![\"Je](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/agneta.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Je m\u2019appelle Agneta
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 15 april 2026 p\u00e5 utvalda biografer och p\u00e5 Netflix 29 april 2026
\nRegi Johanna Runevad
\nManus Johanna Runevad och Isabel Nylund<\/p>\n
En ber\u00e4ttelse som spritter av livsgl\u00e4dje. En ber\u00e4ttelse om att s\u00f6ka sig sj\u00e4lv, att v\u00e5ga sticka ut och inte bry sig om vad andra tycker och t\u00e4nker. Och om att det aldrig \u00e4r f\u00f6r sent att ta tag i sitt liv och g\u00f6ra det till sitt liv. Det \u00e4r ett budskap som ofta f\u00f6rmedlas av f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r personlig utveckling. Att det g\u00e5r att g\u00f6ra saker f\u00f6r att hitta sig sj\u00e4lv, det h\u00e5ller nog m\u00e5nga med om. Men fr\u00e5gan \u00e4r om det alltid g\u00e5r. Sjukdom och annat kan mycket v\u00e4l s\u00e4tta hinder i v\u00e4gen. S\u00e5 j\u00e4tte-enkelt \u00e4r det inte alltid f\u00f6r varenda en. Filmen f\u00f6renklar \u00e4mnet och skildrar ocks\u00e5 karakt\u00e4rerna n\u00e5got klich\u00e9-artat, men trots det \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 en film som sprider glada energier. En film det f\u00f6rmedlar energi.<\/p>\n
Filmen bygger p\u00e5 Emma Hambergs roman med samma namn, som \u00e4r den f\u00f6rsta boken i en serie av tre b\u00f6cker. Den som l\u00e4st boken vet vad som v\u00e4ntar men det g\u00e5r minst lika bra att se filmen utan att ha l\u00e4st boken. Kanske \u00e4r det till och med en f\u00f6rdel att inte ha l\u00e4st boken?<\/p>\n
Huvudpersonen Agneta \u00e4r 49 \u00e5r och ska snart fylla 50 \u00e5r. Hon har precis blivit uppsagd fr\u00e5n sitt arbete. Trots att hon jobbat p\u00e5 samma arbetsplats i m\u00e5nga \u00e5r blir hon arbetsl\u00f6s. Lite konstigt egentligen eftersom regeln f\u00f6r upps\u00e4gningar \u00e4r f\u00f6rst in, f\u00f6rst ut. Den som jobbat l\u00e4nge ska sitta s\u00e4kert. N\u00e5v\u00e4l, om hon inte blivit uppsagd att det inte blivit n\u00e5got ber\u00e4ttelse. Hon ger sig av till Frankrike. Hon har alltid dragits till Frankrike och \u00e4lskar fransk mat. Hon hittar en annons f\u00f6r ett jobb som aupair i en fransk by och hon f\u00e5r jobbet. Till sin egen \u00f6verraskning, framf\u00f6r allt. Och hennes make Magnus f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6vertala henne att inte ta jobbet. <\/p>\n
Agneta har hela sitt liv anstr\u00e4ngt sig att inte irritera n\u00e5gon. Att passa in och vara lagom p\u00e5 alla s\u00e4tt och vis. Ledordet f\u00f6r henne och hennes man Magnus har varit att inte n\u00e5gon ska t\u00e4nka n\u00e5got negativt om dem och inte prata illa om dem p\u00e5 grund av att de sticker ut.<\/p>\n
Ett plus f\u00f6r filmen \u00e4r att det \u00e4r duktiga sk\u00e5despelare i alla roller. Eva Melander som Agneta och Claes M\u00e5nsson i rollen som Einar och Bj\u00f6rn Kjellman som Magnus \u00e4r klockrena i sina tolkningar av sina karakt\u00e4rer. Men saker som drar ner betyget f\u00f6r filmen som helhet \u00e4r att det lite f\u00f6r mycket klich\u00e9er. Einar, den homosexuella mannen, gestalter en slags homosexuell man: den som tycker om att roa sig, vara p\u00e5 nattklubb, dansa och kl\u00e4 sig i m\u00e5nga glansiga tyger med starka f\u00e4rger. Bitvis k\u00e4nns han f\u00f6r mycket av en klyscha. Agneta \u00e4r lite f\u00f6r nedtryckt i b\u00f6rjan f\u00f6r att vara riktigt trov\u00e4rdig.<\/p>\n
Jag funderar p\u00e5 om frig\u00f6relse och att hitta sig sj\u00e4lv alltid m\u00e5ste handla om fri sexualitet och om att g\u00e5 i sexiga kl\u00e4der? Kan frig\u00f6relse inte handla om att tv\u00e4rtom kasta bort kraven p\u00e5 att som kvinna sminka sig och g\u00e5 i h\u00f6gklackat och ist\u00e4llet k\u00e4nna sig fri i bekv\u00e4ma k\u00f6lder? En hel del i filmen \u00e4r mycket f\u00f6ruts\u00e4gbart. Det \u00e4r inte mycket som \u00f6verraskar. Fast jag inte l\u00e4st boken f\u00f6rstod jag ganska snabbt vad som skulle h\u00e4nda.<\/p>\n
Men trots min kritik \u00e4r det en film som sprider gl\u00e4dje, en feelgoodfilm. Med tanke p\u00e5 hur m\u00e5nga filmer som sl\u00e4ppts den senaste tiden och som varit m\u00f6rka, deprimerande och utan hopp om livet och m\u00e4nskligheten kan vi beh\u00f6va ett film som sprider lite livsgl\u00e4dje och \u00e4r livsbejakande. En film med ett viktigt budskap: att aldrig tacka nej till en dans.<\/p>\n
Emma Hamberg har skrivit flera popul\u00e4ra bokserier, d\u00e4r Agneta-b\u00f6ckerna och Roseng\u00e4dda-serien \u00e4r mest k\u00e4nda. Agneta-serien b\u00f6rjar med Je m’appelle Agneta. Hennes b\u00f6cker k\u00e4nnetecknas av feelgood, humor och livsgl\u00e4dje.<\/p>\n
Agneta-serien (i ordning)
\nJe m’appelle Agneta (2021)
\nAu revoir Agneta (2023)
\nAu pif! : den sanna historien om Agnetas kloster (2022<\/p>\n