![\"Tv\u00e5](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/tvaaklagare.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Tv\u00e5 \u00e5klagare
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 20 mars 2026
\nRegi Sergei Loznitsa<\/p>\n
En skildring av ett samh\u00e4lle d\u00e4r de som har monopol p\u00e5 r\u00e4tten att ut\u00f6va v\u00e5ld utnyttjar sin makt genom att gripa, f\u00e4ngsla och ocks\u00e5 d\u00f6da den som v\u00e5gar kritisera n\u00e5got. Filmen utspelas 1937, under sista tiden av f\u00f6rtrycket utan Stalin i Sovjetunionen. Det \u00e4r en m\u00f6rk film som ger kalla k\u00e5rar av skr\u00e4ck l\u00e4ngs ryggraden. Den \u00e4r ot\u00e4ck, men det \u00e4r mycket v\u00e4lgjort.<\/p>\n
1937 i Sovjetunionen var tiden f\u00f6r Stalins stora utrensnings tid. O\u00e4ndligt m\u00e5nga greps utan att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt beg\u00e5tt n\u00e5got brott. Vi f\u00e5r se hur tusentals brev fr\u00e5n oskyldigt anklagade br\u00e4nns i f\u00e4ngelsecellerna, en av de f\u00e4ngslade f\u00e5r i uppdrag att br\u00e4nna alla dessa brev. F\u00e5ngen l\u00e4ser en del av breven i smyg och lyckas p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, not alla odds, f\u00e5 iv\u00e4g brevet utan f\u00e4ngelset och brevet n\u00e5r den nytilltr\u00e4dde \u00e5klagaren Alexander Kornev.<\/p>\n
Alexander Kornev \u00e4r nyutbildad jurist och \u00f6vertygad kommunist och tror p\u00e5 allas lika v\u00e4rd och han tror p\u00e5 r\u00e4ttsstaten inom Sovjet. En aning bl\u00e5\u00f6gt kan vi t\u00e4nka som kan betrakta detta p\u00e5 n\u00e4stan nittio \u00e5rs avst\u00e5nd. Kornev ger sig av till f\u00e4ngelset f\u00f6r att tr\u00e4ffa den f\u00e5nge som skrivit brevet. F\u00e5ngen som skrivit brevet vill att det han har att ber\u00e4tta ska n\u00e5 riks\u00e5klagaren. Han tror att det ska g\u00e5 att f\u00e5 r\u00e4ttvisa. <\/p>\n
Kornev g\u00f6r allt vad han kan f\u00f6r att tr\u00e4ffa f\u00e5ngen och f\u00f6ra hans ber\u00e4ttelse om or\u00e4ttvisor, tortyr och falskspel och korruption till landets justitieminister i Moskva.<\/p>\n
Scenerna inifr\u00e5n f\u00e4ngelset med l\u00e5nga m\u00f6rka korridorer och vakter med r\u00f6ka st\u00f6vlar som marscherar fram. Alla f\u00e4ngelsevakter \u00e4r f\u00e5ngade i en hierarki och ingen v\u00e5gar ta n\u00e5got initiativ, alla lyder den st\u00e5r \u00f6ver honom. Givetvis \u00e4r alla vakter m\u00e4n.<\/p>\n
Det \u00e4r ett hemskt och skr\u00e4mmande system som ber\u00e4ttats om i olika versioner, bland i filmer om \u00d6steuropa innan Berlinmuren f\u00f6ll. Liknande hierarkiska diktaturer finns \u00e4n idag. Iran och Nordkorea \u00e4r v\u00e4lbekanta diktaturer. Det har nog alltid funnits s\u00e5dana stater och nationer. Men f\u00f6r mig handlar filmen inte alls bara om hur det var d\u00e5, 1937 – och inte heller hur det f\u00f6rmodligen kan vara i exempelvis Iran. Jag ser hur de som monopol p\u00e5 att ut\u00f6va makt, ofta i kombination med att de har r\u00e4tt att ut\u00f6va v\u00e5ld, kan missbruka detta ocks\u00e5 i l\u00e4nder som Sverige, som kallas demokrati. Det kommer av och till rapporter om polisbrutalitet i Sverige eller om vaktbolag som beg\u00e5r \u00f6vergrupp mot utsatta, svara grupper. Nyligen l\u00e4ste jag en nyhet om hur vakter och polis gemensamt sl\u00e4ngde ut en man med Parkinson fr\u00e5n en krog f\u00f6r att mannen skakade. M\u00e5nga som har sjukdomen Parkinson har ofrivilliga skakningar. Att vakten tillsammans med polis d\u00e5 avvisar en m\u00e4nniska med en sv\u00e5r sjukdom p\u00e5 det s\u00e4ttet \u00e4r att missbruka sin makt. S\u00e5dant h\u00e4nder i Sverige ocks\u00e5. Det \u00e4r viktigt att ha vara \u00f6gon \u00f6ppna f\u00f6r vad som h\u00e4nder i hierarkiska strukturer. De grupper eller sammanhang som har monopol p\u00e5 att f\u00e5 anv\u00e4nda v\u00e5ld i ett samh\u00e4lle \u00e4r ofta uppbyggda med tydlig rangordning d\u00e4r den som utf\u00f6r v\u00e5ldet ”bara lyder order” och inte kan eller har till\u00e5telse att t\u00e4nka sj\u00e4lva.<\/p>\n
Om regiss\u00f6ren:
\nFilmskaparen Sergei Loznitsa f\u00f6ddes i Sovjetunionen i nuvarande Belarus och \u00e4r numera bosatt i Ukraina. Tv\u00e5 \u00e5klagare \u00e4r hans f\u00f6rsta fiktionsfilm sedan 2019 \u00e5rs hyllade och i dag \u00e4n mer relevanta Donbass, och han har sedan dess skapat ett flertal omtalade dokument\u00e4rfilmer. Det kyliga, drabbande och aktuella historiska dramat Tv\u00e5 \u00e5klagare \u00e4r Loznitsas st\u00f6rsta filmiska bedrift hittills och var den internationella kritikerk\u00e5rens favorit i Cannes 2025, d\u00e4r den hade v\u00e4rldspremi\u00e4r i t\u00e4vlan. Tv\u00e5 \u00e5klagare \u00e4r en ber\u00e4ttelse om den totalit\u00e4ra regimens brutalitet och en film vars l\u00e4rdomar resonerar i v\u00e5r nutid.<\/p>\n