![\"Supergirl\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/06\/img-0d3cb549-29a6-497c-8fbd-af2e139c1cdc.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Supergirl
\nBetyg 2
\nSvensk biopremi\u00e4r 26 juni 2026
\nRegi Craig Gillespie <\/p>\n
DC Studios chef James Gunn var – och \u00e4r, inte s\u00e4rskilt skygg med att dela ut k\u00e4ngor till det nuvarande filmklimatet, dess olika producenter, d\u00e4ribland den f\u00f6re detta arbetsgivaren – och st\u00e4ndiga DC rivalen, Marvel Studios. Gunn har stolt menat att ingen av hans produktioner n\u00e5gonsin skulle till\u00e5tas starta inspelningar utan ett f\u00e4rdigt manus. Detsamma har sagts om digitala specialeffekter d\u00e4r Gunn menar att han alltid kommer ge effektmakarna st\u00f6rsta m\u00f6jlighet att jobba ost\u00f6rt och utan stress. <\/p>\n
Allt det d\u00e4r verkar dock ha skjutits ut i rymden i och med Supergirl. F\u00f6r vad vi nu f\u00e5r \u00e4r mer eller mindre allt som Gunn ifr\u00e5gasatt och h\u00e5nfullt slagit ned p\u00e5. I en genre som – av branschexperter och cyniska internet-kommentatorer, numera anses daterad, uttjatad och tr\u00f6tt, finns inget utrymme f\u00f6r trevande f\u00f6rs\u00f6k. Det \u00e4r att simma eller sjunka. Supergirl \u00e4r inte bara f\u00f6rsiktig utan rent handfallen vad g\u00e4ller att g\u00f6ra n\u00e5got som kan beskrivas som innovativt, \u00e4n mindre kompetent. F\u00f6r n\u00e5gonstans under den kreativa processen verkar n\u00e5got ha g\u00e5tt obeskrivligt fel. P\u00e5 pappret borde det vara ett fr\u00e4ckt, v\u00e5ghalsigt och uppk\u00e4ftigt rymd\u00e4ventyr. Marknadsf\u00f6ringen lovar en mer bitsk, uppk\u00e4ftig och kavat karakt\u00e4r \u00e4n den n\u00e4stintill ofelbara Clark Kent\/Superman. Slutresultatet \u00e4r allt annat \u00e4n ungdomligt eller v\u00e5gat, tv\u00e4rtom \u00e4r detta n\u00e5gon form av absurd kapitulation d\u00e4r all form av skapargl\u00e4dje och kreativitet g\u00e5tt samma \u00f6de till m\u00f6tes som valfri f\u00f6rbrytare som v\u00e5gar trotsa lagen d\u00e5 St\u00e5lmannen patrullerar. <\/p>\n
Att Gunns moderna klassiker Guardians Of The Galaxy gjort avtryck i modern underh\u00e5llningsfilm r\u00e5der det inget tvivel om. Den postmoderna och djupt sj\u00e4lvironiska ton som introducerades d\u00e4r har f\u00e5tt leva vidare i m\u00e5nga projekt som f\u00f6ljt. \u00c5rets stora ekonomiska flopp, Masters of The Universe, hade f\u00f6rmodligen inte sj\u00f6satts utan att Guardians-mallen fanns tillhands. <\/p>\n
N\u00e4r nu Cruella-regiss\u00f6ren Craig Gillespie vill ge sig p\u00e5 ett kosmiskt \u00e4ventyr \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5eligt att Gunns film st\u00e5r som stor inspirationsk\u00e4lla. Ingen hade nog velat att inspirationen skulle bli till en tragisk st\u00f6ttepelare, d\u00e4r allt som presteras blir till en likblek och urbota trist kopia. Visuellt, narrativt och formm\u00e4ssigt \u00e4r allt endast en hoppl\u00f6s efterapning som inte ens kan maskera sina tillkortakommanden. Bristen p\u00e5 originalitet \u00e4r bara b\u00f6rjan. L\u00f6ftet om starka narrativ, som inte dikteras av bolagsstyrelser eller externa viljor, tycks ha f\u00f6rpassats till n\u00e4rmsta avgrund. <\/p>\n
Filmens intrig \u00e4r en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande gyttja, d\u00e4r den emotionella k\u00e4rnan avverkas s\u00e5 slarvigt och n\u00e4stintill parodiskt att stora delar av filmens mer jordn\u00e4ra scener faller pladask. Filmens humor ger ifr\u00e5n sig samma l\u00e4ten som tusen stockar som s\u00e5gas simultant och f\u00e5r publikens \u00f6gonlock att falla tungt. Trots att tempot \u00e4r h\u00f6gt \u00e4r filmen vilsen och seg. Det hoppas mellan identitetsl\u00f6sa planeter som efter ett tag \u00e4r oskiljaktiga, majoriteten liknar sunkiga k\u00e5kst\u00e4der utan minnesv\u00e4rd scenografi, ingen av platserna \u00e4r st\u00e4mningsfulla eller fantasifulla. <\/p>\n
Milly Alcocks korta g\u00e4stinhopp i f\u00f6rra \u00e5rets Superman lovade en sj\u00e4lvs\u00e4ker, bufflig men charmig tolkning av Kara Zor-El, men allt det d\u00e4r \u00e4r som bortbl\u00e5st h\u00e4r. F\u00f6r resan till yttre rymden verkar ha ber\u00f6vat Gillespie all den goda personregi han demonstrerade i Cruella. Alcock verkar regisseras utan rim eller reson. Stora delar blir f\u00f6rvirrade och f\u00e5niga fylle-scener som varken \u00e4r underh\u00e5llande eller v\u00e4lspelade. De g\u00e5nger d\u00e5 Alcock f\u00e5r skina \u00e4r ett f\u00e5tal mer koncentrerade och nedst\u00e4mda sekvenser som f\u00f6rtas genom att de placeras i ett skede d\u00e5 allt \u00e4r i rullning, tillf\u00e4llen d\u00e5 l\u00e5ngsamma utl\u00e4ggningar kring \u00e5ngest och \u00e5nger inte alls har n\u00e5gon plats. Eve Ridley som ackompanjerar Alcock \u00e4r inte heller v\u00e4rdig n\u00e5gra vidare superlativ. Dock \u00e4r det sv\u00e5rt att vara alltf\u00f6r f\u00f6rd\u00f6mande d\u00e5 hennes karakt\u00e4r inte fyller n\u00e5gon som helst funktion och kemin med Alcock \u00e4r ytterst tveksam. De b\u00e5da damerna klarar sig dock undan med livet beh\u00e5ll. Detsamma kan inte s\u00e4gas om Matthias Schoenaerts som efter sin medverkan i kalkonfester som The Old Guard \u00e5terigen lyckas n\u00e5 en ny bottennotering. Med en obeskrivligt usel insats och en skurk knappt v\u00e4rd namnet \u00e4r detta en av de s\u00e4msta antagonisterna p\u00e5 l\u00e4nge. Inte ens internets dr\u00f6mrollbes\u00e4ttning av Jason Momoa som den burduse superbusen Lobo \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n en gruvlig besvikelse. Momoa k\u00e4nns nedtonad och den \u00e4lskade prisj\u00e4garen har inte n\u00e5got v\u00e4rt vatten att g\u00f6ra eller s\u00e4ga. <\/p>\n
Detta f\u00f6r oss in p\u00e5 filmens actionscener som \u00e4r precis lika hoppl\u00f6st s\u00f6mniga och f\u00f6rvirrade som \u00f6vriga filmen. D\u00e4r Gunn bj\u00f6d p\u00e5 uppfinningsrikedom och energi i slagsm\u00e5len fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5rets Superman \u00e4r detta som att se p\u00e5 tv\u00e5 barfyllon som sakteliga vevar p\u00e5. Finess eller adrenalin finns inte s\u00e5 l\u00e5ngt r\u00f6ntgensynen kan n\u00e5 och som en extra unken krydda f\u00f6rs\u00f6ker Gillespie tillf\u00f6ra lite pop- och rockmusik som endast blir pl\u00e5gsamt krystad. <\/p>\n
Supergirl r\u00e4ddas endast av ett f\u00e5tal mycket \u00f6vertygande och v\u00e4larbetade utomjordiska kreatur, skapade med praktiska effekter som kostym, mask och smink. H\u00e4r demonstreras omsorg, h\u00e4rligt n\u00f6rderi, omtanke och \u00f6vertygelse, ord som \u00e4r antitesen till \u00f6vriga filmen. <\/p>\n