{"id":20803,"date":"2010-05-29T10:22:37","date_gmt":"2010-05-29T08:22:37","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=20803"},"modified":"2010-05-29T10:22:37","modified_gmt":"2010-05-29T08:22:37","slug":"wovenhand-pa-berns","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=20803","title":{"rendered":"Wovenhand p\u00e5 Berns"},"content":{"rendered":"

Woven Hand och deras mytiske frontfigur David Eugene Edwards spelade p\u00e5 Berns p\u00e5 fredagskv\u00e4llen.<\/p>\n

Mytiskt … Ja det \u00e4r nog ordet. Redan n\u00e4r jag stod i k\u00f6n, f\u00f6rst f\u00f6r att garanterat f\u00e5 en perfekt plats, fick jag fr\u00e5gor av andra i k\u00f6n om hur jag ville beskriva Woven Hand.<\/p>\n

Redan hur bandnamnet ska stavas r\u00e5der det olika uppfattningar om. Stavningen Woven Hand eller lika spridd som Wovenhand.<\/p>\n

P\u00e5 Wikipedia st\u00e5r det:<\/a><\/p>\n

Woven Hand (also spelled as Wovenhand) is a band from Denver, Colorado led by former 16 Horsepower lead singer David Eugene Edwards. Woven Hand’s music combines elements of neofolk, alternative country, post-rock, punk, industrial music, folk rock, old-time music and native American music, among other influences.<\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r s\u00e5 helt om\u00f6jligt att beskriva, m\u00e5ste upplevas. Starkt och m\u00f6rkt och p\u00e5 fredagskv\u00e4llens spelning var bandet uppenbarligen p\u00e5 ett mer rockigt dansant hum\u00f6r – f\u00f6r m\u00e5nga l\u00e5tar fl\u00f6g iv\u00e4g rytmiskt s\u00e5 publiken skakade i takt. Skakade \u00e4r ett b\u00e4ttre ord \u00e4n att dansa. F\u00f6r till Wovenhand dansar man inte. Wovenhand handlar om djupare saker \u00e4n dans.<\/p>\n

Bandet \u00e4r nu p\u00e5 turn\u00e9 med ett purf\u00e4rsk album i ryggen. I b\u00f6rjan av maj sl\u00e4pptes ”The Threshingfloor” i Sverige. Det \u00e4r bandets \u00e5ttonde album:
\n * Woven Hand (2002)
\n * Blush Music (2003)
\n * Blush (Original Score) (2003)
\n * Consider the Birds (2004)
\n * Mosaic (2006)
\n * Puur (2006)
\n * Ten Stones (2008)
\n * The Threshingfloor (2010)<\/p>\n

Jag tycker det k\u00e4nns lite konstigt att bandet sl\u00e4ppte sitt f\u00f6rsta album 2002. De k\u00e4nns p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt v\u00e4ldigt ur\u00e5ldriga, i positiv bem\u00e4rkelse, som ett rutinerat band med alla f\u00f6tterna p\u00e5 jorden och med alla himlens ljud och helvetets vr\u00e5l till sitt f\u00f6rfogande.<\/p>\n

\"\"<\/a>David Eugene Edwards \u00e4r mycket speciell. Han satt p\u00e5 scen, l\u00e5ngt fram, s\u00e5 n\u00e4ra att de som stod l\u00e4ngst fram kunde r\u00f6ra honom. Han satt ner och hade en stor vid svart hatt p\u00e5 sig. Hans stripa raka halvl\u00e5nga h\u00e5r spretade \u00e5t olika h\u00e5ll och hans ansikte s\u00e5g f\u00e5rat och h\u00e4rjat ut. Han ser ut som Tom Waits blandat med Mick Jagger och Steve Buscemi.<\/p>\n

Spelningen var \u00f6verv\u00e4ldigande med b\u00e5de m\u00f6rker och David Eugene Edwards speciella st\u00e4mma som rymmer s\u00e5 mycket k\u00e4nsla och med starka trummor, basljud och sm\u00e5 v\u00e4na pling och tamburiner. JHelt om\u00f6jligt att kategorisera, det var bara att kapitulera och vara ett med musiken.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r en som ocks\u00e5 var d\u00e4r och som spelat in en l\u00e5t. Ljudkvaliteten \u00e4r inte den allra b\u00e4sta men det \u00e4r bra bilder och filmaren har kommit n\u00e4ra David Eugene Edwards.<\/p>\n

<\/param><\/param><\/param><\/embed><\/object><\/p>\n

F\u00f6rband var f\u00f6rresten Rasmus Kellerman (som tidigare kallade sig Tiger Lou). Han spelade halvakustiskt och ensam utan n\u00e5got band. Det \u00e4r starkt att ge sig p\u00e5 det. Speciellt nya s\u00e5ngen ”The 24:th” \u00e4r stark n\u00e4r han g\u00f6r den s\u00e5. De mer balladlika s\u00e5ngerna var nog r\u00e4tt sv\u00e5rt att g\u00f6ra r\u00e4ttvisa i en s\u00e5 st\u00f6kig lokal som Berns.
\nH\u00e4r har Kulturbloggen f\u00f6rresten intervjuat Rasmus<\/a> d\u00e5 han sl\u00e4ppte nya skivan nyligen.<\/p>\n

En av Wovenhands b\u00e4sta l\u00e5tar:
\n<\/param><\/param><\/param><\/embed><\/object><\/p>\n

<\/param><\/param><\/param><\/embed><\/object><\/p>\n

Rasmus Kellerman<\/p>\n

<\/param><\/param><\/param><\/embed><\/object><\/p>\n

Relaterat:
\nRecension av Wovenhands nya album i Expressen.<\/a><\/p>\n

Wovenhand finns f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 MySpace<\/a> och bandet har en bra hemsida ocks\u00e5<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om musik<\/a>, konserter<\/a>, Berns<\/a>, recension<\/a>, Wovenhand<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Woven Hand och deras mytiske frontfigur David Eugene Edwards spelade p\u00e5 Berns p\u00e5 fredagskv\u00e4llen. Mytiskt … Ja det \u00e4r nog ordet. Redan n\u00e4r jag stod i k\u00f6n, f\u00f6rst f\u00f6r att garanterat f\u00e5 en perfekt plats, fick jag fr\u00e5gor av andra i k\u00f6n om hur jag ville beskriva Woven Hand. Redan hur bandnamnet ska stavas r\u00e5der […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[601,3004,12282,12285],"class_list":{"0":"post-20803","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"tag-berns","9":"tag-konserter","10":"tag-musik","11":"tag-recension","12":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20803","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20803"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20803\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20803"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=20803"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=20803"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}