{"id":208162,"date":"2026-08-27T12:28:44","date_gmt":"2026-08-27T11:28:44","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=208162"},"modified":"2026-08-27T12:28:44","modified_gmt":"2026-08-27T11:28:44","slug":"svang-och-vemod-nar-kraftfullt-folkrockband-atervander-till-sitt-ursprung-lighthousekeeping-med-west-of-eden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=208162","title":{"rendered":"Sv\u00e4ng och vemod n\u00e4r kraftfullt folkrockband \u00e5terv\u00e4nder till sitt ursprung &#8211; Lighthousekeeping med West of Eden"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"550\" height=\"489\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/West-Of-Eden-Lighthousekeeping.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-208163\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/West-Of-Eden-Lighthousekeeping.jpg 550w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/West-Of-Eden-Lighthousekeeping-300x267.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 550px) 100vw, 550px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">West of Eden<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Lighthousekeeping<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">4<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Inspelad i fyrvaktarbostaden vid Morups T\u00e5nge <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ljudtekniker, mix, master och kompletterande inspelning Hans Olsson (Svenska Grammofonstudion)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">West of Music (Hemifr\u00e5n)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Releasedatum: 24\/4 2026<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Cd:n l\u00e5g fram tills nyligen i en av h\u00f6garna med recensionsskivor. Just nu finns inte s\u00e5 mycket annat i pipeline, varf\u00f6r jag funderade p\u00e5 vilken utgivning jag hade lust att ta i tu med efter att ha betat av n\u00e5gra andra cd. Har tidigare recenserat de tre album som sl\u00e4ppts efter pandemin plus deras f\u00f6rest\u00e4llning <em>Whitechapel <\/em>som Lunchteater i den stad de \u00e4r baserade i, det vill s\u00e4ga G\u00f6teborg. Folkrockbandet som \u00e4ger s\u00e5dan obestridlig auktoritet debuterade 1997. Gruppens katalog rymmer fjorton plattor j\u00e4mte en liveskiva. De har turnerat i Europa (givetvis Irland) och Kina. Aprop\u00e5 hemvist finns deras paradis i Halland i en natursk\u00f6nt bel\u00e4gen l\u00e4nga, med massvis med b\u00e4ddar och inredd studio. Det var i forna fyrvaktarbostaden vid Morups T\u00e5nge gruppen formades, en plats de fick tillg\u00e5ng till genom Jennys mamma. Sedan dess har gruppen i omg\u00e5ngar tr\u00e4ffats i huset f\u00f6r att umg\u00e5s och spela in. D\u00e5 mina f\u00f6r\u00e4ldrar haft sommarstuga p\u00e5 ett par kilometers avst\u00e5nd, har huset besk\u00e5dats p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll och jag str\u00f6vat p\u00e5 \u00e4ngarna vid fyren, vilka s\u00e4rskilt frekventeras av ambiti\u00f6sa ornitologer. Senast i f\u00f6rfjol klev jag p\u00e5 samma tr\u00e4trappa som gruppen p\u00e5 bilden nedan. Inte utan att jag blir lite r\u00f6rd av att ha delat den erfarenheten.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Med <em>Lighthousekeeping <\/em>sl\u00e5s fast att det handlar om ett \u00e5terv\u00e4ndande till hur det b\u00f6rjade, b\u00e5de platsspecifikt och musikaliskt. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen bejakas r\u00f6tterna fullt ut genom att man tar sig an keltiska traditionella s\u00e5nger, p\u00e5 ett album vilket beskrivs som varm och gl\u00e4djerikt men ocks\u00e5 modigt. Makarna Martin och Jenny Schaub bildade West of Eden och turas om att fronta p\u00e5 s\u00e5ng. P\u00e5 platsen jag \u00e4r bekant med och som blivit deras paradis  gifte de sig 1994. Paret har  skrivit  historisk musikal som jag s\u00e5g n\u00e5gra dagar f\u00f6re premi\u00e4r och n\u00e5gra av Martins \u00f6vriga projekt har recenserats i uppskattande ordalag av undertecknad. Han \u00e4r en nestor i G\u00f6teborgs musikliv och t\u00e4cker ett flertal genrer.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Sedan ett antal \u00e5r tillbaka best\u00e5r bandet i \u00f6vrigt av Henning Sernhede p\u00e5 gitarrer, banjo, mandolin och handklapp som vid sidan numera driver egen hyllad karri\u00e4r, Martin Deubler Holmlund p\u00e5 kontra- och elbas vars egna utgivning jag en g\u00e5ng recenserat, Lars Broman p\u00e5 fiol samt Ola Karlevo, deras trummis som ocks\u00e5 h\u00f6rs p\u00e5 percussion och bhodr\u00e1n. Medlemmarna har sammantaget m\u00e5nga instrument att h\u00e5lla reda p\u00e5. H\u00e4r lirar Martin str\u00e4nginstrument som akustisk gitarr, cittern och mandolin d\u00e4rtill dragspel, piano, keyboard och handklapp medan Jenny trakterar irl\u00e4ndsk fl\u00f6jt (tin whitle) och dragspel. Samtliga g\u00e5r stundtals ihop och bildar k\u00f6r eller st\u00e4mmor i bakgrunden. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/West-of-Eden_PA032836_Foto-Anders-Johansson-1024x768-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-208170\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/West-of-Eden_PA032836_Foto-Anders-Johansson-1024x768-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/West-of-Eden_PA032836_Foto-Anders-Johansson-1024x768-1-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">pressfoto Anders Johansson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">   P\u00e5 aktuella skivan har celebra g\u00e4ster anslutit, bes\u00f6kte dem vid Kattegatt f\u00f6r att inf\u00f6rlivats i produktionen. Vi kan njuta av skotten John McCusker (Mark Knopfler mfl.) med fiol och low whistle p\u00e5 totalt sju sp\u00e5r och Michael McGoldrick (ocks\u00e5 Mark Knopfler och ett antal band inom folkmusik-genren) p\u00e5 traditionella bl\u00e5sinstrument. Ljudtekniker Olsson anges bidra med handklapp och s\u00e5ngbakgrund \u00e4ven han Och i <em>Daddy\u00b4s Lamentation <\/em>f\u00f6rekommer en k\u00f6r best\u00e5ende av Stina Klintborn, Joel Carlberg samt Alice Schaub.  <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r att precisera mitt omd\u00f6me hamnar <em>Lighthousekeeping <\/em>p\u00e5 4+ eftersom det inte finns n\u00e5got att anm\u00e4rka p\u00e5. Tv\u00e4rtom \u00e4r samspel, s\u00e5ng och sound oantastligt, liksom deras arr, val av repertoar och graden av variation. Noterat att ett par mer initierade kollegor gjort nedslag i l\u00e5tlistan, j\u00e4mf\u00f6rt med andras ber\u00f6mda tolkningar och funnit att West of Edens tolv tolkningar st\u00e5r sig utm\u00e4rkt i konkurrensen. Kan inflikas att det var l\u00e4nge sedan jag regelbundet lyssnande p\u00e5 folkmusik och d\u00e5 i synnerhet keltiskt beat, alternativt sv\u00e4vande klanger. F\u00f6r drygt fyrtio \u00e5r sedan befann jag mig p\u00e5 folkmusikfestival i Edinburgh och senare p\u00e5 80-talet diggades skivan med Van Morrison &amp; The Chieftains. I \u00e5r har jag haft stort utbyte av konserter med exempelvis. Nordan och Sp\u00f6ket i k\u00f6ket. N\u00e4r det g\u00e4ller m\u00f6jliga f\u00f6rlagor till soundet hos WOE t\u00e4nker jag ofta p\u00e5 dem som en modernare variant av Fairport Convention featuring Sandy Deny. I andra hand associeras till Maddy Prior och Steeleye Span, Pentangle och Mary Black.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 en platta best\u00e5ende av idel utvalda favoriter smidigt arrade k\u00e4nner jag mig ofta indragen i st\u00e4mningar och vindlande ber\u00e4ttande.. Uppseendev\u00e4ckande att Alf Hambes hit <em>Visa i Molom <\/em>tidigt f\u00e5r bryta m\u00f6nstret i engelsk \u00f6vers\u00e4ttning av Jenny, byggs finurligt p\u00e5 med <em>Cooley\u00b4s Reel<\/em>. F\u00f6r att vara fullst\u00e4ndig med fakta har utomst\u00e5ende tagit fram arr till n\u00e5gra av l\u00e5tarna (bland andra McCusker) vilka bearbetats av WOE. Undrar f\u00f6rresten vad som ursprungligen lockade dem s\u00e5 ofantligt, med att f\u00f6rkovra sig i en vid folkmusiktradition med inriktning brittiska \u00f6riket?<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/West-of-Eden_PA032470_Foto-Anders-Johansson-1024x768-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-208183\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/West-of-Eden_PA032470_Foto-Anders-Johansson-1024x768-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/West-of-Eden_PA032470_Foto-Anders-Johansson-1024x768-1-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">pressfoto Anders Johansson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kl\u00e4mmig \u00f6ppning som osar av spelgl\u00e4dje avl\u00f6ses av n\u00e4mnda, dr\u00f6jande vemod i <em>Song From Molom. <\/em>Just dylika stimulerande pendlingar \u00e4r n\u00e5got av ett signum f\u00f6r albumet, liksom balansen mellan akustiska instrument och stundtals rockigt p\u00e5drivande komp och sekvenser med licks p\u00e5 elgitarr som till och med framst\u00e4ller smutsigt sound, keyboard och elbas. Uppskattar det frimodigt twangiga och taggiga uttrycket i b-delen p\u00e5 <em>Paddy\u00b4s Lamentation. <\/em>Ett annat best\u00e5ende intryck \u00e4r vokala kvalit\u00e9n. N\u00e4r de g\u00e5r samman l\u00e5ter det snyggt, Martin textar tillfredsst\u00e4llande med inlevelse och d\u00e4rut\u00f6ver tronar Jenny. Vet med mig att jag inte alltid varit s\u00e5ld p\u00e5 hennes s\u00e4tt att sjunga. Kan vara en anledning till jag faller till f\u00f6ga och golvas av hennes insats. Jenny Schaub sjunger med enast\u00e5ende nerv, ber\u00f6r med sin fantastiska st\u00e4mma. Och de utl\u00e4ndska g\u00e4sterna gl\u00e4nser h\u00e4r och var  utan att ut\u00f6va utf\u00f6rliga solon.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Tredje sp\u00e5ret med troligen irisk titel blir i gruppens h\u00e4nder ett m\u00e4sterverk. Stillsamt och avskalat organiseras musiken med vidunderlig harmonik. I plattans lugnare l\u00e5tar framg\u00e5r vilken utvecklad k\u00e4nsla de besitter vad betr\u00e4ffar att f\u00e5 fram superb dynamik. I <em>She\u00b4s Lika A Swallow <\/em>p\u00e5minner man en hel del om Fairport Convention. Inte n\u00e5got sammantr\u00e4ffande alls i min anknytning d\u00e5 legendarerna spelade in l\u00e5ten redan 1969. P\u00e5 <em>Lighthousekeeping <\/em>f\u00e4ster jag mig vid uts\u00f6kta st\u00e4ms\u00e5ngen. Ska s\u00e4gas att vi f\u00e5r ett fint instrumental nummer, <em>Si Bheag, Si Mh\u00f3r<\/em>. Albumet avrundas med sv\u00e4vande s\u00e5ng om k\u00e4rlek vars titel \u00e4r <em>Wille And Mary<\/em>. Till f\u00f6rtjusande ackompanjemang visar \u00e5terigen enda kvinnan i bandet vilken h\u00f6g niv\u00e5 hon befinner sig p\u00e5. Man blir helt tagen av vad hon f\u00f6rmedlar och hur det g\u00f6rs med ett avtryck som \u00e4r hennes eget, inte kan kopplas till n\u00e5gon eventuell f\u00f6rebild. Vilken tillg\u00e5ng  att ha n\u00e5gon som s\u00e5dan stj\u00e4rnkvalitet i sitt l\u00e5nglivade band.  Och har det framh\u00e5llits tillr\u00e4ckligt hur duktiga var och en \u00e4r p\u00e5 sina instrument i samverkan \u00e4r det h\u00f6g tid att betona detta faktum.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>West of Eden Lighthousekeeping 4 Inspelad i fyrvaktarbostaden vid Morups T\u00e5nge Ljudtekniker, mix, master och kompletterande inspelning Hans Olsson (Svenska Grammofonstudion) West of Music (Hemifr\u00e5n) Releasedatum: 24\/4 2026 Cd:n l\u00e5g fram tills nyligen i en av h\u00f6garna med recensionsskivor. Just nu finns inte s\u00e5 mycket annat i pipeline, varf\u00f6r jag funderade p\u00e5 vilken utgivning jag [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":["post-208162","post","type-post","status-publish","format-standard","category-skivor","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/208162","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=208162"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/208162\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":208197,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/208162\/revisions\/208197"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=208162"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=208162"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=208162"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}