n\n\n

Inspelad i mars 2025 i Lugano<\/p>\n\n\n\n

Producent: Manfred Eicher<\/p>\n\n\n\n

ECM<\/p>\n\n\n\n

Releasedatum: 11\/9 2026<\/p>\n\n\n\n

Erk\u00e4nner i en gl\u00e4djeyttring hur h\u00e4pen jag blev \u00f6ver detta i h\u00f6gsta grad tillg\u00e4ngliga och oftast l\u00e5gm\u00e4lda album, vars sound bryter av mot det g\u00e4ngse hos ECM. Initiativtagaren till nybildade trion med den lite annorlunda s\u00e4ttningen \u00e4r engelske saxofonisten Andy Sheppard. Han st\u00e5r f\u00f6r samtliga nio kompositioner bortsett fr\u00e5n en, ljuvliga Lawns <\/em>av Carla Bley som Anders Boson f\u00f6r \u00f6vrigt tolkar alldeles f\u00f6rtjusande med svensk text tillf\u00f6rd. Att Carla Bley omn\u00e4mns \u00e4r relevant av tv\u00e5 ytterligare sk\u00e4l. Senaste g\u00e5ngen jag h\u00f6rde Sheppards d\u00e5 stundtals sm\u00e5spr\u00e4ckiga fraser live, var n\u00e4mligen med paret Carla Bley (1936-2023) och Steve Swallow p\u00e5 Fasching under Stockholm Jazzfestival. Deras s\u00e4ttning r\u00e5kar vara den samma som p\u00e5 Salt Catchers, <\/em>det vill s\u00e4ga piano – bas (f\u00f6rvisso elbas) samt saxofon. Minns jag r\u00e4tt trakterades d\u00e5 enbart tenor- och h\u00e4r b\u00e5de sopran- och tenorsaxofon.<\/p>\n\n\n\n

Engelsmannen som bland annat samarbetat med Gil Evans och George Russell har en katalog omfattande arton utg\u00e5vor i eget namn. Han har varit sideman hos bland andra John Martyn(!), Judie Tzuke (har Ritmo <\/em>p\u00e5 vinyl), Runrig och Rita Marcotulli. Den italienska pianisten har setts i mitt M\u00f6lndal p\u00e5 90-talet med Palle Danielsson och p\u00e5 Nef med Sisters in Jazz under ledning av Caecilie Norby. Hon har komponerat b\u00e5de soundtrack och f\u00f6r dansteater. Den i Paris boende Algeriet-f\u00f6dde basisten Michel Benita har spelat in elva album som ledare B\u00e5de basist och pianist har vid flera tillf\u00e4llen tidigare varit i studio med den 69-\u00e5rige tr\u00e4bl\u00e5saren, fast d\u00e5 inte som trio. Sheppars debuterade p\u00e5 ECM 2009 med en kritikerhyllad kvintett.<\/p>\n\n\n\n

Salt Catchers <\/em>lanseras som en trankil tillflyktsort vars tillblivelse planerats sedan pandemin. N\u00e5got som medf\u00f6rde att l\u00e5tarna f\u00e5tt sin slutliga struktur genom att f\u00f6rst ha framf\u00f6rts live, vilket Sheppard v\u00e4lkomnat. Han drevs av att skapa ett pianoorienterat sound ist\u00e4llet f\u00f6r ett gitarrbaserat. Han och Marcotulli lockades av s\u00e4ttningens krav p\u00e5 utstuderad k\u00e4nslighet, vilket p\u00e5minner om kammarmusik. Kompositioner influerade av boende i Portugal och en bitterljuv melankoli parat med tidigare involvering i folk-rock och studerande av singer songwriters. Albumets delikata final Irene <\/em>featuring sopransax \u00e4r till\u00e4gnat hans mor.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
pressbild Caterina Di Perri<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

S\u00e4llsamma l\u00e5tar bildar ett f\u00f6r\u00e4nderligt m\u00f6nster. D\u00e4rut\u00f6ver pr\u00e4glas varje verk av en kvalitet som g\u00f6r att man lyssnar extra uppm\u00e4rksamt. F\u00e5ngas omg\u00e5ende, lena anslaget i \u00f6ppningssp\u00e5ret tar mig i besittning, sk\u00e4rper lyssnandet. Motsvarande softa stil \u00f6verf\u00f6rs till n\u00e4sta melodi. Njuter kopi\u00f6st av n\u00e4mnda Lawns. <\/em>vars s\u00e5ngbara underbara harmonik f\u00f6rnimms. Sheppard och hans medmusiker spelar anm\u00e4rkningsv\u00e4rt utdragna toner, vilket bidrar till en exceptionellt rogivande atmosf\u00e4r. Albumets f\u00f6rsta basfeature infaller i mittpartiet av Bleys \u00e4lskade klassiker.<\/p>\n\n\n\n

Tempot trissas upp ett sn\u00e4pp i titell\u00e5ten med dess sp\u00e4nnande ing\u00e5ng, via rytm fr\u00e5n pianostr\u00e4ngar och f\u00f6rf\u00f6riskt fladdrande sopran. Kan inte nog understrykas att det \u00f6verraskande f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet f\u00e5tt ett synnerligen lyckat utfall. Samspelet kan beskrivas som raffinerat s\u00f6ml\u00f6st. Var och ens b\u00e4rkraftiga individuella kvaliteter lyfts gener\u00f6st fram. Avsp\u00e4nda attityden efter att temat introduceras i Draw You In Stars <\/em>\u00e4r m\u00e4sterlig. I denna truml\u00f6sa tappning framst\u00e5r melodierna mer innerliga med sina avskalade konturer. Sheppards mest elaborerade solo infaller i This Too – Three Hills<\/em>, angen\u00e4m sekvens. En l\u00e5t k\u00e4nnetecknas av schvung och mer intrikata tong\u00e5ngar d\u00e5 den draperas i en f\u00e4ngslande rytmisk figur. Pianospelet lysande rakt igenom, hamnar i f\u00f6rgrunden p\u00e5 Those That Left.<\/em> En fulltr\u00e4ff helt enelt!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Andy Sheppard\/ Rita Marcotulli\/ Michael Benita Salt Catchers 5 Inspelad i mars 2025 i Lugano Producent: Manfred Eicher ECM Releasedatum: 11\/9 2026 Erk\u00e4nner i en gl\u00e4djeyttring hur h\u00e4pen jag blev \u00f6ver detta i h\u00f6gsta grad tillg\u00e4ngliga och oftast l\u00e5gm\u00e4lda album, vars sound bryter av mot det g\u00e4ngse hos ECM. Initiativtagaren till nybildade trion med den […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":["post-210614","post","type-post","status-publish","format-standard","category-skivor","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/210614","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=210614"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/210614\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":210758,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/210614\/revisions\/210758"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=210614"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=210614"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=210614"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}