{"id":204767,"date":"2026-05-04T01:48:42","date_gmt":"2026-05-04T00:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=204767"},"modified":"2026-05-04T01:48:42","modified_gmt":"2026-05-04T00:48:42","slug":"georg-jojje-wadenius-1945-2026-en-av-landets-framsta-musikprofiler-har-avlidit","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=204767","title":{"rendered":"Georg ”Jojje” Wadenius (1945-2026) – En av landets fr\u00e4msta musikprofiler har avlidit"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Aftonstj\u00e4rnan oktober 2025<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r jag skulle g\u00e5 p\u00e5 pendeln f\u00f6r att ta mig till Hisingen och europeiska cupfinalen som d\u00e4r skulle avg\u00f6ras hade jag tid att g\u00e5 in p\u00e5 facebook. Chockades d\u00e5 \u00f6ver nyheten om ”Jojje” Wadenius pl\u00f6tsliga d\u00f6dsfall. Den som postade det oerh\u00f6rt trista beskedet var en v\u00e4n, livemusikentusiast och lokal arrang\u00f6r. Har haft otroligt sv\u00e5rt att samla tankarna f\u00f6r att skriva minnesord som dessutom s\u00e4tter in musikern, l\u00e5tskrivaren, arrang\u00f6ren och producenten i en r\u00e4ttvisande kontext. I fjol fyllde gitarristen 80 \u00e5r, j\u00e4mn\u00e5rig med tv\u00e5 kollegor av samma dignitet. Jag syftar p\u00e5 Janne Schaffer som jag tr\u00e4ffade f\u00f6r inte l\u00e4nge sedan i Kungsbacka efter hans ”My Music Story” <\/em>som recenserats h\u00e4r och Kenny H\u00e5kansson vars biografi Resa mot ok\u00e4nt m\u00e5l <\/em>jag nyligen l\u00e4st med stort intresse. De tre j\u00e4mn\u00e5riga giganterna f\u00e5ngades p\u00e5 samma bild under Uppsala Gitarrfestival i fjol. Fortfarande ofattbart att inte l\u00e4ngre finns bland oss. Hoppas p\u00e5 en minnesbok eller biografi \u00e4ven om det just nu k\u00e4nns som en klen tr\u00f6st om ett s\u00e5dant verk skulle sammanst\u00e4llas. <\/p>\n\n\n\n

Kommande vecka skulle Jojje Wadenius framtr\u00e4da p\u00e5 G\u00f6teborg Stadsteaters Lunchteater med f\u00f6rest\u00e4llningen Livet \u00e4r mer \u00e4n bara musik <\/em>(skivan med samma titel har recenserats i K-bloggen) kompad av pianisten Lotta Hasselquist Nilsson. Till saken h\u00f6r att de b\u00e5da upptr\u00e4tt med sina respektive historier f\u00f6renade i sorg och musik i ett gripande program. I oktober befann de sig p\u00e5 Aftonstj\u00e4rnan och undertecknad var p\u00e5 plats. Skrev en utf\u00f6rlig text om f\u00f6rest\u00e4llningen. Lotta \u00e4r \u00e4nka efter framlidne Stefan Nilsson vars grymma \u00f6de Tom Alandh speglat i tv\u00e5 drabbande dokument\u00e4rer. Eftersom Jojjes karri\u00e4r varit lika imponerande som inneh\u00e5llsrik \u00e4r det kanske inte direkt f\u00f6rv\u00e5nande att bland stora skaran han samarbetat med fanns ocks\u00e5 pianisten och komposit\u00f6ren som prisats f\u00f6r sin g\u00e4rning.<\/p>\n\n\n\n

Wadenius tilldelades ocks\u00e5 flera utm\u00e4rkelser under sin l\u00e5nga karri\u00e4r, b\u00e5de flera Grammis och i f\u00f6rfjol kunglig medalj. Jag har tagit del av \u00e5tskilliga kondoleanser, sorgen \u00f6ver sm\u00e4rtsam f\u00f6rlust och foton fr\u00e5n v\u00e4nner j\u00e4mte r\u00f6rande inl\u00e4gg p\u00e5 hans fb-sida. Jag fick n\u00e5gra korta m\u00f6ten med honom, det sista p\u00e5 Valand n\u00e4r han g\u00e4stade tribut-bandet Really Dan sommaren 2023. P\u00e5 sensommaren 2024 blev jag bjuden p\u00e5 konsert p\u00e5 Nef med det s\u00e5 kallade Cleobandet. Os\u00e4ker p\u00e5 om jag den g\u00e5ngen fick chansen att tacka den \u00e4lskv\u00e4rde mannen f\u00f6r en lysande vital konsert. Stockholmaren som gjorde karri\u00e4r over there och som bosatte sig i Oslo efter gifterm\u00e5l, tycks ha varit lika omtyckt som beundrad. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Aftonstj\u00e4rnan oktober 2025<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Jag s\u00e5g den genomsympatiske sm\u00e5tt geniale frilansaren p\u00e5 en scen redan sommaren1972 n\u00e4r Jojje gjort sig ett namn i Made In Sweden, Solar Plexus, sl\u00e4ppt den epokg\u00f6rande barnskivan God\u00e1 god\u00e1 <\/em>och varit studiomusiker hos bland andra Pugh, Bj\u00f6rn J:son Lindh och Cornelis. Gick i h\u00f6gstadiet n\u00e4r Blood, Sweat & Tears kom till Scandinavium och blev presenterade av min morbror. Satt d\u00e5 p\u00e5 parkett med en klasskompis, min minnesbild \u00e4r att detta var f\u00f6rsta enskilda konserten p\u00e5 egen hand utan f\u00f6r\u00e4ldrar. Jojje Wadenius v\u00e4rvades som bekant till tajta sv\u00e4ngg\u00e4nget vars bl\u00e5ssektion var lika ber\u00f6md som den hos Chicago. Fyra \u00e5r senare diggade jag hans gitarrspel p\u00e5 platta i andra upplagan av Made In Sweden. Solodebuten fr\u00e5n -78 inf\u00f6rskaffades l\u00e5ngt senare p\u00e5 vinyl begagnad. <\/p>\n\n\n\n

Jojje var nyfiken musikaliskt, bevandrad i \u00e5tskilliga genrer. F\u00f6rutom rock lirades blues, funk, jazz, visa, soul, fusion och mer d\u00e4rtill. Han spelade elbas p\u00e5 flera svenska produktioner och var inte alls o\u00e4ven som s\u00e5ngare, vilket flera generationer barn och deras f\u00f6r\u00e4ldrar k\u00e4nner till. P\u00e5 sista skivan Livet \u00e4r mer \u00e4n bara musik <\/em>framf\u00f6r han ber\u00f6rande med fin betoning texter av Lotta Olsson. Carl Georg Viktor Wadenius tog vara p\u00e5 de chanser han erbj\u00f6ds yrkesm\u00e4ssigt och vekade ha l\u00e4tt f\u00f6r att l\u00e4ra. Den ofta anlitade studiomusikern utstr\u00e4ckte sannerligen sitt verksamhetsomr\u00e5de. Jag har ett par av de lp n\u00e4r han \u00e4r medlem i Blood, Sweat & Tears. Och fr\u00e5n 1978 bodde han i l\u00e5nga perioder i New York, medverkade i husbandet p\u00e5 Saturday Night Live och hans licks kan urskiljas p\u00e5 skivor jag har. Syftar p\u00e5 album med Donald Fagen, Steely Dan (live-platta), Luther Vandross, Michael Franks, Aretha Franklin, Roberta Flack & Peabo Bryson. Finns s\u00e4kert fler exempel. Somliga av dessa samarbeten upplystes ett uts\u00e5lt Aftonstj\u00e4rnan om, fast tonvikten i ber\u00e4ttelsen l\u00e5g p\u00e5 privatlivet och \u00e4ktenskapet med norska Britt. Han har turnerat med b\u00e5de mina favoriter Steely Dan (uppfann egen genre) och Simon & Garfunkel. Snacka om att h\u00e5lla en h\u00f6gklassig bredd.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Jojje och Lotta Aftonstj\u00e4rnan 2025<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Hans inflytande p\u00e5 vad vi i brist p\u00e5 b\u00e4ttre brukar ben\u00e4mna afrikansk-amerikansk musiktradition kan knappast \u00f6verdrivas. S\u00e5 mycket och h\u00f6gkvalitativt han fick utr\u00e4ttat, tycktes inte lida av skaparv\u00e5nda och han st\u00e4llde upp p\u00e5 m\u00e5nga uppdrag i Sverige och Norge efter att han flyttat hem fr\u00e5n USA. P\u00e5 2000-talet var sp\u00e4nnvidden hisnande. Fr\u00e5n Helen Sj\u00f6holm, Lill Lindfors Och Ann Sofie von Otter till George Benson, Timmy K\u00f6rberg, Kent och Cleo.bandet (recenserats h\u00e4r) Jojje var ocks\u00e5 rotad musikaliskt i det nordiska vemodet. Det makal\u00f6sa arvet har m\u00e5nga vittnat om. <\/p>\n\n\n\n

Ska avslutningsvis f\u00f6rs\u00f6ka erinra mig vilka scener jag sett den produktive frilansaren p\u00e5. F\u00f6rutom Scandinavium och flera g\u00e5nger p\u00e5 Nef borde jag ha sett p\u00e5 Skeppsholmen. Vet best\u00e4mt att jag h\u00f6rde det igenk\u00e4nnbara soundet som solist hos GWO i Kronhuset, p\u00e5 Liseberg (exempelvis med Pugh n\u00e4r liveversioner gjordes av dennes omtalade debutplatta), h\u00f6rts med BBB i Steely Dan-hyllning och i soulfunkig N. Y-Connection p\u00e5 Kungstorget samt p\u00e5 Falkenbergs Jazz- och Bluesdagar. Georg Jojje Wadenius l\u00e4mnar ett stort tomrum efter sig<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r jag skulle g\u00e5 p\u00e5 pendeln f\u00f6r att ta mig till Hisingen och europeiska cupfinalen som d\u00e4r skulle avg\u00f6ras hade jag tid att g\u00e5 in p\u00e5 facebook. Chockades d\u00e5 \u00f6ver nyheten om ”Jojje” Wadenius pl\u00f6tsliga d\u00f6dsfall. Den som postade det oerh\u00f6rt trista beskedet var en v\u00e4n, livemusikentusiast och lokal arrang\u00f6r. Har haft otroligt sv\u00e5rt att […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[44],"tags":[],"class_list":{"0":"post-204767","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-chadie","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/204767","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=204767"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/204767\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":204781,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/204767\/revisions\/204781"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=204767"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=204767"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=204767"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}