![\"Death](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/06\/unnamed-7.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
\u00c5ttafaldigt GRAMMY-nominerade Death Cab for Cutie \u2013 Benjamin Gibbard, Nicholas Harmer, Jason McGerr, Dave Depper och Zac Rae \u2013 sl\u00e4ppte nya albumet I Built You A Tower den 5 juni via ANTI- Records.<\/p>\n
Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:
\n Built You A Tower, som sl\u00e4pps 5 JUNI 2026 markerar bandets \u00e5terg\u00e5ng till sina oberoende r\u00f6tter efter 20 \u00e5r p\u00e5 Atlantic Records. Albumet producerades och spelades in av John Congleton och sattes samman under endast tre veckors inspelningar. Det spelades in b\u00e5de i studion Animal Rites i Los Angeles och i bandmedlemmarnas hem i Seattle, Bellingham, Los Angeles och Portland.<\/p>\n
Under de senaste \u00e5ren har Death Cab firat flera betydelsefulla milstolpar, bland annat genom stora, uts\u00e5lda turn\u00e9er till\u00e4gnade 20-\u00e5rsjubileerna av de inflytelserika albumen Transatlanticism och Plans. Dessa turn\u00e9er blev avg\u00f6rande f\u00f6r skapandet av I Built You A Tower. Bakom kulisserna stod Gibbard inf\u00f6r den st\u00f6rsta pressen i sitt yrkesliv \u2013 att fronta b\u00e5de Death Cab och The Postal Service p\u00e5 arenascener i flera timmar varje kv\u00e4ll \u2013 samtidigt som hans privatliv h\u00f6ll p\u00e5 att falla samman. Belastningen blev till slut f\u00f6r stor att b\u00e4ra ensam, och \u201ctornet\u201d uppstod som ett s\u00e4tt att skydda sig sj\u00e4lv.<\/p>\n
\u201cDet finns ett behov av att hitta en plats inom oss d\u00e4r vi kan l\u00e4gga v\u00e5r f\u00f6rlust och sorg,\u201d f\u00f6rklarar han. \u201cEn plats som kan b\u00e4ra det, s\u00e5 att vi kan g\u00e5 vidare med v\u00e5ra liv. Men ibland bryter traumat igenom det skal vi har byggt upp f\u00f6r att h\u00e5lla det p\u00e5 plats.\u201d<\/p>\n
I Built You A Tower \u00e4r ett album om att f\u00f6rsonas med tidigare versioner av sig sj\u00e4lv f\u00f6r att kunna hitta en ny riktning fram\u00e5t. \u201cJubileumsturn\u00e9erna drev bort all nostalgi ur v\u00e5ra system,\u201d s\u00e4ger Depper. \u201cVi k\u00e4nde oss som en del av en kraft som var st\u00f6rre \u00e4n oss sj\u00e4lva och gick in i studion med fr\u00e5gan: hur kan vi f\u00e5nga den k\u00e4nslan och omvandla den till n\u00e5got nytt?\u201d Harmer forts\u00e4tter: \u201cHela processen med den h\u00e4r skivan tog oss tillbaka till bandets tidigaste skede: om musikerna i rummet gillar det vi arbetar med, s\u00e5 r\u00e4cker det. Vi \u00e5terfann det sj\u00e4lvf\u00f6rtroende som f\u00f6ljer med den insikten.\u201d<\/p>\n
Det handlar d\u00e4rf\u00f6r inte om en klassisk \u201c\u00e5terg\u00e5ng till r\u00f6tterna\u201d, utan snarare om att \u00e5terta det grundl\u00e4ggande f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som har genomsyrat Death Cabs 30-\u00e5riga historia.<\/p>\n