{"id":204668,"date":"2026-04-28T02:01:21","date_gmt":"2026-04-28T01:01:21","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=204668"},"modified":"2026-04-28T02:01:21","modified_gmt":"2026-04-28T01:01:21","slug":"stimulerande-med-ovantade-sound-forq-hos-playhouse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=204668","title":{"rendered":"Stimulerande med ov\u00e4ntade sound &#8211; Forq hos Playhouse"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/ac873ab9-b85b-4f9e-8147-92e977fccb79.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-204669\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/ac873ab9-b85b-4f9e-8147-92e977fccb79.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/ac873ab9-b85b-4f9e-8147-92e977fccb79-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>24\/4 2026<\/p>\n\n\n\n<p>Valand i G\u00f6teborg (arrang\u00f6r Jazzf\u00f6reningen Playhouse)<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Fusiongruppen bildad av Henry Hey och Michael League 2014 stod p\u00e5 samma scen h\u00f6sten 2024. Tyv\u00e4rr r\u00e5kade arrang\u00f6ren  beg\u00e5 en tabbe eftersom man i f\u00f6rsta l\u00e4get gick ut med fel datum, varf\u00f6r det k\u00e4ndes \u00e4n mer exklusivt \u00e4n vanligt att g\u00e5 p\u00e5 konsert hos Playhouse inhyst i Valand tillsammans med max fyrtio personer. N\u00e4r jag i efterhand n\u00e4rmare kollade upp deras talespersons cv blev jag starstruck. Syftar p\u00e5 att Henry Hey engagerats som kapellm\u00e4stare eller motsvarande av bland andra Rod Stewart, George Michael och David Bowie. L\u00e4ngre vad betr\u00e4ffar status g\u00e5r ju inte att komma, eller hur? Fick tr\u00e4ffa honom efter konserten lite l\u00e4ngre tid nu i helgen.  Av dem jag i min konversation n\u00e4mnde (gl\u00f6mde i min nervositet att yppa flera betydande namn) som jag recenserat i huset, hade klaviaturspelaren, arrang\u00f6ren och producenten f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande lirat med flera.<\/p>\n\n\n\n<p> Finns en koppling till virtuosa fusion-storbandet Snarky Puppy vilka s\u00e5gs i minnesv\u00e4rd konsert p\u00e5 Gmlstn Jazz Festival. Basisten Michael Leauge \u00e4r ju deras obestridlige ledare och Chris McQueen som hade vikarie h\u00f6sten 2024 har inte bara en duo,  spelar med Becca Stevens och samarbetat med Lizz Wright utan \u00e4r ocks\u00e5 medlem i Snarky Puppy. Rytmsektionen i Forq best\u00e5r av en fantom bakom trumsetet med tunga meriter, n\u00e4mligen femfaldige Grammy-bel\u00f6nade Jason JT Thomas som ocks\u00e5 ing\u00e5tt i sk\u00f6nt b\u00e5ngstyriga \u00fcberskickliga SP och en uts\u00f6kt elbasist b\u00f6rdig fr\u00e5n Brasilien som heter Eli Menezes. Basisten har exempelvis jobbat med Lauryn Hill, Jennifer Hudson och Angie Stone. Alla fyra arbetar ocks\u00e5 som producenter och ing\u00e5r i flera fall i fler instrumentalgrupper. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/19c81a3c-5632-4ce0-a84f-c623ab74d7ac.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-204672\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/19c81a3c-5632-4ce0-a84f-c623ab74d7ac.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/19c81a3c-5632-4ce0-a84f-c623ab74d7ac-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>  Live vill man visa hur kul det \u00e4r att musicera tillsammans n\u00e4r stort spektrum av influenser och imponerande kunnande finns i bagaget. Spelgl\u00e4djen lyser om dem liksom lusten att experimentera. Min minnesbild \u00e4r att de till viss del \u00e4ndrat inriktning sedan senast. Och det \u00e4r lika uppseendev\u00e4ckande som s\u00e4llsamt med samspelta konstellationer, vilka vet med sig att de inte beh\u00f6ver bevisa n\u00e5got och d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nder vetskapen som utg\u00e5ngspunkt. Hey meddelar att de uppskattningsvis hundratalet personer som skaffat biljett, varav drygt h\u00e4lften sittande vid l\u00e5ngbord, kommer f\u00e5  axplock fr\u00e5n bandets fem studioalbum. Ska framh\u00e5llas att ljudet inst\u00e4llt och \u00f6vervakat av f\u00f6reningen Tomas Ferngren verkligen var till bel\u00e5tenhet d\u00e4r jag befann mig alldeles bakom honom.  <\/p>\n\n\n\n<p>Blir en mjukstart i Headhunters anda, udda takter med keyboard i framkant. F\u00f6rbyts till ett kringstr\u00f6vande, bluesigt sound d\u00e4r gitarristen h\u00e5ller sig avvaktande. \u00d6ppningen \u00e4r originell genom sina olika skikt och erbjuder stundtals groove. M\u00e4rks hur man gillar att plantera st\u00e4mningar, bygga upp dem klangrikt och f\u00f6r\u00e4ndra l\u00e5tars strukturer. Med reservation f\u00f6r att inkorrekta termer anv\u00e4nds h\u00e4vdas att det odlas en f\u00f6rtjusning i sustain-effekter, ostinato och anm\u00e4rkningsv\u00e4rda ackordf\u00f6ljder. Att de absorberar kul sound avspeglas i tredje l\u00e5ten, vars titel \u00e4r <em>Mr. Bort. <\/em>En kul trudelutt som utg\u00e5r fr\u00e5n slinga framtagen p\u00e5 keyboard. Anteckningarna pekar p\u00e5 bl\u00e4ndande m\u00f6nster fr\u00e5n rytml\u00e4ggaren och hur basens stadiga groove kompletterar. Stundtals fladdrar melodileverant\u00f6rerna iv\u00e4g med supertajt komp i ryggen. McQueen f\u00f6rekommer som solist f\u00f6rst en bra bit in i konserten i komposition med tangostuk d\u00e4r Jason JT Thomas f\u00e5r feeling. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/43dda75f-b3b7-4d26-8b2f-2abd72e34d27.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-204676\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/43dda75f-b3b7-4d26-8b2f-2abd72e34d27.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/43dda75f-b3b7-4d26-8b2f-2abd72e34d27-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p> Samme man skriver ocks\u00e5 musik f\u00f6r Forq vilket vi f\u00e5r prov p\u00e5 i l\u00e5ngsamt gungande d\u00e4nga med titeln <em>635 (South). <\/em>Toner plockas i markerad basg\u00e5ng och subtila  nyanser urskiljs. L\u00e5ter anm\u00e4rkningsv\u00e4rt poppigt! Mc Queen understryker temat genom inspirerat riffat och dessutom serveras spelningen f\u00f6rsta basfeature. Tycker mig h\u00f6ra att <em>Into Bright <\/em>fr\u00e5n senaste skivan g\u00f6rs sist f\u00f6re paus. Den best\u00e5r av ett sn\u00e4rtigt beat som det broderas \u00f6ver. H\u00e4r nosas p\u00e5 ett angen\u00e4mt st\u00f6tfunkigt sound och vi f\u00f6runnas ett giftigt gitarrsolo.  Supertajt fr\u00e4ckt outro demonstrerar vilken h\u00e4pnadsv\u00e4ckande standard de besitter. En reflektion i pausen \u00e4r att deras varum\u00e4rke verkar vara att i samma l\u00e5t varva det stilfullt f\u00f6rsynta med massivt p\u00e5drag. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/79326ad7-aad8-48cf-9673-2ee4f6c34fc7.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-204679\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/79326ad7-aad8-48cf-9673-2ee4f6c34fc7.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/79326ad7-aad8-48cf-9673-2ee4f6c34fc7-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>  Andra halvan inleds i ett p\u00e5 samma g\u00e5ng sv\u00e4vande och fast sammanh\u00e5llet sound, ett slags svepande shuffle. Den sympatiske Hey broderar tjusigt medan polyrytmiken fl\u00f6dar. L\u00e5ter som sagt annorlunda \u00e4n jag hade f\u00f6rest\u00e4llt mig. Tippar p\u00e5 att kvartettens frontman tar fram bakgrunds-loopar p\u00e5 sin laptop. F\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt ofta musiceras tillbakalutat p\u00e5 l\u00e4gre volym.  Niv\u00e5n p\u00e5 intensiteten varierar v\u00e4sentligt. <em>Limax <\/em>signerad McQueen blir ett fett utropstecken. Torde vara en av deras kanske f\u00e5 hits d\u00e5 den direkt triggar med sina upphetsande faser och olikartade impulser. B\u00e4r iv\u00e4g med eruptivt groove med rytmsektionen som makal\u00f6sa v\u00e4gvisare. Inledande ska-referens \u00f6verg\u00e5r i King Crimson-vibe. Upphovsmannen ger sig ut sig vandring p\u00e5 egen hand medan deras ekvilibrist i centrum ger support i marsch-takt. Utvecklas till en uppvisning i uppbrutna rytmer som renderar h\u00f6gst v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt i rungande bifall. En stammis jag brukar ventilera sedda konserter med st\u00e4ller sig upp och jublar. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/36175f9f-a286-4f76-95d2-a09cb3c34f2f.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-204681\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/36175f9f-a286-4f76-95d2-a09cb3c34f2f.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/36175f9f-a286-4f76-95d2-a09cb3c34f2f-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">(beklagar att konturer inte syns p\u00e5 mina suddiga bilder)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>  <em>Flurf <\/em>\u00e4r titeln p\u00e5 deras singel, ett exalterande beat under drygt fem minuter gemensamt skapat av Hey\/ McQueen. L\u00e5ter glatt och piggt n\u00e4r surfigt anstruken gitarr korsas med funkiga tong\u00e5ngar. Aftonens clou infaller i en l\u00e4ngre sekvens som f\u00f6ljer. Ryser av vad jag uppfattar som en djupt ink\u00e4nnande hommage till geniet Jeff Beck med fenomenalt utdragen kontroll och noga utvald pedal (delay?, svajarm etc.). Hur som helst en fabul\u00f6s sk\u00f6nhetsupplevelse som vid f\u00f6rfr\u00e5gan sades inte vara avsiktligt \u00e4mnad f\u00f6r n\u00e4mnd hj\u00e4lte. Den k\u00e4nsligt klagande bluesen blev obeskrivlig vacker n\u00e4r den utvidgades, f\u00f6rdjupades och f\u00f6rl\u00e4ngdes. Responsen fr\u00e5n oss \u00e4r kraftfull vilket resulterar i extranummer i form av f\u00f6rsta vokala l\u00e5t Forq gjort. P\u00e5 senaste skivan har Val som lagts allra sist ordl\u00f6s s\u00e5ng av Lucy Woodward i en stil jag kopplar till Brasilien och ett gl\u00e4djerikt obekymrat 60-tal. F\u00f6rekom f\u00f6rmodligen samplad, f\u00f6rst\u00e4rkte n\u00e4r Hey med flera  nynnade i takt.  L\u00e5tens udda taktart l\u00e4mpade sig idealiskt f\u00f6r Jason JT Thomas att briljera med otroliga breaks.<\/p>\n\n\n\n<p> Kan avslutningsvis l\u00e4gga till att musikerna umgicks efter\u00e5t med sina fans. Jag fick en fint minne med bild p\u00e5 mig och Henry Hey som jag publicerat p\u00e5 min facebooksida. Han betonade det unika med att spela live inf\u00f6r exalterad publik och sa att det m\u00f6tet kan AI aldrig kopiera.     <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>24\/4 2026 Valand i G\u00f6teborg (arrang\u00f6r Jazzf\u00f6reningen Playhouse) Fusiongruppen bildad av Henry Hey och Michael League 2014 stod p\u00e5 samma scen h\u00f6sten 2024. Tyv\u00e4rr r\u00e5kade arrang\u00f6ren beg\u00e5 en tabbe eftersom man i f\u00f6rsta l\u00e4get gick ut med fel datum, varf\u00f6r det k\u00e4ndes \u00e4n mer exklusivt \u00e4n vanligt att g\u00e5 p\u00e5 konsert hos Playhouse inhyst i [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-204668","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/204668","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=204668"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/204668\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":204683,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/204668\/revisions\/204683"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=204668"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=204668"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=204668"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}