{"id":205466,"date":"2026-05-24T23:53:36","date_gmt":"2026-05-24T22:53:36","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=205466"},"modified":"2026-05-25T00:00:11","modified_gmt":"2026-05-24T23:00:11","slug":"kganye-pa-fotografiska-iscensatter-folkliga-myter-och-berattelser-som-fortlever-i-demokratiprojektets-moderna-rdp-bostader-i-sydafrika","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=205466","title":{"rendered":"Kganye p\u00e5 Fotografiska iscens\u00e4tter folkliga myter och ber\u00e4ttelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bost\u00e4der i Sydafrika."},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\/<\/p>\n\n\n\n

Lebohang Kganye – Le Sale ka Kgotso<\/p>\n\n\n\n

Fotografiska 6 mars 2026 \u2013 18 okt. 2026<\/p>\n\n\n\n

Lebohang Kganye, fr\u00e5n Johannesburg i Sydafrika, har under senaste tiden v\u00e4ckt ett stort internationellt intresse. Hon ville egentligen bli journalist \u2013 men kom inte in p\u00e5 utbildningen \u2013 blev f\u00f6r\u00e4lskad i att fotografera – via en workshoputbildning. Som ung intresserade hon sig f\u00f6r teater och numer kombineras de b\u00e5da intressena i hennes verk. Kganye s\u00e4ger sig i stort drivas av en vilja att ber\u00e4tta historier (storytelling). Fotografering \u00e4r f\u00f6r henne inte enbart dokumentation och hon f\u00f6rh\u00e5ller sig fritt till den traditionen. F\u00f6r henne kan fotografier \u00e4ven vara ett medel f\u00f6r att f\u00f6rest\u00e4lla sig saker, att fantisera.<\/p>\n\n\n\n

Utst\u00e4llningen – som \u00e4r specialgjord f\u00f6r Fotografiska – best\u00e5r konkret av flera sceniska rum i m\u00e4nskligt format \u2013 m\u00f6jliga att kroppsligen interagera med. Fotografierna p\u00e5 m\u00f6bler och rummens inv\u00e5nare osv – i svartvitt – \u00e4r st\u00e4rkta av kartong, som scenografier vid en teater. Scenerna tar plats i hem som ryms i bost\u00e4der kallade RDP Housing. F\u00f6rkortningen st\u00e5r f\u00f6r Reconstruction Development Program vilket var en satsning som gjordes efter apartheid f\u00f6r att ge gratis bost\u00e4der (ofta med fyra rum) till den svarta befolkningen. RDP Housing har blivit en symbol f\u00f6r demokratin, vilket g\u00f6r att sj\u00e4lva utst\u00e4llningen ocks\u00e5 blir en hyllning till Sydafrikas nu 30 \u00e5r av demokrati.<\/p>\n\n\n\n

I Fotografiskas intervju med Kganye avsl\u00f6jas att hon i ett tidigare projekt \u00e5tergivit mycket personligt om sig sj\u00e4lv och sin mamma. Den g\u00e5ngen utgick hon fr\u00e5n familjealbum \u2013 l\u00e4t sig fyllas av inspiration – och projektet fick f\u00f6rst efter\u00e5t sitt koncept. Hon ikl\u00e4dde sig samma kl\u00e4der som mamman hade p\u00e5 de \u00e4ldre bilderna och fotograferade sig som en tvilling bredvid henne – vid samma platser hon bes\u00f6kt.<\/p>\n\n\n\n

Den aktuella utst\u00e4llningen Le Sale ka Kgotso<\/em>, d\u00e4remot, f\u00f6regicks av en l\u00e4ngre researchperiod d\u00e4r hon unders\u00f6kte migration ur olika aspekter. Hon tog reda p\u00e5 ofrivillig p\u00e5tvingad migration, frivillig migration (f\u00f6r att hitta b\u00e4ttre m\u00f6jligheter f\u00f6r familjen) men s\u00e5g ocks\u00e5 p\u00e5 sin egen familjs migrationshistoria.<\/p>\n\n\n\n

Av intervjun framg\u00e5r ocks\u00e5 att hennes arbeten ofta centreras kring allm\u00e4n muntlig tradition av storytelling, att man genom generationer \u00f6verf\u00f6r ber\u00e4ttelser. I denna utst\u00e4llning har hon s\u00e4rskilt blandat in mytologi \u2013 som hon h\u00f6rt n\u00e4r hon v\u00e4xt upp i staden \u2013 ber\u00e4ttelser hon beskriver som \u201dganska bisarra\u201d. Hon l\u00e5ter de m\u00e5ng\u00e5riga ber\u00e4ttelserna ta plats mitt i RDP-bost\u00e4derna, i de moderna hemmen. Det kan r\u00f6ra sig om svart magi, ber\u00e4ttelser fr\u00e5n fastrar, mor- och farm\u00f6drar. I atelj\u00e9n hemma i Sydafrika arbetar de lite som i ett kollektiv. Hennes syster, som sysslat med manusskrivande och animation, \u00e4r hennes assistent.<\/p>\n\n\n\n

Medvetet syftar hon till att g\u00f6ra verken denna g\u00e5ng interaktiva, att bes\u00f6karens kropp kan st\u00e4llas mitt i dem \u2013 och menar att det \u00e4r en viktig del av utst\u00e4llningen.<\/p>\n\n\n\n

Under intervjun framh\u00e5ller hon att muntligt ber\u00e4ttade historier ofta avviker fr\u00e5n officiella ber\u00e4ttelserna om livet vilket ger dem ett s\u00e4rskilt v\u00e4rde. Hon vill ocks\u00e5 sl\u00e5 ett slag f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llandet i sig sj\u00e4lv. Hon ser det som ett s\u00e4tt att \u00f6verleva, att f\u00f6rest\u00e4lla sig en kanske b\u00e4ttre framtid osv. Alternativa historier menar hon beh\u00f6vs, de som inte har blivit skrivna \u00e4nnu. F\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rest\u00e4lla sig och skapa en idealbild av sig sj\u00e4lv, till exempel, \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r viktigt.<\/p>\n\n\n\n

Slutligen kan hon medge att \u00e4ven hon kan ses som en muntlig historie-f\u00f6rmedlare, vid sidan om rollen som fotograf och performance-konstn\u00e4r. Men hon framh\u00e5ller att ber\u00e4ttelserna – sj\u00e4lvfallet bara har tolkats utifr\u00e5n hennes egna erfarenheter \u2013 med en f\u00f6rst\u00e5else grundad i varifr\u00e5n hon sj\u00e4lv kommer. I och med att hon inte \u201dvar d\u00e4r n\u00e4r det utspelade sig\u201d \u2013 s\u00e5 f\u00f6rest\u00e4ller hon sig det. Allt silas genom en f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rest\u00e4lla sig \u2013( imagination) \u2013 understryker hon.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag vandrat runt i den mycket v\u00e4l genomf\u00f6rda utst\u00e4llningen med sina scener, inv\u00e4vda i sm\u00e5 korta ber\u00e4ttelser, ett antal \u201dnu\u201d, sl\u00e5r det mig hur kommunikativt allt \u00e4r. Hemmilj\u00f6erna med mots\u00e4ttningar mellan folkliga traditioner och nuets modernitet blir v\u00e4ldigt levande.<\/p>\n\n\n\n

Stockholm har p\u00e5 senare tid – med blandat resultat – st\u00e4llt ut aktuella och internationella konstn\u00e4rer fr\u00e5n Afrika. Jag t\u00e4nker bland annat p\u00e5 Liljevalchs We see<\/em> us<\/em> och nu Moderna museets Nisabas hus. M\u00e5leriets nya ber\u00e4ttelser<\/em>. Men i den post-postmoderna, globala kulturella informations-tid vi lever i nu, kr\u00e4vs hj\u00e4lp f\u00f6r att greppa verks specifika kulturella och historiska kontext – f\u00f6r att alls f\u00f6rst\u00e5 dem. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r Lebohang Kganye \u2013 kanske lite strama – konstn\u00e4rligt genomt\u00e4nkta, pedagogiskt presenterade, kommunikativa projekt s\u00e4rskilt lyckat. \u00a0Och trots specialbest\u00e4lld k\u00e4nns den f\u00f6rankrad och personlig \u2013 vid sidan om historiska fakta man f\u00e5r sig till livs. Smidigt har kontexten givits. Betraktaren f\u00f6rst\u00e5r koderna i verken och kan ta till sig dramaturgin. Jag blir ber\u00f6rd och uppfattar en varm humor och k\u00e4nner mig f\u00f6r en stund geografiskt f\u00f6rflyttad. Verken blir synliga i sin komplexa mening.<\/p>\n\n\n\n

En avsiktlig detalj i sammanhanget \u00e4r att titeln Le Sale ka Kgotso<\/em> anges ungef\u00e4r betyda \u201dlev i frid\u201d p\u00e5 spr\u00e5ket sesotho.  Det \u00e4r en avskedsfras man i Sydafrika s\u00e4ger n\u00e4r man l\u00e4mnar n\u00e5gons hem. Men n\u00e4r frasen uttalas som \u201dLe sale le<\/em> Kgotso\u201d betyder den i st\u00e4llet en besv\u00e4rjelse som enligt myten v\u00e4cker en \u201ctokoloshe\u201d. En s\u00e5dan \u00e4r en farlig ande fr\u00e5n xhosa- och zulu-mytologin som anses kunna orsaka sjukdom, kaos och andlig oro.<\/p>\n\n\n\n

Lebohang Kganye vill \u2013 som f\u00f6rlagt denna lilla m\u00f6jlighet till fels\u00e4gning i titeln – peka p\u00e5 hur ord \u2013 precis som familjesituationer och historier \u2013 kan vara dubbelbottnade.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\/ Lebohang Kganye – Le Sale ka Kgotso Fotografiska 6 mars 2026 \u2013 18 okt. 2026 Lebohang Kganye, fr\u00e5n Johannesburg i Sydafrika, har under senaste tiden v\u00e4ckt ett stort internationellt intresse. Hon ville egentligen bli journalist \u2013 men kom inte in p\u00e5 utbildningen \u2013 blev f\u00f6r\u00e4lskad i att fotografera – via en workshoputbildning. Som ung intresserade hon […]<\/p>\n","protected":false},"author":70,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,20],"tags":[],"class_list":["post-205466","post","type-post","status-publish","format-standard","category-litteratur","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/205466","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/70"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=205466"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/205466\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":205474,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/205466\/revisions\/205474"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=205466"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=205466"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=205466"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}