![\"The](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/unnamed-10.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
The Mummy
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 17 april 2026
\nRegi Lee Cronin <\/p>\n
Efter en uppsj\u00f6 av medioker skr\u00e4ck som They Will Kill You, Ready Or Not 2 samt den helt urusla Whistle \u00e4r det \u00e4ntligen dags f\u00f6r genren att f\u00e5 \u00e5teruppr\u00e4ttelse, detta d\u00e5 Lee Cronin tar sig an ett av de genuint legendariska filmmonstren. Cronin som briljerade med den ov\u00e4ntat starka Evil Dead Rise tycks g\u00f6ra samma raketkarri\u00e4r som Zach Cregger med sin film Weapons, vilket ocks\u00e5 varit en film som anv\u00e4nds flitigt i marknadsf\u00f6ringen f\u00f6r The Mummy. <\/p>\n
Filmindustrins st\u00e4ndiga vilja att g\u00f6ra nyligen framg\u00e5ngsrika – eller potentiellt lovande, regiss\u00f6rer till legender eller auteurer efter en handfull filmer \u00e4r en trend lika l\u00f6jlig som tr\u00f6ttsam. D\u00e5 det kommer till Cronin visar sig dock uppst\u00e5ndelsen och den stora djungeltrumman vara befogad d\u00e5 The Mummy forts\u00e4tter en oerh\u00f6rt lovande karri\u00e4r. F\u00f6r d\u00e4r Cregger har ett aningen tillkn\u00e4ppt och h\u00f6gdraget s\u00e4tt att ta sig an skr\u00e4ck och mystik forts\u00e4tter Cronin att injicera en p\u00e5tagligt varm passion. Precis som med Evil Dead Rise \u00e4r det m\u00e4rkbart hur lyrisk och lycklig Cronin \u00e4r d\u00e5 han f\u00e5r leva ut sina dr\u00f6mmar och visioner med rej\u00e4l budget och uppbackning. \u00c4ven om The Mummy \u00e4r i det n\u00e4rmaste befriad fr\u00e5n galghumor – eller ens svart komik, \u00e4r det en otroligt v\u00e4lkomnande film som med \u00f6verv\u00e4ldigade entusiasm presenterar sina scenarion med smittsam inspiration. <\/p>\n
Precis som de b\u00e4sta actionfilmer f\u00f6rst\u00e5r Cronin att det m\u00e5ste finnas ett stabilt – kanske till och med simpelt, fundament, en uppsj\u00f6 av blod, in\u00e4lvor och slakt \u00e4r menl\u00f6st utan n\u00e5gon som helst narrativ substans. Denna g\u00e5ng nyttjas ett enkelt familjetrauma som det emotionella ankaret. \u00c4ven om familjedynamiken inte l\u00e4r kunna utmana Ibsen presenteras \u00e4nd\u00e5 en trov\u00e4rdig relation mellan sk\u00e5despelarna Jack Reynor och Laia Costa som b\u00e5da levererar ytterst stabila rollprestationer. Det finns en mognad och intelligens i att inte f\u00f6rlora sig i den h\u00e4nsynsl\u00f6sa brutalitet som filmen skyltar med. V\u00e4rlden som m\u00e5las upp \u00e4r s\u00e5 pass v\u00e4lgjord att de mest groteska segmenten inte k\u00e4nns som sj\u00e4lvgod sensationalism utan som vikta verktyg f\u00f6r Cronin vision.
\nValet att l\u00e5ta filmen ocks\u00e5 vara en thriller visar sig vara en oerh\u00f6rd styrka. The Mummy \u00e4r trots sin enkla mystik och uppenbart \u00f6vernaturliga inslag, en film som lyckas att intressera d\u00e5 stora delar av filmen blir en sorts unders\u00f6kning. De utlovade influenserna fr\u00e5n David Finchers filmskapande visar sig h\u00e4r vara helt korrekta d\u00e5 Cronin lyckas med att f\u00e5 arkeologi och traditionell kidnappningsdramatik att blir oerh\u00f6rt sp\u00e4nnande. Strukturellt vad g\u00e4ller thrillersegmenten samt skr\u00e4cken \u00e4r filmen inte vidare revolution\u00e4r, ist\u00e4llet ytterst kompetent vad g\u00e4ller genomf\u00f6randet. Mixen mellan s\u00e5 kallad \u2019\u2019body horror\u2019\u2019 och detektivarbete skapar en oerh\u00f6rd laddning, tillsammans den uppslukande entusiasmerande regin blir det hela ett stycke str\u00e5lande underh\u00e5llning. Det \u00e4r samtidigt superbt presenterat med ett ultramodernt foto, utrustat med en hotfull sk\u00e4rpa och st\u00e4mningsfulla f\u00e4rger och god scenografi. Redan innan premi\u00e4ren har det otroligt grafiska och brutala inneh\u00e5llet diskuterats, en aspekt som nu k\u00e4nns aningen \u00f6verdriven. F\u00f6r den med en f\u00f6rsmak f\u00f6r det morbida finns inget h\u00e4r som inte sk\u00e5dats genom tidigare orgier i blod och stympade kroppar. Ist\u00e4llet \u00e4r detta en sorts forts\u00e4ttning p\u00e5 det fysiska v\u00e5ld vi s\u00e5g i Evil Dead Rise d\u00e4r den m\u00e4nskliga kroppen till\u00e5ts leml\u00e4stas till obeskrivliga niv\u00e5er. <\/p>\n
Vad g\u00e4ller att skaka nytt liv en karakt\u00e4r – eller filmserie som st\u00f6pts om o\u00e4ndligt m\u00e5nga g\u00e5nger, blir resultatet aningen mer m\u00e5ngfacetterat \u00e4n n\u00e5got s\u00e5 simpelt som bra eller d\u00e5ligt. Cronin \u00e4r inte intresserad av att g\u00f6ra en film d\u00e4r monstret enbart avpolletterar sina offer p\u00e5 diverse makabra s\u00e4tt. De fantasil\u00f6sa hoppa-till-momenten \u00e4r starkt reducerade och ers\u00e4tts ist\u00e4llet med en tryckande t\u00e4t st\u00e4mning d\u00e4r precis vad som helst kan h\u00e4nda. Men desto l\u00e4ngre det hela l\u00f6per blir det alltmer snarlikt den kanske mest legendariska skr\u00e4ckfilmen som skapats, n\u00e4mligen William Friedkins Exorcisten. Att Cronin drar sig \u00e5t denna koloss \u00e4r f\u00f6rst\u00e5eligt men g\u00f6r filmens andra halva f\u00f6ruts\u00e4gbar. F\u00f6r \u00e4ven om de m\u00e5nga hyllningsmomenten till Linda Blairs demoniska sk\u00e5despel \u00e4r stiligt g\u00e5r det inte att undkomma att det finns ett m\u00e5tt av fantasil\u00f6shet i att endast g\u00f6ra en sorts alternativ version av det mest klassiska som g\u00e5r att hitta i genren. Finalen blir d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 aningen standardiserad med ett bombardemang av smattrade d\u00f6rrar och satanistiska ramsor. <\/p>\n
\u00c4ven om den andra halvan antar en n\u00e5got f\u00f6r bekant form g\u00e5r det dock inte att undkomma att The Mummy \u00e4r en osannolikt underh\u00e5llande, snygg och inspirerande film. Som en icke beundrare av skr\u00e4ckgenren \u00e4r det hela en av de mest tillfredst\u00e4llande skr\u00e4ckupplevelserna p\u00e5 \u00e5ratal. <\/p>\n