{"id":207727,"date":"2026-08-16T13:34:51","date_gmt":"2026-08-16T12:34:51","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=207727"},"modified":"2026-08-16T13:34:52","modified_gmt":"2026-08-16T12:34:52","slug":"teaterkritik-hoga-visan-i-benhuset-katarina-kyrkogard-en-dans-dar-alla-vara-manskliga-kanslor-spelas-upp","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=207727","title":{"rendered":"Teaterkritik: H\u00f6ga visan i Benhuset, Katarina kyrkog\u00e5rd &#8211; En dans d\u00e4r alla v\u00e5ra m\u00e4nskliga k\u00e4nslor spelas upp"},"content":{"rendered":"<p><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-186912\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/poster.jpg\" alt=\"H\u00f6ga visan i Benhuset, Katarina kyrkog\u00e5rd\" width=\"500\" \/><\/p>\n<p><strong>H\u00f6ga visan<\/strong><br \/>\nPremi\u00e4r 14 augusti 2026<br \/>\nSk\u00e5despelare Enbart Lotti T\u00f6rnros (monolog).<br \/>\nUpphovskvinna Hanna Nyg\u00e5rds.<br \/>\nTeatergruppen H\u00f6g produktion.<br \/>\nScen: Benhuset, Katarina kyrkog\u00e5rd i Stockholm<\/p>\n<p>H\u00f6ga visan i Gamla testamentet \u00e4r en poetisk och vacker text om evig k\u00e4rlek. Den har som de flesta bibliska texter tolkats p\u00e5 flera olika s\u00e4tt, ibland symboliskt och ibland bokstavstroget. Inom\u00a0judendomen tolkas den ofta som Guds k\u00e4rlek till Israel och inom kristendomen som k\u00e4rleken mellan\u00a0Kristus och kyrkan. Hanna Nyg\u00e5rds och Lotti T\u00f6rnros tolkning \u00e4r dock mindre symbolisk och mer bokstavstrogen. Det \u00e4r tv\u00e5samhetens k\u00e4rlek som \u00e4r i centrum och framf\u00f6r allt, enligt Lottis monolog, k\u00e4rlekens baksida eller pris: sorg och f\u00f6rtvivlan. En k\u00e4rlek som ofta \u00e4r sj\u00e4lvupptagen och drivs av en l\u00e4ngtan efter n\u00e5gon utomst\u00e5ende som f\u00f6rv\u00e4ntas r\u00e4dda mig och fylla mina k\u00e4nslor av inre tomrum. En f\u00f6r\u00e4lskelse d\u00e4r den andre till en b\u00f6rjan upplevs som i det n\u00e4rmaste perfekt, som den enda r\u00e4tta. En illusion som tenderar att \u00f6verg\u00e5 i besvikelser n\u00e4r sprickorna i fasaden visar sig. N\u00e5got som Lotti spelar upp p\u00e5 scenen p\u00e5 alla m\u00f6jliga s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Pj\u00e4sen handlar om den \u00f6vergivnas besvikelser och inre och yttre kamp mellan f\u00f6rtvivlan och strimmor av hopp. En dans d\u00e4r alla v\u00e5ra m\u00e4nskliga k\u00e4nslor spelas upp: sorg, f\u00f6rtvivlan, ilska, anklagelse och hat. Du har f\u00f6rst\u00f6rt mitt liv. Du lovade att vi alltid skulle vara ihop. Du sa att jag var din st\u00f6rsta och eviga k\u00e4rlek. Vi skulle vara \u00f6ppna mot varandra och ta upp allt det som skavde. Du din l\u00f6gnare. Men ocks\u00e5 minne av vackra k\u00e4rleksfulla stunder. Och naturligtvis, meningsl\u00f6sa f\u00f6rs\u00f6k att skriva om historien. Varf\u00f6r v\u00e5gade jag inte se det som var p\u00e5 g\u00e5ng?  Vi slutade ju att intressera oss f\u00f6r varandra f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Varf\u00f6r kysstes jag inte oftare. Varf\u00f6r sa eller gjorde jag s\u00e5 och inte s\u00e5?  Men mitt i alla f\u00f6rtvivlan visar sig ocks\u00e5, visserligen anstr\u00e4ngt, men \u00e4nd\u00e5 strimmor av hopp: jag klara mig sj\u00e4lv, jag ska ta hand om mig sj\u00e4lv, det som har h\u00e4nt \u00e4r inte s\u00e5 allvarligt egentligen. <\/p>\n<p>Till slut finns det ingen kraft kvar f\u00f6r allt meningsl\u00f6st \u00e4ltande. Det illustreras av en kruka med en liten ekplanta som Lotti en g\u00e5ng gav sin \u00e4lskade som bevis p\u00e5 den eviga k\u00e4rlek som de lovade varandra n\u00e4r f\u00f6r\u00e4lskelsen blommade. Plantan var en symbol f\u00f6r dr\u00f6mmarna om att ha tr\u00e4ffat den r\u00e4tta som kan tillfredsst\u00e4lla de flesta behov.  Nu visar den en v\u00e4g ut ur den destruktiva rundg\u00e5ngen av k\u00e4nslor och t\u00e4nder ett hopp om n\u00e5got nytt. Tillsammans med publiken planterar Lotti om ekplantan ute p\u00e5 Katarina kyrkans kyrkog\u00e5rd. Men en fr\u00e5ga som dr\u00f6jer sig kvar \u00e4r om det som planteras om \u00e4r samma gamla ekplanta och samma sj\u00e4lvupptagna dr\u00f6mmar om tv\u00e5samhet som r\u00e4ddning. Eller har det h\u00e4nt n\u00e5got med Lotti. Har hon f\u00e5tt syn p\u00e5 sin egen roll i det som har h\u00e4nt. Eller \u00e4r det samma gamla planta och samma dr\u00f6mmar som planteras om med risk f\u00f6r upprepningstv\u00e5ng i nya f\u00f6r\u00e4lskelser, besvikelser, tystnad och kanske nya uppbrott.  <\/p>\n<p>Lotti T\u00f6rnros monolog \u00e4r mycket trov\u00e4rdig vilket g\u00f6r att man kan k\u00e4nna igen sig i och kanske l\u00e4ra sig n\u00e5got av det som utspelas p\u00e5 scenen. Hennes verbala tal, kroppsspr\u00e5k och r\u00f6relser p\u00e5 scenen uttrycker besvikelsens och sorgens k\u00e4nslor p\u00e5 ett imponerande s\u00e4tt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>H\u00f6ga visan Premi\u00e4r 14 augusti 2026 Sk\u00e5despelare Enbart Lotti T\u00f6rnros (monolog). Upphovskvinna Hanna Nyg\u00e5rds. Teatergruppen H\u00f6g produktion. Scen: Benhuset, Katarina kyrkog\u00e5rd i Stockholm H\u00f6ga visan i Gamla testamentet \u00e4r en poetisk och vacker text om evig k\u00e4rlek. Den har som de flesta bibliska texter tolkats p\u00e5 flera olika s\u00e4tt, ibland symboliskt och ibland bokstavstroget. Inom\u00a0judendomen [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":85,"featured_media":207741,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[15592,15591,15593,12288,7643,12289],"class_list":["post-207727","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","tag-benhuset","tag-hoga-visan","tag-katarina-kyrkans-kyrkogard","tag-teater","tag-teaterkritik","tag-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/207727","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/85"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=207727"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/207727\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":207745,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/207727\/revisions\/207745"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/207741"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=207727"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=207727"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=207727"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}