{"id":207070,"date":"2026-08-07T18:26:16","date_gmt":"2026-08-07T17:26:16","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=207070"},"modified":"2026-08-08T09:50:43","modified_gmt":"2026-08-08T08:50:43","slug":"ystad-sweden-jazz-festival-2026-ii-internationella-storheter-och-samarbeten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=207070","title":{"rendered":"Ystad Sweden Jazz Festival 2026 &#8211; II Internationella storheter och samarbeten"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"433\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-5.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207072\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-5.jpg 433w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-5-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Foto Marjus F\u00e4gersten &#8211; hedersg\u00e4st Ivan Lins<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">KURT ROSENWINKEL tillh\u00f6r en av v\u00e5r tids mest respekterade jazzgitarrister och han turnerar g\u00e4rna i Sverige med olika sm\u00e5 s\u00e4ttningar. Att m\u00e5nga unga musikstuderande n\u00e4rmast avgudar hans musicerande m\u00e4rktes p\u00e5 mottagandet han r\u00f6nt p\u00e5 Ystad Teater. 55-\u00e5ringen fr\u00e5n Philadelphia samarbetade med flera celebriteter innan han debuterade och blev bandledare i mitten p\u00e5 90-talet. Gitarristen som komponerar, driver skivbolag, producerar plattor och undervisar uppges ocks\u00e5 vara klaviaturspelare. D\u00e4rtill agerat sideman hos bland andra Brad Mehldau, Mark Turner och Brian Blade. Till YSJF kom mannen som alltid tycks lira f\u00f6rsedd med keps f\u00f6r andra g\u00e5ngen. Denna g\u00e5ng i s\u00e4llskap med renommerade tenoristen Seamus Blake (kanadensaren var senast p\u00e5 YSJF med Vivian Buczek), trumslagaren Joe Peri samt Alex Claffy p\u00e5 kontrabas. Rosenwinkel har varit produktiv i studios\/ femton album i eget namn eller i egenskap av bandledare), s\u00f6ker d\u00e4rtill samarbeten inom andra genrer &#8211; med Eric Clapton, hiphop-artister, framtr\u00e4tt i talkshowen <em>Late Night with Jimmy Fallon <\/em>och sl\u00e4ppte h\u00e4rom\u00e5ret ett Brahms-projekt.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"433\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2025-KurtRosenwinkel-01-foto-Harri-Paavolainen.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207075\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2025-KurtRosenwinkel-01-foto-Harri-Paavolainen.jpg 433w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2025-KurtRosenwinkel-01-foto-Harri-Paavolainen-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Harri Paavolainen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">  Brukar ju ha f\u00f6r vana att flika in mitt f\u00f6rh\u00e5llande musikm\u00e4ssigt till de jag skriver om. M\u00e5ste erk\u00e4nna att bortsett fr\u00e5n recenserad konsert i Trollh\u00e4ttan har jag s\u00e4llan lyssnat p\u00e5 Kurt Rosenwinkel. Uppskattar vad gitarristen \u00e5stadkommit men han, som mestadels framf\u00f6r eget material p\u00e5 vad jag tror \u00e4r en halvakustisk Gibson-modell, har \u00e4nnu inte blivit n\u00e5gon favorit. YSJF menar att han tillh\u00f6r sin generations mest inflytelserika jazzgitarrister,  po\u00e4ngterar hur live-dubbeln <em>Remedy <\/em>hyllats, n\u00e4mner samarbeten med Scofield, Clapton, Joshua Redman och Joey DeFranseco.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"433\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2025-KurtRosenwinkel-05-foto-Harri-Paavolainen-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207085\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2025-KurtRosenwinkel-05-foto-Harri-Paavolainen-1.jpg 433w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2025-KurtRosenwinkel-05-foto-Harri-Paavolainen-1-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Harri Paavolainen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Redan i f\u00f6rsta l\u00e5ten skriven av Blake drar Rosenwinkel iv\u00e4g i publikfriande licks. Det liras innovativt med full satsning fr\u00e5n samtliga med en sm\u00e5tt vildsint trummis i spetsen. Uppfriskande \u00e4ventyrligt, fast vissa sekvenser kan framst\u00e5 som sn\u00e5riga. Noterar att det spelas efter noter och att Blake p\u00e5 sin tenorsax frontar minst lika mycket som stj\u00e4rnan som lockat nyfikna och fans  till en fullsatt teater. I efterf\u00f6ljande <em>Serenity <\/em>(Joe Henderson) f\u00e5r ocks\u00e5 basist och batterist chansen att tr\u00e4da fram, vilket g\u00f6rs med besked. Ett av konsertens kr\u00f6n \u00e4r ett ljuvlig original betitlat <em>Terra Nova. <\/em>I denna ballad k\u00e4nns upphovsmannens idiom igen i framf\u00f6r allt det uts\u00f6kta introt. Rosenwinkel anv\u00e4nder diskret pedaler och framst\u00e4ller ett f\u00f6rh\u00e5llandevis torrt sound. I l\u00e5ngsam l\u00e5t utbryter en sofistikerad dialog gitarr &#8211; saxofon. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2025-KurtRosenwinkel-03-foto-Harri-Paavolainen-2048x1363-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207080\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2025-KurtRosenwinkel-03-foto-Harri-Paavolainen-2048x1363-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2025-KurtRosenwinkel-03-foto-Harri-Paavolainen-2048x1363-1-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Harri Paavolainen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ska lyftas fram att den aktive trumslagaren ser till att det aldrig blir ointressant, undviker att klich\u00e9er upprepas. Basisten var som v\u00e4ntat duktig i rollen som ryggrad i bakgrunden.  N\u00e4r Rosenwinkel s\u00e4tter ig\u00e5ng att riffa i tremolo-stil skapas stimulerande effekt. Samspelet i kvartetten \u00e4r sj\u00e4lvfallet oantastligt. Blake formulerar sig med pondus i en teknik som imponerar. Men ska man vara krass kan h\u00e4vdas att han saknar egenart. Som ni nog insett presenteras merparten l\u00e5tar. Och efter <em>A Shifting Design <\/em>kulminerar en spelning som p\u00e5g\u00e5r i drygt 70 minuter. Sker n\u00e4r <em>Self-portrait In Three Colors <\/em>(C. Mingus) tolkas p\u00e5  karakt\u00e4ristiskt sl\u00e4pigt vis. Claffys utm\u00e4rkta prestation i basintrot skulle ha n\u00e5tt ut b\u00e4ttre om han getts en fylligare resonans. En annan stimulerande passage var ett gitarrsolo som intro d\u00e4r det riffades expressiva ackord. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/7cdc847a-82e7-4237-a24c-dece161022a6.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207083\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/7cdc847a-82e7-4237-a24c-dece161022a6.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/7cdc847a-82e7-4237-a24c-dece161022a6-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">  N\u00e4r tempot \u00f6kar p\u00e5minner den v\u00f6rdade gitarristens sound stundtals om John Scofield. Utan att vara speciellt dynamisk h\u00e4nder det som sagt hela tiden saker n\u00e4r rytml\u00e4ggaren \u00e4r p\u00e5 hugget och f\u00e4rgar med sina fills. Deras emotsedda gig som i mina \u00f6ron \u00e4r ytterst gediget, g\u00e5r i m\u00e5l med ett sensationellt bifall. Det resulterar i ett sprittande extranummer. H\u00e4r m\u00e4rktes att Rosenwinkel var i zonen och hans medmusiker h\u00e4ngde p\u00e5.  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"434\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Mathias-Heise-Foto-Markus-Fagersten-2048x1366-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207087\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Mathias-Heise-Foto-Markus-Fagersten-2048x1366-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Mathias-Heise-Foto-Markus-Fagersten-2048x1366-1-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Tv\u00e5 g\u00e5nger kl\u00e4mde DR BIG BAND in sig p\u00e5 Ystad Teaters scen. F\u00f6rst tillsammans med MATHIAS HEISE i A LOVE SUPREME REVISITED. F\u00f6rkortningen DR st\u00e5r f\u00f6r danska radion som h\u00e4r hade sin munspelande landsman som solist i ett f\u00e4ngslande projekt inspelat p\u00e5 skiva vars producent \u00e4r solisten i fr\u00e5ga. Heise som ocks\u00e5 \u00e4r komposit\u00f6r och arrang\u00f6r g\u00e4stade YSJF h\u00e4rom \u00e5ret d\u00e5 han frontade Action 4. M\u00e4rkligt nog troligen debut live vad g\u00e4ller DR Big Band f\u00f6r min del. Kan avsl\u00f6ja omg\u00e5ende att f\u00f6rv\u00e4ntningar motsvarades. De l\u00e5ter fantastiskt om dem, ocks\u00e5 live. Karl Martin Almkvist sitter i tr\u00e4bl\u00e5ssektionen. Enda kvinnan och tre ytterligare svenskar \u00e5terfinns bland trombonerna. Att framf\u00f6ra denna andligt pr\u00e4glade svit passar extra bra i \u00e5r eftersom verkets skapare f\u00f6ddes f\u00f6r hundra \u00e5r sedan, n\u00e4rmare best\u00e4mt John Coltrane som uppb\u00e4r ikonisk status.  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/ce359388-71b5-4b70-8881-9da703dec5db.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207117\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/ce359388-71b5-4b70-8881-9da703dec5db.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/ce359388-71b5-4b70-8881-9da703dec5db-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Storbandet absolut likv\u00e4rdiga Bohusl\u00e4n Big Band  h\u00e5ller s\u00e5ledes h\u00f6gsta internationella standard och leds av en notl\u00e4sande dirigent jag inte har namnet p\u00e5. Heise ger oss en kort introduktion till sakralt h\u00e5llna <em>A Love Supreme <\/em>och po\u00e4ngterar att det liknar en b\u00f6n. Verket i danskarnas tappning \u00e4r f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande l\u00e4ngre \u00e4n originalet fr\u00e5n 1965 (extramaterial har f\u00f6rvisso sl\u00e4ppts p\u00e5 cd). Med improvisationer i solon str\u00e4cks sviten till dryga timmen. Utg\u00e5r fr\u00e5n att styckena lanseras i samma ordning som p\u00e5 f\u00e4rska albumet: Introduction &#8211; Ackknowledgement (part 1) &#8211; Interlude 1 &#8211; Resolution (part 2) &#8211; Interlude 2 &#8211; Pursuance (part 3) &#8211; Harmonica Cadenza &#8211; Psalm\/ Alabama (part 4). <em>A Love Supreme <\/em>ing\u00e5r sedan nyligen p\u00e5 lista \u00f6ver tv\u00e5hundrafemtio mest betydande l\u00e5tar\/ verk  med amerikanskt ursprung fr\u00e5n tv\u00e5hundrafemtio \u00e5r tillbaka i tiden.  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"434\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Mathias-Heise-Foto-Markus-Fagersten-3-2048x1366-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207090\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Mathias-Heise-Foto-Markus-Fagersten-3-2048x1366-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Mathias-Heise-Foto-Markus-Fagersten-3-2048x1366-1-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Spirituella anstrykningen m\u00e4rks omg\u00e5ende. Tv\u00e5 saxofonister, kan ha varit Hans Ulrik och Karl Martin Almkvist,  inleder genom att avl\u00f6sa varandra vid salongens sidor. V\u00e4ldigt \u00f6verraskande grepp! Profilerade rytmsektionen med basisten Kaspar Vadsholt och trumslagare S\u00f6ren Frost tar vid, pr\u00e4glar innerliga soundet inledningsvis. Heise bjuder p\u00e5 en rej\u00e4l urladdning i sitt f\u00f6rsta inspirerade solo. P\u00e5minns om att musiken har trollbindande dignitet. Gitarrist Per Gade tar ut sina f\u00f6rsta h\u00f6rbara ackordf\u00f6ljder efter drygt fem minuter. Storbandets medlemmar sjunger titeln unisont medan basg\u00e5ng f\u00f6rs\u00e4tter oss i r\u00e4tt st\u00e4mning och \u00f6verg\u00e5r till solo med andlig vibe, Verkets mood accentueras av betagande barytonsolo f\u00f6r att d\u00e4refter tillf\u00e4lligtvis radikalt \u00e4ndra riktning. H\u00f6r Gade vr\u00e4ka p\u00e5 i fusion-style ackompanjerad av p\u00e5slagen rytmsektion. Blir v\u00e4rldens tryck n\u00e4r samtliga spelar med \u00f6ppna-spj\u00e4ll-attityd. Ska betonas att storbandet vet om att de \u00e4r beroende av en motor i toppskick. Frost bekr\u00e4ftar naturligtvis att han \u00e4rr den formidabla groovemaker och lyh\u00f6rda person  DR Big Band beh\u00f6ver. Vikarierande pianist Rasmus S\u00f6rensens fina feature ger oss en f\u00f6rdjupning av val\u00f6rer. Arren f\u00f6r storbandsformat har naturligt nog  st\u00f6rre omf\u00e5ng, inte samma densitet som det intensiva och innerliga originalet.  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/5c55adbc-0864-484f-acf4-371557fa91ea.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207116\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/5c55adbc-0864-484f-acf4-371557fa91ea.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/5c55adbc-0864-484f-acf4-371557fa91ea-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En skir, elegisk ballad pr\u00e4glas av rogivande st\u00e4mning med bland annat delikat spel p\u00e5 flygelhorn. Solister ur bl\u00e5set f\u00e4rgar likt ett p\u00e4rlband, gl\u00e4nser med avancerad teknik. Sp\u00e4nnvidden \u00e4r som framg\u00e5tt enorm, fr\u00e5n extatisk brygd som i enstaka fall gr\u00e4nsar till kakafoni till stark sk\u00f6nhetsupplevelse av andlig dimension. I kadensen signerad Heise uppvisas fenomenal kontroll av arbetsredskap fr\u00e5n hans sida, vilket utmynnar i en bedrift d\u00e4r k\u00e4nsla och kunnande f\u00f6renas. Sopransax och flygelhorn konverserar stillsamt med sk\u00f6ra klanger. Mycket n\u00f6jd publik kvitterat ut ett dansant extranummer med feature av S\u00f6rensen vid flygeln med flera. \u00c4ven om jag satt f\u00f6r n\u00e4ra ska ansvarig harangeras f\u00f6r superb akustik. Medger att recensionen blev alltf\u00f6r deskriptiv. Hursomhelst var det en minst sagt anm\u00e4rkningsv\u00e4rd svit som i denna tappning gjorde djupt intryck. Munspelsvirtus Mathias som l\u00e4rt k\u00e4nna alla medlemmar i DR Big Band hade arrat. En bedrift i sig! Och Dr Big Band \u00f6vertygade stort som man kunnat f\u00f6rutsp\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"433\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-FrancescaTandoi-03-foto-Harri-Paavolainen.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207119\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-FrancescaTandoi-03-foto-Harri-Paavolainen.jpg 433w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-FrancescaTandoi-03-foto-Harri-Paavolainen-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Harri Paavolainen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Varje festival ger bes\u00f6kare chansen att uppt\u00e4cka nytt. Kv\u00e4llen f\u00f6re jag reste till Ystad lyssnade jag p\u00e5 liveinspelning med FRANCESCA TANDOI TRIO fr\u00e5n Italien f\u00f6r att f\u00e5 en uppfattning om vad som komma skulle n\u00e5gra dagar senare i stadens pittoreska Teater. Arrang\u00f6ren informerar om att pianisten, l\u00e5tskrivaren, s\u00e5ngerskan och pedagogen p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r f\u00e5tt internationellt erk\u00e4nnande. Den l\u00e5ngbenta damen f\u00f6dd p\u00e5 80-talet i Rom har en rytmsektion best\u00e5ende av Stefano Senni p\u00e5 bas j\u00e4mte Pasquale Fiori bakom trumsetet. Sedan debuten 2014 har sex album sl\u00e4ppts av en pianist som i barndomen \u00f6vade p\u00e5 klassiska stycken, utbildade sig i Holland och uppgett Oscar Peterson som fr\u00e4msta inspirationsk\u00e4lla. Tandoi medverkar p\u00e5 \u00f6ver tjugofem inspelningar, varav flera med Scott Hamilton.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Pianotrion fr\u00e5n kontinenten ledd av en charmerande kvinna demonstrerade klara kvalit\u00e9er, men risken \u00e4r \u00e4nd\u00e5 \u00f6verh\u00e4ngande n\u00e4r YSJF summeras, att de kommer f\u00f6rsvinna i tuffa konkurrensen, f\u00f6r att trion inte urskiljer sig tillr\u00e4ckligt trots att det av anteckningarna att d\u00f6ma gjorde en fullgod insats. Har aldrig haft f\u00f6rm\u00e5nen att h\u00f6ra Diana Krall live, d\u00e4remot Elaine Elias och h\u00e4rom \u00e5ret  spelade Sarah McKenzie fr\u00e5n Australien p\u00e5 flygel och sj\u00f6ng p\u00e5 festivalen. Vill p\u00e5st\u00e5 att hennes r\u00f6st gjorde st\u00f6rre avtryck \u00e4n italienskan fast de b\u00e5da \u00e4r likv\u00e4rdiga. Till denna eftermiddagskonsert \u00e4ntrar rytmsektionen scen n\u00e5got f\u00f6re hon som \u00e4r vid rodret. Sl\u00e5s av sprudlande start med intrikata m\u00f6nster vars tempo \u00f6kas drastiskt i b-del. En m\u00e4ngd kaskader kreeras av trummis och melodin som f\u00f6ljer inneh\u00e5ller bas-feature. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"433\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-FrancescaTandoi-06-foto-Harri-Paavolainen.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207124\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-FrancescaTandoi-06-foto-Harri-Paavolainen.jpg 433w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-FrancescaTandoi-06-foto-Harri-Paavolainen-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">   Tandoi g\u00f6r reklam f\u00f6r <em>Songbook vol 1, <\/em>hennes f\u00f6rsta album med originall\u00e5tar. Fr\u00e5n den h\u00e4mtas inledningsvis <em>Magic Three<\/em> respektive  <em>I\u00b4ll See You In My Dreams. <\/em>F\u00e4ster mig d\u00e4rp\u00e5 vid en framsvepande ballad laddad med k\u00e4nslor och h\u00f6r ett dr\u00f6mskt alster med basintro. Fiori \u00e4r en attraktion, &#8221;on fire&#8221; konverserandes kvickt med Tandoi. I ljuvliga  <em>Lush Life <\/em>beg\u00e5s pianointro i standard med kreativa till\u00e4gg. Pianisten sjunger i tillbakalutad stil v\u00e4xelvis p\u00e5 tv\u00e5 spr\u00e5k i fragil, luftig komposition. Njuter av grandios tolkning p\u00e5 A C Jobim som \u00e4r konsertens kr\u00f6n. I ett arr som g\u00f6r skillnad m\u00e4rks s\u00e4rskilt v\u00e4l hur oerh\u00f6rt samtrimmad trion \u00e4r. Ett f\u00f6runderligt energip\u00e5slag jobbas upp utan att fokus tappas. Romantiskt framgungande ballad med engelsk s\u00e5ng skrudad i bluesens tecken, \u00f6verg\u00e5r till l\u00e4cker shuffle. Och mitt i ett konventionellt prydligt utformad melodi briserar trummisen i ett omotiverat break. Lika kul som ov\u00e4ntat! <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/1a2b4d1d-9746-4d3d-b256-8edbd100937a.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207127\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/1a2b4d1d-9746-4d3d-b256-8edbd100937a.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/1a2b4d1d-9746-4d3d-b256-8edbd100937a-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">   Vi f\u00e5r prov p\u00e5 hennes f\u00f6rtjusning i bland andra Stevie Wonder n\u00e4r <em>Overjoyed <\/em>fint framf\u00f6rs vokalt till eget ackompanjemang.  K\u00e4nsliga anslaget utvinner elegant temats upp\u00e5tr\u00f6relse, imiterar Wonders spel. Publiken informeras om att n\u00e4st senaste skivan \u00e4r ett tribut-album. Sista l\u00e5t f\u00f6re extranummer har titeln <em>Goodnight Blues <\/em>och k\u00e4nnetecknas av schvung i attacken som g\u00f6r en p\u00e5 gott hum\u00f6r. Till den adderas  rullande sekvens  med mycket infall och effektfullt outro. Talas om att <em>Songbook Vol 1 <\/em>har tv\u00e5 prominenta g\u00e4ster; Stacey Kent och Becca Stevens. Kanske \u00e4r det kompositionen Stevens medverkar p\u00e5 som utg\u00f6r extranummer. Behagliga soundet sprider gl\u00e4dje och hopp och l\u00e5ten med amerikanska singer songwritern har f\u00e5tt heta just <em>Hope. <\/em>   <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"434\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-3-2048x1366-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207133\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-3-2048x1366-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-3-2048x1366-1-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Komposit\u00f6ren, s\u00e5ngaren och pianisten IVAN LINS fr\u00e5n Brasilien uts\u00e5gs till \u00e5rets upplagas hedersg\u00e4st, en utm\u00e4rkelse som uppenbarligen gladde honom. Jan Lundgren n\u00e4mnde i sin presentation att den flerfaldigt Latin Grammy Award-bel\u00f6nade mannen med en karri\u00e4r p\u00e5 \u00f6ver femtio \u00e5r \u00e4r en av hans alla tiders favoritkomposit\u00f6rer. Jag k\u00e4nner f\u00f6rst\u00e5s till hur aktad stilbildaren \u00e4r och h\u00f6rt ett antal s\u00e5nger tolkas, men m\u00e5ste erk\u00e4nna att direkt koppling till veteranens musik inte existerar. Blir d\u00e4rf\u00f6r en behaglig f\u00f6rstag\u00e5ngs-upplevelse under n\u00e4rmare tv\u00e5 timmar p\u00e5 Ystad Teater inklusive tv\u00e5(!) extranummer. 81-\u00e5ringen och hans grupp g\u00f6r sista anhalt p\u00e5 sin Europaturn\u00e9 h\u00e4r. F\u00f6rutom honom sj\u00e4lv st\u00e5ende i ljusa lediga kl\u00e4der vid ett keyboard ser vi engelsmannen Chris Wells bakom trummorna, fransmannen Andr\u00e9 Sarbib vid flygeln, landsmannen Claudio Cesar Ribeiro bosatt i Portugal med elgitarr p\u00e5 magen samt elbasisten Braulio Araujo fr\u00e5n Brasilien.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Lins presenterade sina l\u00e5tar och deras tillkomst, gillade att \u00e4hna sig \u00e5t mellansnack.  Han gav oss engelska titlar, fast somliga utl\u00e4ggningar gick inte fram som avsetts d\u00e5 han stundom mumlade ist\u00e4llet f\u00f6r att artikulera tydligt. En oviktig detalj p\u00e5 totalen. Trevligt att han ville sprida livsnjutande anekdoter. Sk\u00f6nhet och sensualism har varit obestridliga faktorer i skapandet. &#8221;Planeten beh\u00f6ver bli lyckligare&#8221; var hans bejakande paroll. Observerade att initierade appl\u00e5derade vid ett par tillf\u00e4llen inf\u00f6r hits som aviseras. Antar att <em>Love Dance <\/em>och <em>The Island <\/em>(ursprungligen titel p\u00e5 portugisiska) framf\u00f6rdes. Mestadels handlar det om mjukpoppiga l\u00e5tar med visst bett i melodi och tyngd i basen. Det sjungs givetvis p\u00e5 portugisiska och ett par av hans musiker f\u00f6rst\u00e4rker ibland refr\u00e4nger genom att bilda k\u00f6r. Till sin repertoar finns en ansenlig katalog p\u00e5 \u00f6ver fyrtio album att utg\u00e5 fr\u00e5n. Arrang\u00f6ren upplyser om att Lins tolkats av bland andra Sting, George Benson, Barbara Streisand, Ella Fitzgerald, Sarah Vaughan samt Quincy Jones. 2013 tilldelades artisten medalj av regeringen i Brasilien. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"433\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-4.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207135\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-4.jpg 433w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-4-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Uppskattade sv\u00e4nget och subtila finesserna. Samtidigt kan otr\u00e4nade \u00f6ron som mina ibland sakna variation. Visste visserligen p\u00e5 f\u00f6rhand att tendenser till tuggmotst\u00e5nd inte skulle f\u00f6rekomma.  En kollega sa till mig efter\u00e5t att han halvv\u00e4gs in i konserten tyckte att det blev lite s\u00e5sigt. Lyckligtvis f\u00f6r\u00e4ndras estetiken sista halvtimmen. Up tempo med med kl\u00f6s och rytmisk energi f\u00f6r\u00e4ndrar soundet. Musiken kan n\u00e4ppeligen definieras som jazz, ingen v\u00e4rdering utan ett konstaterande. Vidsyntheten p\u00e5 YSJF \u00e4r en oslagbar styrka v\u00e4rd att betona. Uppiggande att lent framrullande beat d\u00e5 och d\u00e5 omvandlas till euforiska eruptioner. Tippar p\u00e5 att Lins v\u00e4na r\u00f6st med darr p\u00e5 st\u00e4mman \u00e4r tenor. L\u00e5ter v\u00e4ldigt luftigt och avsp\u00e4nt, ungef\u00e4r som jag f\u00f6rest\u00e4llt mig. Ett par riviga gittarrsolon \u00f6verraskar, liksom rytmen influerad av s\u00e4ckpipor och k\u00e4rlekss\u00e5ng delvis p\u00e5 engelska. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"433\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-7.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207142\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-7.jpg 433w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF-2026-Ivan-Linz-Foto-Markus-Fagersten-7-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Som antytts h\u00f6rs oftast tassande melodier vilka ibland byts ut mot extatiska kr\u00f6n, vilket stimulerar h\u00e4ngivna \u00e5h\u00f6rare. Mycket av musiken b\u00e4ddas in i ett romantiskt skimmer som fyller ett behov hos mottagare. Pianisten f\u00e5r en stund i rampljuset n\u00e4r ett fint solo porlar fram. Inneb\u00f6rden i tre l\u00e5tar p\u00e5 raken f\u00f6rklaras alltf\u00f6r l\u00e5ngdraget, men \u00e4r ju Ivan Lins show. S\u00e5ng vars engelska titel \u00e4r <em>Remember Me <\/em>introduceras. Ett av konsertens kr\u00f6n uppst\u00e5r n\u00e4r n\u00e4mnd s\u00e4ckpipsinfluens m\u00f6ter tillbakalutad, eggande samba i en h\u00e4rligt markerad basg\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/fc97038b-69a1-46c1-be57-859640e4d13e.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207143\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/fc97038b-69a1-46c1-be57-859640e4d13e.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/fc97038b-69a1-46c1-be57-859640e4d13e-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Blir upplivad av hur det riffas p\u00e5 sluttampen och n\u00e4r man brister ut i h\u00e5rdare gungande beat. Ribeiro samspelar i en sekvens fr\u00e4sigt med Lins klaviatur och i ett senare drar den f\u00f6rst n\u00e4mnde iv\u00e4g i ett efterl\u00e4ngtat solo. L\u00e5t om fullm\u00e5nen levereras f\u00f6re bejublade extranummer. P\u00e5 programmet stod ocks\u00e5 en rap ackompanjerad av gitarr med wha-wha-pedal. D\u00e5 hade vi ocks\u00e5 tjusats av tv\u00e5 s\u00e5nger skrivna till nuvarande hustrun. I den andra v\u00e5gsk\u00e5len fanns s\u00e5nger om lidande. Noterade att refr\u00e4ngerna ofta nynnades. Ska p\u00e5pekas att Lins hyllade den anrika Teatern, dess arkitektur och atmosf\u00e4r. Spelgl\u00e4djen i ett medley som extranummer var p\u00e5taglig. Av impulsivt nedtecknad tanke framg\u00e5r att jag f\u00f6rmodligen inte skulle v\u00e4lja att lyssna p\u00e5 denna musik hemma, men att f\u00e5 h\u00f6ra Ivan Lins, hans kompositioner och hans band live gjorde mig upprymd.  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-SwedenLovesItaly-07-foto-Harri-Paavolainen-2048x1363-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207176\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-SwedenLovesItaly-07-foto-Harri-Paavolainen-2048x1363-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-SwedenLovesItaly-07-foto-Harri-Paavolainen-2048x1363-1-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Harri Paavolainen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En kvartett f\u00f6rbundna av \u00e5tr\u00e5v\u00e4rd kemi lanseras under beteckningen SWEDEN LOVES ITALY. Den best\u00e5r av s\u00e5ta v\u00e4nnerna JAN LUNDGREN och kontrabasist HANS BACKENROTH som gjort skiva p\u00e5 duo. Italienska halvan utg\u00f6rs av ROSARIO GIULIANI p\u00e5 altsax tillsammans med trumslagare ROBERTO GATTO fr\u00e5n Rom. Basisten \u00e4r lika flitig som festivalens konstn\u00e4rlige ledare och \u00e4r den jazzbasist ej bosatt i G\u00f6teborgstrakten jag h\u00f6rt och skrivit om flest g\u00e5nger senaste decenniet. Italienarna \u00e4r tydligen stora namn p\u00e5 kontinenten, fast f\u00f6r mig nya ansikten. N\u00e4mns p\u00e5 scen att fryntlige batteristen i sin ungdom lirat med den s\u00e5rbare giganten Chet Baker och med Lee Konitz. Nybildade gruppens h\u00f6gst ansedde saxofonist har hett album i eget namn och samarbetat med celebriteter som Charlie Haden, Phil Woods, Kenny Wheeler, Randy Brecker och Enrico Rava. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Original har tillverkats f\u00f6r gruppens r\u00e4kning vars r\u00f6da tr\u00e5d \u00e4r k\u00e4rleken till Italien. Repertoaren spetsas av bitterljuva soundtrack signerade Ennio Morricone och Nino Rota. (ska f\u00f6rs\u00f6ka att inte sv\u00e4va ut och redovisa allt som framf\u00f6rdes). Tyckte mycket om utfallet av projektet. Kvalitet rakt igenom med ett spektrum av fl\u00f6dande k\u00e4nslor. En fullsatt teaters respons blev f\u00f6ljaktligen g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng  smattrande och ih\u00e5llande appl\u00e5der. Framkommer att det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen Lundgren lirar med Gatto medan han spelat med Giuliani i exempelvis Japan. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"433\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-SwedenLovesItaly-08-foto-Harri-Paavolainen.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207188\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-SwedenLovesItaly-08-foto-Harri-Paavolainen.jpg 433w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-SwedenLovesItaly-08-foto-Harri-Paavolainen-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Harri Paavolainen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Som ber\u00e4knat f\u00f6rh\u00e5ller de sig t\u00e4mligen fritt till f\u00f6rlagorna. Njuter av interpreternas jazziga versioner av soundtrack till <em>La Dolce Vita, La Strada, Cinema Paradiso <\/em>och <em>Gudfadern. <\/em>Sist n\u00e4mnda g\u00f6rfr\u00e4cka arr n\u00e4r det sn\u00e4llt smeksamma \u00e4ndrar karakt\u00e4r till kusligt mood \u00e4r en fulltr\u00e4ff. S\u00e5ledes en hel del of\u00f6rgl\u00f6mliga teman av Rota och \u00e5tminstone en p\u00e4rla av Morricone. Lustfyllt h\u00e4nger man sig \u00e5t att musicera, ta fram essensen ur episka melodier och samtidigt f\u00f6ra in ny fr\u00e4sch\u00f6r. D\u00e4rtill \u00e4r repertoaren som sagt ut\u00f6kad med original fr\u00e5n n\u00e5gon i svensk-italienska projektet. Remarkabelt att detta \u00e4r m\u00e4nnens f\u00f6rsta konsert, ter sig rent av obegripligt. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"433\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-SwedenLovesItaly-05-foto-Harri-Paavolainen.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207191\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-SwedenLovesItaly-05-foto-Harri-Paavolainen.jpg 433w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/YSJF2026-SwedenLovesItaly-05-foto-Harri-Paavolainen-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Harri Paavolainen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En slingrande, \u00e4ventyrlig vals med bas-feature bidrar till h\u00f6gt upplagd ribba. Kan inte tyda anteckningarna ordentligt. Ser att Duke Ellingtons namn f\u00f6rekommer. En komposition av Gatto d\u00f6pt till <em>Four Stories <\/em>pr\u00e4glas av m\u00e4rgfulla konturer toppad av spektakul\u00e4rt inpass fr\u00e5n l\u00e5tskrivaren. Underbara balladen <em>Never Too Late <\/em>(J. Lundgren) \u00e4r en vacker, avskalad historia som skickligt undviker att bli s\u00f6tsliskig. Konsertens intensitet maximeras i saxmannens <em>The Hidden Force Of Love<\/em>. H\u00e4r blev det \u00e5ka av med hardbop som riktm\u00e4rke. St\u00e4mningsfullt nostalgi g\u00f6r \u00e5ter entr\u00e9 i och med <em>Ack V\u00e4rmeland du sk\u00f6na\/ Dear Old Stockholm <\/em>introducerad av Backenroth och med intro av densamme. Stan Getz &#8211; vibe frodas fast det improviseras en hel del, lekfullt omilt h\u00e4r och var. I sekvens tas melodin ut med str\u00e5ke. Extranumret har indirekt redan avsl\u00f6jats. Blev de svepande, v\u00e4lk\u00e4nda b\u00e5gar som manifesteras i lika sorgsna som visuella valsen som \u00e4r ledmotiv i <em>La Strada. <\/em>H\u00e4rligt musicerande musiker f\u00f6rnekar sig inte, utan busar med temat i omg\u00e5ngar.  Skulle absolut vilja h\u00f6ra konserten igen (inspelade av P2?).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/b1bef436-bcb4-4591-9db2-0c21d961edad.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-207193\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/b1bef436-bcb4-4591-9db2-0c21d961edad.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/b1bef436-bcb4-4591-9db2-0c21d961edad-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>KURT ROSENWINKEL tillh\u00f6r en av v\u00e5r tids mest respekterade jazzgitarrister och han turnerar g\u00e4rna i Sverige med olika sm\u00e5 s\u00e4ttningar. Att m\u00e5nga unga musikstuderande n\u00e4rmast avgudar hans musicerande m\u00e4rktes p\u00e5 mottagandet han r\u00f6nt p\u00e5 Ystad Teater. 55-\u00e5ringen fr\u00e5n Philadelphia samarbetade med flera celebriteter innan han debuterade och blev bandledare i mitten p\u00e5 90-talet. Gitarristen som [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-207070","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/207070","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=207070"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/207070\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":207201,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/207070\/revisions\/207201"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=207070"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=207070"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=207070"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}