![\"Filmrecension](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/IMG_0132.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Tony
\nRegi Matt Johnson
\nNordisk premi\u00e4r p\u00e5 Way Out West, ordinarie biopremi\u00e4r 18 september 2026
\nBetyg 3<\/p>\n
Efter filmer som The Menu, Bioling Point och tv-serien The Bear har kokkonsten st\u00e5tt h\u00f6gt i kurs s\u00e5v\u00e4l p\u00e5 vita duken som v\u00e5ra smart-tv:s. Med intensitet, styrka och st\u00e4ndig vattnande i munnen efter mer har restaurangyrket gestaltats i flera olika skepnader men \u00e4nd\u00e5 l\u00e4mnat rum f\u00f6r mersmak som vi faktiskt hade \u00e4tit upp alla de gestaltade minutrarna. S\u00e5 n\u00e4r den beryktade, men tyv\u00e4rr avlidna, k\u00e4ndiskocken tillika f\u00f6rfattaren Anthony Bourdain skulle f\u00e5 en egen A24-film k\u00e4ndes det lika r\u00e4tt i tiden som ett sp\u00e4nnande yrke. Men fr\u00e5gan \u00e4r verkligen om publiken f\u00e5r den gourmetr\u00e4tt de f\u00f6rv\u00e4ntar sig? Jag skulle tveka, s\u00e4ga nja, den n\u00e5r aldrig riktigt h\u00f6gt som m\u00e5nga andra restaurangskildringar genom \u00e5ren.<\/p>\n
Vad som b\u00f6rjar som en prolog i en bok kommer vi in i filmen n\u00e4r Anthony, som insisterar p\u00e5 att bli kallad Tony (d\u00e4rav filmtiteln), som jagar f\u00f6rfattarstipendium och beskriver sig som en Jack Kerouac som ska skriva sin debutroman likt en febersjuk neurotiker i ett nafs men trots det inte n\u00e5r \u00e4nda i m\u00e5l utan blir bortvald till f\u00f6rm\u00e5n av en annan student. \u00c4nd\u00e5 snor han pengar fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrarnas pl\u00e5nbok f\u00f6r att kunna resa efter en trevlig ung dam (spelad av Emilia Jones) han tr\u00e4ffat p\u00e5 en bl\u00f6t utekv\u00e4ll och blivit f\u00f6rtjust i. N\u00e4r han st\u00f6ter p\u00e5 henne l\u00e5ngt hemifr\u00e5n f\u00f6rklarar han att han \u00e4r d\u00e4r f\u00f6r att han fick f\u00f6rfattarstipendiumet men i sj\u00e4lva verket har han blivit r\u00e5nad och har inte r\u00e5d med f\u00e4rjan hem igen. Han b\u00f6rjar jobba i k\u00f6k som diskare och blir nollad av sina kollegor och det m\u00e4rks att det \u00e4r b\u00e5de en v\u00e4ldigt stressad men ocks\u00e5 l\u00e4ttsam st\u00e4mning alla emellan. N\u00e4r hans nyfunna v\u00e4n f\u00e5r sparken f\u00e5r han snabbt jobb som kock ist\u00e4llet.<\/p>\n
Det \u00e4r aldrig riktigt s\u00e5 nervigt eller n\u00e4rg\u00e5nget \u00e5ngestfyllt som andra verk i genren (om det ens kan kokas ned till en s\u00e5dan, pun intended) men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en humorfylld och charmig soppa som likt den serveras i k\u00f6ket till personalen inte \u00e4r den b\u00e4st smakande, men \u00e4nd\u00e5 \u00e4r v\u00e4rd att lapa i sig och njuta av f\u00f6r stunden och ta det f\u00f6r vad det \u00e4r. En puttrande komedi som kanske inte l\u00e4r bli ih\u00e5gkommen som en kocks fr\u00e4msta bidrag till gourmetk\u00f6ket men \u00e4nd\u00e5 ett s\u00f6kande efter en sj\u00e4l, ett syfte, insikten att m\u00e5let inte alltid \u00e4r vad en tror utan finns d\u00e4r g\u00f6mt i resan p\u00e5 v\u00e4g n\u00e5gonstans vi inte riktigt vet. \u00c4n. Vilket duger r\u00e4tt gott s\u00e5 mellan alla skratt och allvarligare h\u00e4ndelser som tyv\u00e4rr \u00e4r sv\u00e5rt att ta p\u00e5 allvar utan mest fladdrar f\u00f6rbi i f\u00f6rbifarten som det \u00e4r ingenting som spelar roll \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n