{"id":205929,"date":"2026-06-13T22:01:51","date_gmt":"2026-06-13T21:01:51","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=205929"},"modified":"2026-06-13T22:01:51","modified_gmt":"2026-06-13T21:01:51","slug":"recension-hemliga-klubben-pa-grona-lunds-lilla-scen-far-till-en-gigantisk-ringdans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=205929","title":{"rendered":"Recension: Hemliga Klubben p\u00e5 Gr\u00f6na lunds lilla scen, f\u00e5r till en gigantisk ringdans."},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Hemliga klubben p\u00e5 Gr\u00f6na Lunds lilla scen Foto: Thomas Johansson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Hemliga Klubben har aldrig varit ett band som n\u00f6jer sig med att st\u00e5 still och spela sina l\u00e5tar. P\u00e5 Gr\u00f6na Lunds Lilla Scen blev det \u00e4nnu tydligare. F\u00f6rst\u00e4rkta med b\u00e5de trummor och bas p\u00e5 scenen fick trions redan energiska indiepunk ett extra tryck som lyfte l\u00e5tarna ytterligare.<\/p>\n\n\n\n

Det dr\u00f6jde inte l\u00e4nge innan spelningen l\u00e4mnade scenen. Vid flera tillf\u00e4llen kastade sig Mattias Jonsson ut bland publiken och tillbringade mycket tid framf\u00f6r scenen. Snarare \u00e4n traditionell publikkontakt handlade det om att sudda ut gr\u00e4nsen mellan band och publik helt och h\u00e5llet. De som stod l\u00e4ngst fram fick vara beredda p\u00e5 att pl\u00f6tsligt ha kv\u00e4llens huvudperson studsande bredvid sig.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig en b\u00e4ttre milj\u00f6 f\u00f6r Hemliga Klubben \u00e4n Gr\u00f6na Lunds Lilla Scen. Den kompakta ytan g\u00f6r att all energi stannar kvar i publikhavet, och den h\u00e4r kv\u00e4llen fanns det gott om den varan. Publiken sj\u00f6ng med, hoppade och dansade fr\u00e5n f\u00f6rsta stund, och bandets smittande entusiasm gjorde det om\u00f6jligt att st\u00e5 still.<\/p>\n\n\n\n

Kv\u00e4llens kanske mest talande \u00f6gonblick kom n\u00e4r publiken uppmanades att skapa en ”ring of death”. N\u00e5gon regelr\u00e4tt moshpit blev det dock aldrig. Ist\u00e4llet utvecklades det hela till n\u00e5got betydligt mer svenskt och betydligt mer Hemliga Klubben: en gigantisk ringdans. Cirkeln v\u00e4xte tills den i princip omfattade hela omr\u00e5det framf\u00f6r Lilla Scenen, med skrattande och springande konsertbes\u00f6kare i alla \u00e5ldrar. Det s\u00e5g f\u00f6rmodligen inte ut som bandet hade t\u00e4nkt sig \u2013 men det blev desto charmigare.<\/p>\n\n\n\n

Hemliga Klubben har en s\u00e4llsynt f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00e5 en spelning att k\u00e4nnas som en gemensam fest snarare \u00e4n en konsert. De spelar sina l\u00e5tar med samma frenetiska energi som om de stod p\u00e5 en liten klubbscen inf\u00f6r femtio personer, trots att publiken \u00e4r betydligt st\u00f6rre. Det \u00e4r just den k\u00e4nslan som g\u00f6r dem s\u00e5 l\u00e4tta att tycka om.<\/p>\n\n\n\n

Musikaliskt \u00e4r Hemliga Klubben fortfarande m\u00e4stare p\u00e5 att blanda euforisk indiepunk med texter som r\u00f6r sig mellan hj\u00e4rta och vardagskaos. Det finns sp\u00e5r av b\u00e5de Familjen och Den Svenska Bj\u00f6rnstammen i uttrycket, men bandet har sedan l\u00e4nge hittat sin egen identitet d\u00e4r alls\u00e5ngsrefr\u00e4nger och dansgolvsenergi g\u00e5r hand i hand med en viss vemodig romantik. <\/p>\n\n\n\n

Flera av de nyare l\u00e5tarna fick gott om utrymme under kv\u00e4llen. Mest fastnar ”Typ 100 \u00e5r”, en ny singel som sl\u00e4pptes s\u00e5 sent som i b\u00f6rjan av juni och som redan k\u00e4nns som en sj\u00e4lvklar del av repertoaren. L\u00e5ten f\u00e5ngar det som Hemliga Klubben g\u00f6r b\u00e4st: en refr\u00e4ng som publiken snappar upp direkt, samtidigt som den b\u00e4r p\u00e5 en l\u00e4ngtan efter att f\u00e5 stanna kvar i ett \u00f6gonblick lite l\u00e4ngre \u00e4n vad livet egentligen till\u00e5ter. Publikens gensvar antydde att den kommer att leva kvar i setlistan under l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. G\u00e5 r\u00e5 och Jag vill inte vara din kompis \u00e4r publikfavoriter, och vi fick h\u00f6ra b\u00e5da dessa tv\u00e5 g\u00e5nger. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r konserten var \u00f6ver var det sv\u00e5rt att avg\u00f6ra vem som hade haft roligast \u2013 bandet eller publiken. Tiden de orkar spela \u00e4r bara strax \u00f6ver en timme, en setlist med 15 l\u00e5tar och det blev en extra repis av Jag vill inte vara din kompis, innan bandet klev av. Kanske \u00e4r det precis d\u00e4r Hemliga Klubben \u00e4r som b\u00e4st: n\u00e4r skillnaden mellan de tv\u00e5 inte l\u00e4ngre g\u00e5r att se.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hemliga Klubben har aldrig varit ett band som n\u00f6jer sig med att st\u00e5 still och spela sina l\u00e5tar. P\u00e5 Gr\u00f6na Lunds Lilla Scen blev det \u00e4nnu tydligare. F\u00f6rst\u00e4rkta med b\u00e5de trummor och bas p\u00e5 scenen fick trions redan energiska indiepunk ett extra tryck som lyfte l\u00e5tarna ytterligare. Det dr\u00f6jde inte l\u00e4nge innan spelningen l\u00e4mnade scenen. […]<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,13624],"tags":[],"class_list":["post-205929","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/205929","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=205929"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/205929\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":205931,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/205929\/revisions\/205931"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=205929"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=205929"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=205929"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}