{"id":209251,"date":"2026-09-28T16:53:38","date_gmt":"2026-09-28T15:53:38","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=209251"},"modified":"2026-09-28T16:53:38","modified_gmt":"2026-09-28T15:53:38","slug":"roas-av-hangiven-ensemble-som-spetsar-shakespeare-med-sanslosa-scener-och-smarta-repliker-trettondagsafton-pa-goteborgs-stadsteater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=209251","title":{"rendered":"Roas av h\u00e4ngiven ensemble som spetsar Shakespeare med sansl\u00f6sa scener och smarta repliker – Trettondagsafton p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
pressfoton Ola Kjelbye<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Av William Shakespeare<\/p>\n\n\n\n

Bearbetning: Ellen McDougall, Joel Horwood, Anna Berg och ensemblen<\/p>\n\n\n\n

Regi: Ellen McDougall<\/p>\n\n\n\n

Scenografi och kostymdesign: Moi Tran<\/p>\n\n\n\n

Maskdesign: Lill Dahlgren<\/p>\n\n\n\n

Koreografi: Mari Carasco<\/p>\n\n\n\n

Ljusdesign: Bella Oldenqvist<\/p>\n\n\n\n

Koreografi och arrangemang: M\u00e1th Roberts<\/p>\n\n\n\n

Ljuddesign: Karin Bloch-J\u00f6rgensen<\/p>\n\n\n\n

I rollerna: Om\u00e9ya Simbizi, John Njie, Ashkan Ghods\/ (Morten Vang ers\u00e4ttare i 3 f\u00f6rest\u00e4llningar), Karin de Frumerie, Fredrik Evers, Krister Kern, Johan Gry, Sven Bor\u00e4ng, Marta Andersson-Larsson, Malte Munkesj\u00f6 (praktikant) samt August Andersson (praktikant)<\/p>\n\n\n\n

Premi\u00e4r: 25\/9 2026 Stora scen<\/p>\n\n\n\n

Spelas till och med 29\/12<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Senaste g\u00e5ngen en omtumlande dos Shakespeare drabbade mig var p\u00e5 G\u00f6teborgs Filmfestival i \u00e5r. Syftar f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 Hamnet som Joel Horwood relaterar till inledningsvis i sin ess\u00e4 publicerad i programmet. Trettondagsafton <\/em>med sin g\u00e5tfulla ej klarlagda titel ska vara den pj\u00e4s av den troligen mest spelade dramatikern som s\u00e4tts upp oftast efter Hamlet, Romeo och Julia <\/em>och En Midsommarnattsdr\u00f6m. <\/em>\u00d6verraskande statistik med tanke p\u00e5 vilka det finns att v\u00e4lja p\u00e5. Aprop\u00e5 denne m\u00e4sterlige tillverkare av pj\u00e4ser tacksamma att bearbeta har hans repliker f\u00f6rekommit p\u00e5 scener i Sverige lika ofta de senaste femtio \u00e5ren som den mycket l\u00e5nga period som f\u00f6rfl\u00f6t f\u00f6re senaste halvseklet. Komedin daterad till 1601 gjordes p\u00e5 samma scen 2009 i regi av Stefan Metz. Fredrik Evers var med ocks\u00e5 i den upps\u00e4ttningen. Erinrar mig vagt att jag recenserade dess k\u00f6ns\u00f6verskridande f\u00f6rvecklingar f\u00f6r Ny Tid. Har desto starkare minne av att ha sett den tolkning som blev en braksucc\u00e9 p\u00e5 Backa 1991 med Maria Lundqvist i en huvudroll. Pj\u00e4sen s\u00e4tts upp f\u00f6r sj\u00e4tte g\u00e5ngen i huset vid G\u00f6taplatsen. <\/p>\n\n\n\n

Teamet bakom helgens premi\u00e4r kommer till st\u00f6rsta delen fr\u00e5n utlandet. Prisbel\u00f6nta Ellen McDougall lanseras som en stj\u00e4rnregiss\u00f6r k\u00e4nd f\u00f6r sina nydanande Shahespeare-tolkningar. Hon som regisserat i Shakespeare\u00b4s Globe har ocks\u00e5 arbetat med nyskriven scenkonst och tycker om att r\u00f6ra sig fr\u00e5n det lekfulla till det m\u00f6rka. N\u00e4r det g\u00e4ller texten blir man omg\u00e5ende varse att m\u00e5nga kockar varit inblandade (inklusive ensemblen), vilket i detta fall lyckligtvis varit till gagn f\u00f6r produktionen. Samma omd\u00f6me inbegriper ensemblens sammans\u00e4ttning, kombinationen av slitstarka sk\u00e5despelare, unga f\u00f6rm\u00e5gor och i yrket rutinerade frilansare. Inklusive paus varar f\u00f6rest\u00e4llningen i ungef\u00e4r 2,40. ”En klassisk och vacker virvelvindskomedi om k\u00e4rlek och f\u00f6rv\u00e4xlingar” lyder beskrivningen. H\u00e4nder mycket p\u00e5 scen ocks\u00e5 i periferin. D\u00e4rtill \u00e4r scenografi och ljusdesign raffinerade ingredienser v\u00e4rda extra appl\u00e5der. Min po\u00e4ng \u00e4r att man har b\u00e4st beh\u00e5llning av att besk\u00e5da scenen p\u00e5 visst avst\u00e5nd. Jag satt perfekt. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Tredje g\u00e5ngen gillt \u00e4r i sammanhanget en passande klyscha. Syftar p\u00e5 att de premi\u00e4rer som \u00e4gt rum i huset efter sommaren l\u00e4mnats med en k\u00e4nsla av otillfredsst\u00e4llelse. F\u00f6r mig som naturligt nog \u00f6nskar bli ber\u00f6rd har viktiga aspekter saknats. H\u00e4r st\u00e4mmer helheten. Kan d\u00e4rf\u00f6r till och med acceptera att fokus tappas tillf\u00e4lligt efter paus. Intrigen sp\u00e5rar ur ett tag n\u00e4r Baron Andreas blek om nosen (Johan Gry) dividerar om huruvida han m\u00e5ste utmana p\u00e5 duell.. Att jag blev p\u00e5 gott hum\u00f6r berodde p\u00e5 uppn\u00e5tt ideal. Roades s\u00e5ledes av en upps\u00e4ttning som \u00e4nda in i kaklet blottar m\u00e4nniskors tillkortakommanden och str\u00e4vanden, som \u00e4r en maxad hyllning till teatern och som inte minst ger en extraordin\u00e4r upplevelse man blir uppfylld av. F\u00f6r att etiketteras s komedi \u00e4r inslagen av sorg, \u00e5ngest och f\u00e5f\u00e4ng tr\u00e5nad \u00f6verv\u00e4ldigande. Ytterst f\u00e5 ur det brokiga persongalleriet i Illyrien har kontroll \u00f6ver sina liv l\u00e4ngre stunder. Olyckliga av obesvarad k\u00e4rlek eller under p\u00e5verkan av alkoholens frestelser f\u00f6rs\u00f6ker de \u00e4nd\u00e5 \u00e4ndra sina betingelser.<\/p>\n\n\n\n

Intrigen i en f\u00f6rv\u00e4xlingskomedi om tvillingar som ovetandes om varandras \u00f6de \u00f6verlever ett skeppsbrott \u00e4r inte en originalid\u00e9, utan baserad p\u00e5 betydligt \u00e4ldre ber\u00e4ttelser. Det handlar mycket om sken och verklighet n\u00e4r ena tvillingen Viola i skepnad av ung man vid namn Cesario s\u00f6ker arbete hos hertigen Orsino. D\u00e4refter tumlas det runt i en sv\u00e5r\u00f6versk\u00e5dlig karusell av f\u00f6r\u00e4lskelser. Den i sin sorg sv\u00e5r\u00e5tkomliga grevinnan Olivia uppvaktas av \u00e5tskilliga friare, fast sj\u00e4lv blir hon k\u00e4r i hon som betytt identitet, p\u00e5st\u00e5r sig vara Cesario. \u00c4ven om lyckan f\u00f6rst\u00e5s inte kommer omfatta alla intrasslade i den v\u00e4v Amors pilar sytt, \u00e4r det ju en vink om uppl\u00f6sningen om man har med sig att pj\u00e4sen tillh\u00f6r Shakespeares lyckliga komedier. Egentligen beh\u00f6ver man inte anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att ha koll p\u00e5 vem som \u00e5tr\u00e5r vem. Upps\u00e4ttningens f\u00f6rtj\u00e4nster \u00f6verbryggar r\u00f6ran av relationer och f\u00f6rhoppningar. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6rekommer mycket musik av skiftande slag. Discod\u00e4ngan med Gloria Gaynor inramar uppt\u00e5gen, vilket signalerar att stilbrott kommer vara McDougalls melodi. Och n\u00e4r paus infaller kommenterar jag till den unga sk\u00e5despelare jag r\u00e5kar sitta bredvid de bitterljuva k\u00e4rleksballader och up tempo l\u00e5tar som tolkats. Undrar om de \u00e4r aktuella hits man borde ha koll p\u00e5. Akten efter paus inleds med oorganiserad alls\u00e5ng i skeva st\u00e4mmor. Kul! I egenskap av stoltserande hovnarr initierar oftast Sven Bor\u00e4ng dessa n\u00f6jesaktiviteter. I uppseendev\u00e4ckande hatt och cowboyboots skiner han genom att vara sanningss\u00e4gande lustigkurre. Hans Feste har en minnesv\u00e4rd monolog om livet kontra scenen. <\/p>\n\n\n\n

En f\u00f6runderlig kontrastverkan vad betr\u00e4ffar sound uppst\u00e5r n\u00e4r det gl\u00e4ttiga anslaget balanseras mot melankoli. Den klassiskt skolade, rutinerade komposit\u00f6rens M\u00e1th Roberts arr och inte minst hans ostinato-slingor \u00f6ver enstaka toner p\u00e5 piano, genererar en trollbindande atmosf\u00e4r. Den suggestiva kraften ser till att bibeh\u00e5lla och rent av f\u00f6rst\u00e4rka ens intresse, f\u00f6r ett kaotiskt skeende att likna vid ett spektakel. Somliga musikinslag illustreras maffigt med r\u00f6k och stroboskop. Minimalistiska rytmen i \u00f6ppningsscenen p\u00e5minner raffinerat om hj\u00e4rtslag. Popballader till romantiska ackord sjungs p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l svenska, fungerar som angen\u00e4m vilostund fr\u00e5n gestalternas eskapader och som mer br\u00e4nsle till brasan. <\/p>\n\n\n\n

Scenografi och rekvisita \u00e4r en fr\u00f6jd f\u00f6r \u00f6gonen. P\u00e5 vridscenen \u00e4r huset d\u00e4r grevinnan bor placerat, runt om finns h\u00f6ga st\u00e4llningar att kl\u00e4ttra upp i. Bortsett fr\u00e5n en scen g\u00f6r ensemblen inga sortier, utan h\u00e5ller sig kvar f\u00f6r besk\u00e5dande i bakgrunden, ocks\u00e5 n\u00e4r deras rollfigurer inte medverkar i handlingen. Liksom publiken tycks de nyfiket f\u00f6lja vad som intr\u00e4ffar. Os\u00e4ker p\u00e5 om greppet finns som scenanvisning eller om det \u00e4r regiss\u00f6rens p\u00e5fund. Aprop\u00e5 stilbrott och anakronismer ska sk\u00e5despelarnas kl\u00e4der framh\u00e5llas. Den som haft ansvaret f\u00f6r kostymdesign har varit synnerligen kreativ. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Med tanke p\u00e5 fonden av m\u00f6rker med krig, olycka och gestalter som s\u00f6rjer \u00e4r det h\u00e4pnadsv\u00e4ckande att dramatiken tillh\u00f6r kategorin ”lyckliga komedier”. Skulle kunna ses som en ventil f\u00f6r upphovsmannen att hantera privat sorg. M\u00e5ste erk\u00e4nna att jag blev brydd och h\u00f6jde p\u00e5 \u00f6gonbrynen vid l\u00e4sningen av Joel Horwoods miniess\u00e4 (ing\u00e5r i programmet). Han p\u00e5st\u00e5r n\u00e4mligen beklagande att v\u00e4rlden publiken tvingas leva i \u00e4r mindre tolerant och att han oroas \u00f6ver konservativa v\u00e4rderingar. Det \u00e4r v\u00e4l det minsta man b\u00f6r oroa sig f\u00f6r. Vi lever \u00e4nd\u00e5 i en tid n\u00e4r \u00e4ldre p\u00e5 boenden blir bestulna och v\u00e5ldtas medan ungdomar riskerar f\u00f6rnedringsr\u00e5nas eller lever under hedersf\u00f6rtryck och korruption p\u00e5sp\u00e4dd av klaners v\u00e4lf\u00e4rdsbrottslighet klassas som systemhotande. T\u00e4nk ocks\u00e5 p\u00e5 v\u00e5ldsd\u00e5d och terrorattentat. Listan p\u00e5 hot mot v\u00e4sterl\u00e4ndska demokratier kan g\u00f6ras betydligt l\u00e4ngre. Knappt n\u00e5got av v\u00e5ra st\u00f6rsta samh\u00e4llsproblem behandlas tyv\u00e4rr p\u00e5 v\u00e5ra teaterscener n\u00e4r skygglappar och ideologi best\u00e4mmer inneh\u00e5llet. <\/p>\n\n\n\n

Som tur \u00e4r har bidragsl\u00e4mnare till manus lagt band p\u00e5 sig, avh\u00e5ller sig fr\u00e5n woke-marxism. Ist\u00e4llet sk\u00e4mtas putslustigt om exempelvis kronprinsessan Victoria och Daniel. Och som Maria s\u00e4tter Marta Andersson-Larsson sv\u00e5rslaget rekord i hysterisk hispighet rusandes fram och tillbaka med ett brev. Fiktionen bryts genom uppmaningar till bland andra suffl\u00f6s och scentekniker. Exceptionellt underh\u00e5llande att betrakta. Och \u00e5terigen ankommer p\u00e5 Johan Gry att markera f\u00f6rakt mot sitt eget gebit. Senast det h\u00e4nde var i M\u00e5sen. <\/em>B\u00e5da g\u00e5ngerna \u00e4r det sj\u00e4lvklart \u00e4r sj\u00e4lvfallet uttalandena kopplade till respektive roll. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vad betr\u00e4ffar humoristiskt stoff refereras det till Britt Ekland, danser som lambada och i den vevan blir n\u00e5gon tillfr\u00e5gad om att kunna twerka. Tre akt\u00f6rer ur det yngre gardet beg\u00e5r sin debut p\u00e5 Stadsteatern, g\u00f6r v\u00e4l ifr\u00e5n sig som virila ynglingar med sj\u00e4lvf\u00f6rtroende i sina biroller. Om\u00e9ya Simbizi har \u00e5 andra sidan intrigen mest centrala position, utg\u00f6r pj\u00e4sens motor som Viola\/ Cesario. Ska po\u00e4ngteras att mask- och perukdesign inte betonat hur lik hon enligt Shakespeare \u00e4r sin tvillingbror, \u00e4ven om kl\u00e4der, pigment och l\u00e4ngd sammanfaller. Simbizi vars yrkeskunskap prisats flera g\u00e5nger har stor vana fr\u00e5n tv-serier, film och tidigare Shakespeare-upps\u00e4ttningar i Skottland samt hos frigrupper i G\u00f6teborg. Hon utstr\u00e5lar n\u00e4rvaro, levererar repliker tydligt och verkar ha uppmuntrats till att utveckla sin dragning till det teatrala. Karin de Frumerie brukar ofta tilldelas huvudroller. H\u00e4r medverkar hon s\u00e4llan, omtalas desto mer som en \u00e5tr\u00e5v\u00e4rd sk\u00f6nhet. Med pondus tar hon scenen i besittning ett par g\u00e5nger, exponerar sin gymnastiska bakgrund. <\/p>\n\n\n\n

Fredrik Evers \u00f6mklige Malvolio dr\u00f6mmer om att stiga i aktning, att erbjudas en betydligt f\u00f6rm\u00e5nligare tillvaro. Liknande l\u00f6jev\u00e4ckande roller har han lustfyllt tagit sig an vid \u00e5tskilliga tillf\u00e4llen p\u00e5 sistone. Han \u00e4r skicklig att med tajming f\u00e5 publiken att skratta \u00e5t rollen med dess f\u00e5f\u00e4nga f\u00f6rs\u00f6k och f\u00f6rhoppningar. Johan Gry \u00e4r inte heller fr\u00e4mmande f\u00f6r att gestalta uppbl\u00e5sta drinkare som g\u00f6r sig till \u00e5tl\u00f6je. Det nya denna g\u00e5ng \u00e4r att han \u00e4r lierad med Krister Kern i form av st\u00e4ndigt berusade baron Rap, tillika Olivias farbror. Kern har ocks\u00e5 ett tungt cv fr\u00e5n film och tv, fr\u00e5n institutioner och frigrupper. Uppskattar duons sofistikerade samspel. Och om det \u00e4r p\u00e5 det viset att Kern beg\u00e5r sin debut p\u00e5 Stora scen b\u00f6r den betecknas som en debut med stor auktoritet. Ashkan Ghods i fl\u00e4rdfull utstyrsel domderar med emfas p\u00e5 ett h\u00f6gst f\u00f6rv\u00e4ntat och kompetent s\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Har suttit och famlat efter r\u00e4tt formuleringar alldeles f\u00f6r l\u00e5nge. Kanske b\u00e4sta betyget p\u00e5 denna lustfyllt maxade variant av Trettondagsafton <\/em>med utlagda samtidsmark\u00f6rer \u00e4r att jag k\u00e4nner mig sugen p\u00e5 att se om den. Det h\u00e5ller den definitivt f\u00f6r. Manus \u00e4r \u00f6msom klyftigt, \u00f6msom totalt skruvat. Musiken, scenografin, ljusdesign samt den rytm regin anbefallt \u00e4r fyra ytterligare plusfaktorer. Till syvende och sist framst\u00e5r upps\u00e4ttningen som en hyllning till teatern och dess m\u00f6jligheter. Ensemblen uppmuntras att spela ut och i flera fall till att sticka i v\u00e4g i \u00f6verspel, vilket vi betraktare unnar dem. Det \u00f6verdrivet dr\u00e5pliga matchas elegant av utstr\u00f6dda t\u00e4nkv\u00e4rdheter och inte minst musiken. Stadsteaterns spektakul\u00e4ra Shakespeare-upps\u00e4ttning \u00e4r ett kul och uppfriskande \u00e4ventyr v\u00e4rt att rekommendera.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av William Shakespeare Bearbetning: Ellen McDougall, Joel Horwood, Anna Berg och ensemblen Regi: Ellen McDougall Scenografi och kostymdesign: Moi Tran Maskdesign: Lill Dahlgren Koreografi: Mari Carasco Ljusdesign: Bella Oldenqvist Koreografi och arrangemang: M\u00e1th Roberts Ljuddesign: Karin Bloch-J\u00f6rgensen I rollerna: Om\u00e9ya Simbizi, John Njie, Ashkan Ghods\/ (Morten Vang ers\u00e4ttare i 3 f\u00f6rest\u00e4llningar), Karin de Frumerie, Fredrik […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31],"tags":[],"class_list":["post-209251","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/209251","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=209251"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/209251\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":209336,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/209251\/revisions\/209336"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=209251"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=209251"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=209251"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}