![\"'Fjord\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/unnamed-15.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Fjord
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 2 oktober 2026
\nRegi och manus Cristian Mungiu<\/p>\n
\u00c4r en dask i rumpan p\u00e5 ett barn helt OK? Om det h\u00e4nder flera g\u00e5nger, \u00e4r det fortfarande helt OK? Det \u00e4r en av de centrala fr\u00e5gorna eller teman i denna film. Hur h\u00e5rd \u00e4r en dask? Hur definierar man en ”dask i rumpan”? \u00c4r fysiska tillr\u00e4ttavisningar av en f\u00f6r\u00e4lder mot ett barn endast n\u00e5got fysiskt eller kan det ge mentala skador? Filmen st\u00e4ller dessa fr\u00e5gor men ger oss inga svar. Jag \u00e4r os\u00e4ker p\u00e5 om det \u00e4r av feghet fr\u00e5n regiss\u00f6ren? Jag h\u00e5ller med om att en dask \u00e4r n\u00e5got man kan bagatellisera. Jag vet inte vad regiss\u00f6ren anser – men han framst\u00e4ller det som r\u00e4tt sm\u00e5tt och att reaktionerna fr\u00e5n det norska samh\u00e4llet \u00e4r \u00f6verdrivna. Kanske har jag tolkat regiss\u00f6rens intention fel. I vilket fall \u00e4r filmen stark, ber\u00f6rande och st\u00e4ller m\u00e5nga intressanta fr\u00e5gor som \u00e4r viktiga att prata om.<\/p>\n
Fjord vann Guldpalmen som l\u00e5ngfilm 2026 i Cannes, som \u00e4r det finaste och mest prestigefyllda priset som delas ut vid Cannes filmfestival. Filmen sticker ut och \u00e4r speciell. Dess ber\u00e4ttelse \u00e4r inte glasklar och hur var och en tolkar den beror mycket p\u00e5 ens egna v\u00e4rderingar.<\/p>\n
Handlingen lyfter fram en rej\u00e4l krock mellan olika kulturer. Ett rum\u00e4nsk-norskt par, Mihai och Lisbeth Gheorghiu, flyttar till en liten by i Norge med sina fem barn. Mihais f\u00f6r\u00e4ldrar har g\u00e5tt bort och de vill bo n\u00e4rmare Lisbeths familj, bland annat f\u00f6r att hennes familj delar deras djupa religi\u00f6sa \u00f6vertygelse.<\/p>\n
De tas emot v\u00e4nligt och hj\u00e4rtligt av grannfamiljen Hallberg. Mats Hallberg jobbar som rektor p\u00e5 den n\u00e4rliggande skolan medan hustrun Mia har l\u00e4mnat sitt arbete som jurist f\u00f6r att ta hand om Mats \u00e5ldrande pappa. \u00d6verlag tas den rum\u00e4nsk-norska familjen emot v\u00e4l i b\u00f6rjan men d\u00e5 personal p\u00e5 skolan ser att Gheorghiufamiljens ton\u00e5rsdotter Elia har bl\u00e5m\u00e4rken som verkar komma fr\u00e5n slag v\u00e4cks misstankar om att barnen i familjen Gheorghiu uppfostras med slag ibland. Barnevernet som \u00e4r en norsk motsvarighet till svensk socialtj\u00e4nst pratar med Elia och hennes ton\u00e5rsbror. De ber\u00e4ttar att de f\u00e5r stryk ibland och att de uppfostras till att be och l\u00e4sa Bibeln varje dag. Barnevernet beslutar att h\u00e4mta alla fem barnen och placera dem i fosterfamiljen fram tills en domstol f\u00e5r ta beslut om barnen ska f\u00e5 komma hem till familjen igen. Mia Hallberg fr\u00e5n grannfamiljen \u00e4r jurist och hon blir familjen Gheorghius advokat vid r\u00e4tteg\u00e5ngen och k\u00e4mpar f\u00f6r att familjen ska \u00e5terf\u00f6renas. Mia blir d\u00e4rmed en slags v\u00e5g mellan de tv\u00e5 sidorna: de som anser att familjen absolut b\u00f6r \u00e5terf\u00f6renas och en dask d\u00e5 och d\u00e5 \u00e4r inget att g\u00f6ra n\u00e5gon aff\u00e4r av och den andra sidan som \u00e4r orolig f\u00f6r n\u00e4r barn f\u00e5r v\u00e4xa upp med dask i rumpan och andra straff och med en str\u00e4ng religi\u00f6s uppfostran.<\/p>\n
Mihai lyckas f\u00e5 med sig massor av kristna grupper som demonstrerar h\u00f6gljutt f\u00f6r att familjen barnen ska komma tillbaka till sina f\u00f6r\u00e4ldrar. M\u00e5nga av de grupper som st\u00f6djer kampanjen f\u00f6r att familjen ska f\u00e5 tillbaka sina barn \u00e4r extremt konservativa. Det \u00e4r skr\u00e4mmande. Inte heller n\u00e4r det g\u00e4ller temat om de skrikande extremisterna visar filmskaparen sin tolkning. Det \u00e4r v\u00e4ldigt objektivt och rent av k\u00e4nslokallt ber\u00e4ttat.<\/p>\n
Filmens ber\u00e4ttelse har en tydlig parallell till debatten i Sverige f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan d\u00e5 muslimska nyhetsmedier utomlands beskyllde svenska myndigheter f\u00f6r att ta barn fr\u00e5n muslimska familjer. <\/p>\n
Familjen Hallbergs rebelliska ton\u00e5rsdotter Rakel f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e4r hon blir v\u00e4n med Elia och hennes syskon. Det \u00e4r en tr\u00e5d i ber\u00e4ttelsen som fladdrar lite hit och dit och tyv\u00e4rr inte riktigt f\u00e5r den plats den f\u00f6rtj\u00e4nar. <\/p>\n
Delvis blir filmen som filmad teater d\u00e5 regiss\u00f6ren valt att ofta l\u00e5ta kameran st\u00e5 stilla och l\u00e5ta sk\u00e5despelarna agera och tala utan att kameran f\u00f6ljer dem n\u00e4ra. Det \u00e4r f\u00e5 n\u00e4rbilder i filmen. Det g\u00f6r den speciell och f\u00f6r denna ber\u00e4ttelse fungerar det bra \u00e4ven om det blir delvis stelt. P\u00e5 ett s\u00e4tt \u00e4r det att inte utnyttja films m\u00e5nga m\u00f6jligheter att ber\u00e4tta n\u00e5got genom att l\u00e5ta kameran komma n\u00e4ra eller g\u00e5 l\u00e4ngre ifr\u00e5n och skifta fokus. Men d\u00e5 denna film bygger mycket p\u00e5 att l\u00e5ta oss som betraktare t\u00e4nka och k\u00e4nna fungerar det med detta mer teatrala s\u00e4tter att skapa film. Filmen har flera lager, vilket \u00e4r ett plus. Samtidigt \u00e4r det lite f\u00f6r m\u00e5nga teman som snurrar runt p\u00e5 ytan om uppfostran, v\u00e5ld, religion, frihet och kulturkrockar.<\/p>\n