{"id":209536,"date":"2026-10-03T07:49:01","date_gmt":"2026-10-03T06:49:01","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=209536"},"modified":"2026-10-03T08:06:12","modified_gmt":"2026-10-03T07:06:12","slug":"teaterkritik-den-enfaldiga-mordaren-teaterkonst-av-yppersta-klas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=209536","title":{"rendered":"Teaterkritik: Den enfaldiga m\u00f6rdaren \u2013 teaterkonst av yppersta klass"},"content":{"rendered":"<p><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-186912\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/10\/enfaldige.jpg\" alt=\"Den enfaldiga m\u00f6rdaren\" width=\"500\" \/> <\/p>\n<p><strong>Den enfaldiga m\u00f6rdaren<\/strong><br \/>\nEn pj\u00e4s av Dennis Magnusson<br \/>\ninspirerad av Hans Alfredsons film Den Enfaldige M\u00f6rdaren och boken En Ond Man \u2013 idiotens ber\u00e4ttelse<br \/>\nRegi Dennis Sandin<br \/>\nScenograf\/Kostymdesign Stine Martinsen<br \/>\nKomposition och ljuddesign Mikael Svanervik<br \/>\nLjusdesign J\u00f6rgen Haimanas<br \/>\nMask Anna Olofson<br \/>\nF\u00f6rest\u00e4llningsdramaturg Jani Lohikari<br \/>\nMedverkande Lennart J\u00e4hkel, Einar Bredefeldt, Jessica Liedberg, Dag Malmberg, Nora Sadayo, Joel Valois<br \/>\nPressvisning hos Riksteatern, Hallunda fredag 2 oktober 2026<\/p>\n<p>Vilken fr\u00f6jd att f\u00e5 uppleva s\u00e5dan h\u00f6gklassig teaterkonst! Det \u00e4r sv\u00e5rt att avh\u00e5lla sig fr\u00e5n superlativerna efter att ha sett Riksteaterns upps\u00e4ttning av Den enfaldiga m\u00f6rdaren. Det h\u00e4r \u00e4r en f\u00f6rest\u00e4llning som imponerar fr\u00e5n f\u00f6rsta scen till sista.<\/p>\n<p>Alla sk\u00e5despelare lyser och ger liv och sj\u00e4l \u00e5t sina karakt\u00e4rer. Rollgestaltningarna \u00e4r nyanserade, n\u00e4rvarande och fyllda av b\u00e5de v\u00e4rme och sv\u00e4rta. Varje karakt\u00e4r k\u00e4nns levande och trov\u00e4rdig, och det m\u00e4rks att varje detalj \u00e4r omsorgsfullt genomarbetad.<\/p>\n<p>Dramaturgin \u00e4r uts\u00f6kt. Tempot \u00e4r friskt och f\u00f6rest\u00e4llningen r\u00f6r sig s\u00f6ml\u00f6st mellan scenerna utan att n\u00e5gonsin tappa i kvalitet, detaljrikedom eller kreativitet. Ber\u00e4ttelsen h\u00e5ller ett stadigt grepp om publiken, samtidigt som den l\u00e4mnar gott om utrymme f\u00f6r eftertanke.<\/p>\n<p>Och dialogen \u2013 vilken dialog! Den \u00e4r briljant, tr\u00e4ffs\u00e4ker och levande, med en underbar blandning av humor, allvar och sk\u00e4rpa. Replikerna sitter precis d\u00e4r de ska och ger f\u00f6rest\u00e4llningen b\u00e5de rytm och nerv. Dialogen bidrar starkt till att g\u00f6ra karakt\u00e4rerna trov\u00e4rdiga och ber\u00e4ttelsen b\u00e5de underh\u00e5llande och ber\u00f6rande.<\/p>\n<p>Scenografin \u00e4r intelligent och kreativ och f\u00e5ngar st\u00e4mningarna med imponerande precision. Ljud och ljus f\u00f6ljer ber\u00e4ttelsen uts\u00f6kt och varsamt och f\u00f6rst\u00e4rker k\u00e4nslorna utan att n\u00e5gonsin ta \u00f6ver. Och kostymerna \u2013 underbara! \u00c4ven de bidrar till att skapa en levande och trov\u00e4rdig v\u00e4rld.<\/p>\n<p>Den enfaldiga m\u00f6rdaren bygger p\u00e5 Hans Alfredsons roman och film En ond man. Ber\u00e4ttelsen kretsar kring den tystl\u00e5tne Sven Olsson, som f\u00f6ds med gomspalt och v\u00e4xer upp i en liten sk\u00e5nsk by under 1930-talet. P\u00e5 grund av sitt talfel och sitt utseende blir han kallad \u201didioten\u201d och hamnar tidigt l\u00e4ngst ner i samh\u00e4llets hierarki.<\/p>\n<p>I denna upps\u00e4ttning f\u00e5r den klassiska ber\u00e4ttelsen en fr\u00e4sch och angel\u00e4gen nytappning. Historien k\u00e4nns p\u00e5 samma g\u00e5ng tidstrogen och f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt aktuell. Med humor, vemod och sk\u00e4rpa skildras livets stora och sv\u00e5ra realiteter: makt, \u00f6ver- och underordning, rikedom och fattigdom \u2013 men ocks\u00e5 m\u00e4nniskans st\u00e4ndiga str\u00e4van efter v\u00e4rdighet och lycka.<\/p>\n<p>Och vem \u00e4r egentligen lyckligast i detta drama?<\/p>\n<p>Det \u00e4r en fr\u00e5ga som f\u00f6ljer med ut ur salongen.<\/p>\n<p>Det h\u00e4r \u00e4r en f\u00f6rest\u00e4llning som b\u00e5de roar, ber\u00f6r och v\u00e4cker tankar. En teaterupplevelse d\u00e4r sk\u00e5despeleri, dialog, dramaturgi, scenografi, ljus, ljud och kostym samverkar med imponerande precision.<\/p>\n<p>Lovord rakt igenom.<\/p>\n<p>\u00c5rets b\u00e4sta f\u00f6rest\u00e4llning!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den enfaldiga m\u00f6rdaren En pj\u00e4s av Dennis Magnusson inspirerad av Hans Alfredsons film Den Enfaldige M\u00f6rdaren och boken En Ond Man \u2013 idiotens ber\u00e4ttelse Regi Dennis Sandin Scenograf\/Kostymdesign Stine Martinsen Komposition och ljuddesign Mikael Svanervik Ljusdesign J\u00f6rgen Haimanas Mask Anna Olofson F\u00f6rest\u00e4llningsdramaturg Jani Lohikari Medverkande Lennart J\u00e4hkel, Einar Bredefeldt, Jessica Liedberg, Dag Malmberg, Nora Sadayo, [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":81,"featured_media":209564,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[4756],"class_list":["post-209536","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","tag-riksteatern","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/209536","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/81"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=209536"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/209536\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":209566,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/209536\/revisions\/209566"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/209564"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=209536"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=209536"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=209536"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}