{"id":209117,"date":"2026-09-24T07:01:44","date_gmt":"2026-09-24T06:01:44","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=209117"},"modified":"2026-09-24T07:01:45","modified_gmt":"2026-09-24T06:01:45","slug":"teaterkritik-spar-pa-playhouse-teater-imponerande-och-tankevackande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=209117","title":{"rendered":"Teaterkritik: Sp\u00e5r p\u00e5 Playhouse Teater – imponerande och tankev\u00e4ckande"},"content":{"rendered":"

\"Sp\u00e5r
\nEster Claesson, Oliver Hagenfeldt-Eek och Lina Young Forsberg i Sp\u00e5r av Jordan Harrison p\u00e5 Playhouse Teater Foto: Viktor Kjellberg<\/em><\/p>\n

Sp\u00e5r<\/strong>
\nTitel En rundtur genom den permanenta utst\u00e4llningen i mus\u00e9et f\u00f6r sentida sp\u00e5r av m\u00e4nskligheten eller SP\u00c5R (The Antiquities)
\nAv Jordan Harrison
\n\u00d6vers\u00e4ttning Bengt Ohlsson
\nRegi Adam Greenfield
\nScenografi Pia Wiik
\nKostym: Maria Felldin
\nLjus Kevin Wyn Jones
\nKomposition & ljud Mikael Svanevik
\nMask Catharina Lundin
\nP\u00e5 scen Ester Claesson, Lina Young Forsberg, Nancy Ofori, Pierina Rizzo, Bj\u00f6rn L\u00f6nner, Linus Nilsson, M\u00e5ns Clausen, Robert Hannouch samt Henry Dymmel\/Oliver Hagenfeldt Eek
\nPremi\u00e4r 23 september 2026 kl 19.00, Playhouse Teater, Stockholm<\/p>\n

En imponerande och tankev\u00e4ckande vandring i vad det \u00e4r att vara m\u00e4nniska och vart m\u00e4nskligheten kan vara p\u00e5 v\u00e4g. Sp\u00e5r \u00e4r den hittills st\u00f6rsta upps\u00e4ttningen f\u00f6r den Stockholmsbaserade Playhouse Teater som g\u00f6r en viktig insats f\u00f6r svensk teater genom att \u00f6vers\u00e4tta och s\u00e4tta upp ny dramatik fr\u00e5n Broadway. Nio sk\u00e5despelare spelar n\u00e4rmare femtio roller och f\u00f6r regin st\u00e5r Adam Greenfield f\u00f6r, Tony-bel\u00f6nad konstn\u00e4rlig ledare f\u00f6r Playwrights Horizons i New York, USA:s ledande scen f\u00f6r nyskriven dramatik. <\/p>\n

Vad var m\u00e4nniskorna f\u00f6r varelser? Icke-m\u00e4nskliga varelser, kanske AI? – \u00e4r nyfikna p\u00e5 vad m\u00e4nniskor var. Vi bjuds in p\u00e5 en rundtur i museet som har samlat olika saker efter m\u00e4nniskor. Genom att betrakta dessa f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6rs\u00f6ker dessa icke-m\u00e4nskliga varelser f\u00f6rst\u00e5 hur m\u00e4nniskor fungerade.<\/p>\n

Vi f\u00e5r f\u00f6lja olika kortare scener fr\u00e5n 1800-talet d\u00e5 Mary Shelleys roman Frankenstein publicerades och f\u00f6rs genom tid till n\u00e5gra hundra \u00e5r i v\u00e5r framtid och sedan f\u00f6ljer vi sp\u00e5ret tillbaka till Mary Shelley. Vi f\u00e5r se en farfar l\u00e4ra sig att l\u00e4sa in ett meddelande p\u00e5 sin mobiltelefon, vi f\u00e5r se en man som d\u00f6r i AIDS men som f\u00f6rst skapat en robot som verkar ha f\u00f6rm\u00e5ga att t\u00e4nka eller dra slutsatser. Vi f\u00e5r se en familj nyfiken samlas kring sin ny-ink\u00f6pta dator, ett s\u00e5dant d\u00e4r stort schabrak som de s\u00e5g ut de f\u00f6rsta \u00e5ret inom Mac och laptop tog \u00f6ver allt mer. Scenerna f\u00e5r oss betraktare att hitta v\u00e5ra egna minnen kring dessa f\u00f6rem\u00e5l. P\u00e5 det s\u00e4ttet f\u00e5r f\u00f6rest\u00e4llningen ett extra djup. Vi upplever inte bara h\u00e4ndelserna som framst\u00e4lls p\u00e5 scen, i v\u00e5rt inre spelas k\u00e4nslor och tankar kring v\u00e5ra egna minnen upp. Skickligt ber\u00e4ttat och skickligt framst\u00e4llt.<\/p>\n

Vandringen genom tiden visar oss olika sm\u00e5 saker fr\u00e5n det m\u00e4nskliga livet: k\u00e4rlek, k\u00e4nslor, gr\u00e4l, d\u00f6d, sorg, sex, gr\u00e5t, svek och f\u00f6rhoppningar och stunder d\u00e5 vi kan bara vara och leva i nuet.
\nsk\u00e4rvor av m\u00e4nskligt liv inf\u00f6r publikens \u00f6gon \u2013 hoppet, k\u00e4rleken, den s\u00e5rade k\u00e4nslan, den <\/p>\n

Jordan Harrison som skrivit manus \u00e4r en uppm\u00e4rksammad amerikansk dramatiker och manusf\u00f6rfattare. Sp\u00e5r \u00e4r hans uppf\u00f6ljare till Prima Liv (Marjorie Prime), som var finalist till Pulitzerpriset och nyligen sattes upp p\u00e5 Broadway. Sp\u00e5r hade urpremi\u00e4r p\u00e5 Playwrights Horizons i New York v\u00e5ren 2025.<\/p>\n

Regiss\u00f6ren s\u00e4ger:
\n-Det jag uppskattar med Harrisons pj\u00e4s \u00e4r att den inte pekar finger \u00e5t teknologi – den v\u00e4nder ist\u00e4llet blicken mot oss sj\u00e4lva, lockar fram det m\u00e4nskliga i oss och fr\u00e5gar: \u00e4r m\u00e4nskligheten p\u00e5 v\u00e4g att g\u00e5 f\u00f6rlorad, eller \u00e4r vi p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rlora v\u00e5r m\u00e4nsklighet?<\/em><\/p>\n

Upps\u00e4ttningen har b\u00e5de djup och v\u00e4rme har en fin blandning av komedi och allvar. Det \u00e4r en f\u00f6rst\u00e4llning p\u00e5 omkring en timme och 45 minuter som g\u00e5r oerh\u00f6rt fort. Tiden bara flyger iv\u00e4g med alla dessa duktiga sk\u00e5despelare p\u00e5 scen som v\u00e4xlar mellan s\u00e5 m\u00e5nga olika karakt\u00e4rer. Imponerande, tankev\u00e4ckande, underh\u00e5llande men med ett seri\u00f6st f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt utan att ta bort hopp och utan att peka finger. En f\u00f6rest\u00e4llning som f\u00e5r oss att fundera p\u00e5 vad det \u00e4r som g\u00f6r oss till m\u00e4nniskor och den v\u00e4cker tankar och minnen och reflektioner kring vart vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. En perfekt f\u00f6rest\u00e4llning att se tillsammans med n\u00e5gon eller n\u00e5gra och prata om efter\u00e5t.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ester Claesson, Oliver Hagenfeldt-Eek och Lina Young Forsberg i Sp\u00e5r av Jordan Harrison p\u00e5 Playhouse Teater Foto: Viktor Kjellberg Sp\u00e5r Titel En rundtur genom den permanenta utst\u00e4llningen i mus\u00e9et f\u00f6r sentida sp\u00e5r av m\u00e4nskligheten eller SP\u00c5R (The Antiquities) Av Jordan Harrison \u00d6vers\u00e4ttning Bengt Ohlsson Regi Adam Greenfield Scenografi Pia Wiik Kostym: Maria Felldin Ljus Kevin […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":209127,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[4402,12288,7643,12289],"class_list":["post-209117","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","tag-playhouse-teater","tag-teater","tag-teaterkritik","tag-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/209117","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=209117"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/209117\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":209155,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/209117\/revisions\/209155"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/209127"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=209117"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=209117"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=209117"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}