{"id":204922,"date":"2026-05-08T00:02:07","date_gmt":"2026-05-07T23:02:07","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=204922"},"modified":"2026-05-08T00:02:08","modified_gmt":"2026-05-07T23:02:08","slug":"fullandad-livedynamik-fran-ypperligt-kommunicerande-kvartett-pilgrims-and-poets-med-felix-tani-quartet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=204922","title":{"rendered":"Full\u00e4ndad livedynamik fr\u00e5n ypperligt kommunicerande kvartett &#8211; Pilgrims And Poets med Felix Tani Quartet"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"700\" height=\"700\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/AT0181Digitalcover-700x700.webp\" alt=\"\" class=\"wp-image-204923\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/AT0181Digitalcover-700x700.webp 700w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/AT0181Digitalcover-300x300.webp 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/AT0181Digitalcover-150x150.webp 150w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/AT0181Digitalcover-768x768.webp 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/AT0181Digitalcover-1536x1536.webp 1536w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/AT0181Digitalcover-2048x2048.webp 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Felix Tani Quartet<\/p>\n\n\n\n<p>Pilgrims And Poets &#8211; Live At Montmartre<\/p>\n\n\n\n<p>5<\/p>\n\n\n\n<p>Inspelad p\u00e5 Jazzclub Montmartre maj 2024<\/p>\n\n\n\n<p>Producent: Felix Tani<\/p>\n\n\n\n<p>AMP Music &amp; Records<\/p>\n\n\n\n<p>Releasedatum: 24\/10 2025<\/p>\n\n\n\n<p>Om k\u00e4nslan av att vara pressad av h\u00f6garna med recensionsex och hur de st\u00e4ndigt fylls p\u00e5, inte avtar utan forts\u00e4tter utg\u00f6ra en konstant frustration, \u00e4r det troligt att jag kommer avveckla sysslan i fr\u00e5ga. Samtidigt stimuleras hj\u00e4rnan av intellektuell verksamhet n\u00e4r jag tar i tu med uppgiften. S\u00e5 det \u00e4r kluvet. Denna dubbel-cd har legat till sig ett antal m\u00e5nader. Nu r\u00e5kar det vara p\u00e5 det viset att i fallet med  liveinspelade utg\u00e5van, fanns definitivt tillr\u00e4cklig kunskap f\u00f6r att till slut studera inneh\u00e5llet i h\u00f6rlurar. 2022 h\u00f6rde jag f\u00f6reg\u00e5ngaren, Felix Tani N.Y.C Project feat Jeff &#8221;Tain Watts hos Jazzf\u00f6reningen p\u00e5 Valand. En pinsamt liten skara \u00e5h\u00f6rare d\u00f6k upp. Kv\u00e4llen f\u00f6re hade kvartetten spelat inf\u00f6r ett uts\u00e5lt Fasching. Koncentration och spelgl\u00e4dje alstrades \u00e4nd\u00e5 i deras kroppar, f\u00f6rmodligen styrkta av att Jazzradion i P2 var p\u00e5 plats. Mycket ber\u00f6mmande recension skrevs och citat d\u00e4rifr\u00e5n publicerades p\u00e5 hemsida.<\/p>\n\n\n\n<p>Tv\u00e5 \u00e5r senare hade professorn och altsaxofonisten Antonio Hart ersatts av en tungviktare p\u00e5 tenor. Syftar p\u00e5 den sedan decennier i K\u00f6penhamn bosatte Tomas Franck som ibland h\u00f6rs med Anders Bergcrantz. I \u00f6vrigt var s\u00e4ttningen identisk i kvartetten vars turn\u00e9 g\u00e4stade Utopia. D\u00e5 kunde jag \u00e5nyo avnjuta deras till lika delar intensiva som innerliga samspel. Fick vid b\u00e5da tillf\u00e4llena tr\u00e4ffa ledaren fr\u00e5n Sk\u00e5ne och n\u00e5gra av medmusikerna. Lillebror Daniel Franck st\u00e5r f\u00f6r basg\u00e5ngar medan den flexible och stundtals solistiske attraktionen Jeff &#8221;Tain&#8221; Watts agerar rytml\u00e4ggare. Motorn f\u00f6r kvartetten \u00e4r sk\u00e5ningen Felix Tani som jag n\u00e4ppeligen h\u00f6rt i andra sammanhang trots ett skapligt meriterande cv innefattande fler genrer \u00e4n jazz. I princip all musik gruppen med sin vidunderliga kemi framf\u00f6r, \u00e4r signerad mannen som sitter vid flygeln. Daniel och Felix delar sedan ton\u00e5ren gemensamma upplevelser av musik medan gnistan som tog fyr vad g\u00e4ller &#8221;Tain&#8221; uppstod p\u00e5 ett jam p\u00e5 just Montmartre f\u00f6r cirka \u00e5tta \u00e5r sedan. P\u00e5 <em>Live At Montmartre <\/em>spelas \u00e5tta av Tanis original, samtliga l\u00e5nga, flera stretchas sannolikt extra l\u00e4nge tack vare inspirerade improvisationer. \u00c5tskilliga kompositioner genomg\u00e5r flera faser, ibland f\u00f6rvandlingar. Synnerligen sp\u00e4nnande och ett utslag av att ljudupptagningen skett live, antagligen utan p\u00e5l\u00e4gg eller \u00e4ndringar.<\/p>\n\n\n\n<p>LIRA skrev i sin entusiastiska recension att allt st\u00e4mmer h\u00e4r, vilket jag inst\u00e4mmer i. F\u00f6r att citera presstexten s\u00e4gs albumet f\u00e5nga den r\u00e5a energin och den djupa f\u00f6rbindelse man uppr\u00e4ttat sinsemellan. Exceptionella samspelet lyfts fram, vilket absolut \u00e4r inte signum. Egon p\u00e5st\u00e5s uppl\u00f6sas och ist\u00e4llet g\u00e5r instrumentalisterna tillsammans in i komposit\u00f6rens kreationer. Tani \u00e4r rotad i sj\u00e4lfulla uttrycket fr\u00e5n Blue Note produktioner f\u00f6r s\u00e5 d\u00e4r sextio \u00e5r sedan, n\u00e5got han utvidgar genom att d\u00e5 och d\u00e5 inf\u00f6rliva europeisk jazztradition plus st\u00e4nk av nordiskt vemod. Varje stycke ber\u00e4ttar en historia, har en given utg\u00e5ngspunkt. <em>Pilgrims And Poets<\/em> handlar om n\u00e4rvaro, s\u00e5rbarhet och konstn\u00e4rligt \u00e4rlighet. \u00c4dla konstformen  celebreras i en str\u00e4van att inr\u00e4tta ett utrymme d\u00e4r musiker kan m\u00f6tas och skapa n\u00e5got ut\u00f6ver dem sj\u00e4lva, som pendlar fr\u00e5n energiskt till introspektivt. S\u00e5 l\u00e5ngt ungef\u00e4rlig \u00e5tergivning av engelska formuleringar fr\u00e5n skivbolaget. Enligt mitt f\u00f6rmenande stora ord vilka absolut har t\u00e4ckning.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"457\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/481269615_1301415204225003_5352603739004678134_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-204928\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/481269615_1301415204225003_5352603739004678134_n.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/481269615_1301415204225003_5352603739004678134_n-300x211.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Sol Roach<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>L\u00e5tskrivaren har varit \u00f6ppen med att han k\u00e4mpat f\u00f6r att l\u00f6sa personliga problem. Musiken reflekterar olika faser, resan som f\u00f6rhoppningsvis inneburit att han kommit ur sitt tillst\u00e5nd. Vad intensivt n\u00e4rvarande uttryck alluderar p\u00e5 i b\u00f6ljande b\u00e5gar, vad skiftande st\u00e4mningar symboliserar, upplyses om n\u00e4r skivk\u00f6paren viker upp fodralen. Infon ger en bakgrund, underl\u00e4ttar en djupare f\u00f6rst\u00e5else. Blinkningar till Charlie Parker, Ravel och Wayne Shorter redovisas. P\u00e5 cd 2 f\u00f6rekommer en presentation som f\u00f6rvirrar  d\u00e5 den n\u00e4ppeligen \u00f6verensst\u00e4mmer med angiven l\u00e5tordning. Ska understrykas att det g\u00e5r lika bra att till\u00e4gna sig makal\u00f6sa energin och samspelet j\u00e4mte h\u00e4pnadsv\u00e4ckande solon utan att k\u00e4nna till bakgrunden . H\u00e4r r\u00e5der ett hundraprocentigt engagemang som matchar instrumentalisternas h\u00f6ga klass, en extraordin\u00e4r uppslutning bakom en gemensam vision. Att k\u00e4nna till ursprungliga id\u00e9erna \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att f\u00f6lja med i musikens f\u00e4ngslande turer. F\u00f6r v\u00e4nner av intensiv och innerlig jazz \u00e4r <em>Pilgrims And Poets ( <\/em>titell\u00e5ten ligger n\u00e4st f\u00f6rst) mumma.<\/p>\n\n\n\n<p>Extensiva ostinatot i albumets titell\u00e5t (rimligt att anta att repertoarens odringsf\u00f6ljd beh\u00e5llits p\u00e5 dubbel cd-utg\u00e5van)<em> <\/em>inneh\u00e5ller en fabul\u00f6s konversation emellan kvartettens nav och dess rytml\u00e4ggare, det vill s\u00e4ga ett magnifikt m\u00f6te mellan Tomas Franck och den amerikanske Grammy-vinnande trumslagaren som samarbetat med Wynton Marsalis, Michael Brecker, Betty Carter, Mingus Big Band och sl\u00e4ppt minst tio album i eget namn. H\u00e4nf\u00f6rs av pulserande energi. L\u00e5ngsamt expanderande ballad i Birds anda g\u00f6r ett lika p\u00e5tagligt avtryck med fint feature p\u00e5 flygel. Jublande gl\u00e4dje mixas med stor sk\u00f6nhet i form av melankoli och eftert\u00e4nksamma tong\u00e5ngar. N\u00e4rmast paus framf\u00f6rs <em>The Cat, <\/em>i sin framskridande avsp\u00e4nda auktoritet ett m\u00e4sterverk i mina \u00f6ron.<\/p>\n\n\n\n<p>Ingen kritik utan  ett konstaterande. Musiken m\u00e5 h\u00e4rr\u00f6ra ur Felix Tanis kreativitet. Den t\u00e4ta och i somliga sekvenser luftigt agerande kvartetten som \u00e4gnar sig \u00e5t f\u00f6rstklassig akustisk bop och spirituell jazz, \u00e4r att betrakta som f\u00f6rvaltare snarare \u00e4n f\u00f6rnyare. Melodi och rytmik betonas i lika h\u00f6g utstr\u00e4ckning. Man t\u00e4nker p\u00e5 Blue Note-katalogen i sina glansdagar, John Coltranes ber\u00f6mda kvartett, Bill Evans och melodiskt inriktade ECM-konstellationer. Efter spelningen p\u00e5 Utopia tog jag chansen att f\u00f6r Tomas Franck visa p\u00e5 ett inramat foto p\u00e5 Dexter Gordon (fotograf Erik Lindahl). P\u00e5pekar att jag associerar den enast\u00e5ende insats han levererat till Dexter Gordon, varp\u00e5 tenoristen replikerar &#8221;det \u00e4r min st\u00f6rsta idol&#8221;  Med dessa influenserna i ryggen har utfallet blivit i stort sett full\u00e4ndat. Att n\u00e5got enstaka solo inte leder vidare \u00e4r en ytterst marginell inv\u00e4ndning. Musiken utstr\u00e5lar nerv, svindlande sk\u00f6nhet och berusande livsgl\u00e4dje!<\/p>\n\n\n\n<p>Medveten om att recensionen blivit v\u00e4ldigt utf\u00f6rlig, men det kan inte hj\u00e4lpas. P\u00e5 liveskivorna breder lidelsen f\u00f6r en vitt omfamnande genre ut sig och f\u00f6rgrenas f\u00f6rtr\u00e4ffligt. Kvalit\u00e9n g\u00f6r att den b\u00f6r bli omsorgsfullt behandlad. H\u00e4r finns s\u00e5 mycket ljuvligt och ljud\u00e5tergivningen \u00e4r superb. Det blir suggestivt och dynamiskt n\u00e4r full\u00f6digt unisont spel brister ut i dialoger eller features\/ solon.<\/p>\n\n\n\n<p> Daniel Franck \u00e4r ett sammanbindande kitt. tr\u00e4der efter paus  fram i helfigur i tv\u00e5 l\u00e4ngre sekvenser. &#8221;Tain&#8221; \u00e4r l\u00e4ckert f\u00f6ljsam och flexibel. Ger sig som f\u00f6rv\u00e4ntat av i ett par upphetsande polyrytmiska utflykter. Stegrande kaskader \u00e4r ett varum\u00e4rke. F\u00e4ster mig vid en komposition som l\u00e5ter som vore den europeiskt f\u00e4rgad. Tanis lyriska anslag f\u00e4rgar och anf\u00f6r, kompletterad av \u00e5terh\u00e5llsam basg\u00e5ng och batteristens filtklubbor. Mjuka elegansen f\u00f6rf\u00f6r. Tomas Francks smeksamma fraser i komposition till\u00e4gnad Wayne Shorter (h\u00f6rt honom live tv\u00e5 g\u00e5nger) tillh\u00f6r ocks\u00e5 de m\u00e5nga topparna. En ynnest att ha f\u00e5tt h\u00f6rt svenske saxofonisten live tre g\u00e5nger senaste decenniet. En komposition, <em>Signs Of Presence?, <\/em>utm\u00e4rker sig genom sina olika skikt, riktnings\u00e4ndringar och upphovspersonens anslag. Sprudlande smaskig sak utg\u00f6r logisk final. Samtliga \u00e4r p\u00e5 t\u00e5rna med Jeff &#8221;Tain&#8221; Watts i t\u00e4ten. Han sl\u00e4pper l\u00f6s sitt tunga artelleri och bjuder p\u00e5 avancerad uppvisning. En av de mest f\u00e4ngslande liveinspelningar av tidl\u00f6s jazz jag h\u00f6rt p\u00e5 senare \u00e5r!  <\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Felix Tani Quartet Pilgrims And Poets &#8211; Live At Montmartre 5 Inspelad p\u00e5 Jazzclub Montmartre maj 2024 Producent: Felix Tani AMP Music &amp; Records Releasedatum: 24\/10 2025 Om k\u00e4nslan av att vara pressad av h\u00f6garna med recensionsex och hur de st\u00e4ndigt fylls p\u00e5, inte avtar utan forts\u00e4tter utg\u00f6ra en konstant frustration, \u00e4r det troligt att [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-204922","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-skivor","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/204922","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=204922"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/204922\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":204984,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/204922\/revisions\/204984"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=204922"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=204922"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=204922"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}