{"id":203063,"date":"2026-03-14T14:46:17","date_gmt":"2026-03-14T13:46:17","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=203063"},"modified":"2026-03-14T15:57:01","modified_gmt":"2026-03-14T14:57:01","slug":"helgjuten-uppsattning-trollbinder-jenufa-pa-goteborgsoperan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=203063","title":{"rendered":"Helgjuten upps\u00e4ttning trollbinder – Jenufa p\u00e5 G\u00f6teborgsOperan"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
f\u00f6rest\u00e4llningsfoton H\u00e5kan Larsson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Av Leos Janacek<\/p>\n\n\n\n

Regi: Nicola Raub<\/p>\n\n\n\n

Scenograf och kostymdesign: George Souglides<\/p>\n\n\n\n

Dirigent: Alejo P\u00e9rez<\/p>\n\n\n\n

Koreograf: Sara Suneson<\/p>\n\n\n\n

Ljusdesign: David Debrinay<\/p>\n\n\n\n

G\u00f6teborgsOperans k\u00f6r och extrak\u00f6r, orkester och statister<\/p>\n\n\n\n

I rollerna: Julia Spors\u00e9n, Katarina Karn\u00e9us, Adam Frandsen, Kjetil St\u00f6a, Ingrid Tobiasson, Mats Almgren, Carolina Sandgren, Ann-Kristin Jones, Kristian Lindroos, Ellen Larsson, Eugenia Babich och Stella Chatzidaki (praktikant)<\/p>\n\n\n\n

Premi\u00e4r 8\/3 2026<\/p>\n\n\n\n

Spelas till och med 26\/3<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Leos Janacek (fixar inte att skriva de tecken \u00f6ver n\u00e5gra av bokst\u00e4verna som ska vara d\u00e4r) levde 1854- 1928 och tillh\u00f6r de tre tjeckiska komposit\u00f6rer som blivit k\u00e4nda utanf\u00f6r landets gr\u00e4nser. Tons\u00e4ttaren var ocks\u00e5 musikteoretiker, folklorist, publicist och l\u00e4rare. P\u00e5verkad av Dvorak och i \u00e4n h\u00f6gre grad av landets folkmusik skrev han Jenufa <\/em>vars urpremi\u00e4r \u00e4gde rum 1904. Blev inte n\u00e5gon omedelbar framg\u00e5ng. Den ska ha varit den n\u00e4st mest spelade operan i Tjeckoslovakien och ses som m\u00e4hrisk nationalopera. Vidare \u00e4r den f\u00f6rst med ett libretto som bygger p\u00e5 prosa, n\u00e4rmare best\u00e4mt en pj\u00e4s av kvinnlig dramatiker. Har f\u00f6r egen del uppfattat tons\u00e4ttaren som mer experimentell \u00e4n sina n\u00e4mnda kollegor, fast detta klangrika dramatiska verk i tre akter med egenartat tonspr\u00e5k \u00e4r ingen utmanande lyssning. Ist\u00e4llet ytterst njutbart komponerat f\u00f6r att illustrera librettots skiftande st\u00e4mningar, dess laddade scener.<\/p>\n\n\n\n

Alldeles inf\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen jag ser (12\/3) l\u00e4ser jag p\u00e5 i informativa programmet, f\u00f6ljer upp dagen efter med dramaturg G\u00f6ran Gademans ess\u00e4. Normalt sett bryr jag mig inte s\u00e5 v\u00e4rst mycket om operors ofta skruvade och oerh\u00f6rt sorgliga intriger. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att jag ska ta till mig verket \u00e4r sj\u00e4lvfallet f\u00f6rhoppningar om extraordin\u00e4r kvalitet betr\u00e4ffande musik och framf\u00f6rande infrias, s\u00e5v\u00e4l vokala insatserna som orkesterns. Fast i likhet med Peter Grimes, La Boheme, Carmen, Paula af Malmborg Wards nyskrivna opera Mytomania, Madame Butterfly och Herr Arnes penningar blir det extra intressant att studera vad som driver handlingen. M\u00e4rker att jag till viss del s\u00e4ger emot mig sj\u00e4lv. Vidh\u00e5ller dock att musiken \u00e4r det v\u00e4sentligaste, den avg\u00f6rande komponenten. Upps\u00e4ttningen av Janufa <\/em>som gjorts fyra vid fyra tillf\u00e4llen i Sverige varav en g\u00e5ng tidigare p\u00e5 samma scen, \u00e4r en hyrproduktion fr\u00e5n Greklands Nationalopera.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Jag hade snappat upp att karakt\u00e4ren Jenufa <\/em>delade samma \u00f6de som Kronbruden <\/em>i Strindbergs drama som setts p\u00e5 Dramaten. De har f\u00f6rh\u00e5llanden, blir gravida och f\u00f6der utan att vara gifta. N\u00e5got som f\u00f6rr i historien ans\u00e5gs vara en stor skam, syndig g\u00e4rning som m\u00e5ste f\u00f6ranleda drastiska \u00e5tg\u00e4rder. Vilka konsekvenser f\u00e5 det? Vad ska h\u00e4nda med den nyf\u00f6dda? Romeo och Julia- problematiken hos Strindberg \u00e4r hos Janacek utbytt mot ett triangeldrama. Det utspelas i en by i M\u00e4hren och de r\u00f6riga relationer som d\u00e4r r\u00e5der. Ska inte veckla in mig f\u00f6r mycket i persongalleriets kopplingar till varandra. F\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa Jenufa lever med sin fostermor som str\u00e4ngt m\u00e5nar om henne. Hon \u00e4r f\u00f6r\u00e4lskad i den f\u00f6rm\u00f6gne Steva som \u00e4ger kvarnen, men som tyv\u00e4rr \u00e4r en svekfull och sj\u00e4lvupptagen suput. Den unga lidelsefulla kvinnan uppvaktas passionerat av Stevas halvbror Laca. Ska man vara petig utstr\u00e5lar inte Julia Spors\u00e9ns gestaltning den attraktion som g\u00f6r att halvbr\u00f6derna haft k\u00e4nslor f\u00f6r respektive tr\u00e5nar efter Jenufa. Enligt Gademan skildras en v\u00e4rld av starka sociala normer, undertryckta k\u00e4nslor och moraliska gr\u00e4nsdragningar, n\u00e5got vi bevittnar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Sv\u00e5rt att f\u00f6rklara exakt hur, men att librettot baseras p\u00e5 en pj\u00e4s med inbyggda konflikter uppr\u00e4ttar en orubblig sp\u00e4nning, g\u00f6r att man oavbrutet f\u00f6ljer med p\u00e5 textsk\u00e4rmarna (svensk och engelsk text) ovanf\u00f6r scen. F\u00f6r \u00f6vrigt oerh\u00f6rt imponerande av samtliga att sjunga p\u00e5 tjeckiska. Scenografin med gradvisa nedmonteringen av det stora huset i vitt och omgivande skogen markerar en allt st\u00f6rre intensitet i uppkomna komplikationer. Ett m\u00e5tt p\u00e5 vilka ansenliga konstn\u00e4rliga resurser G\u00f6teborgsOperan f\u00f6rfogar \u00f6ver \u00e4r att dess formidabla k\u00f6r utsmyckad i folkdr\u00e4kter medverkar sparsamt. Och biroller syns basen Mats Almgren som f\u00f6rnumstig bydomare, sopranen Carolina Sandgren som dennes hustru samt Ann-Kristin Jones i rollen som Karolka. Tre otroligt rutinerade operas\u00e5ngare som medverkat i ett otal upps\u00e4ttningar p\u00e5 denna scen och p\u00e5 andra h\u00e5ll. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Noterat lovorden i pressrosor fr\u00e5n premi\u00e4ren och inst\u00e4mmer i hyllningsk\u00f6ren. En kritiker menade att vad Spors\u00e9n, Katarina Karn\u00e9us (klockerskan) och Ingrid Tobiasson (farmor Byrijovka) presterar kan inte matchas av Kungliga Operan i v\u00e5r huvudstad. Mycket m\u00f6jligt att det \u00e4r en rimlig iakttagelse. Jag saknar kompetens f\u00f6r en dylik j\u00e4mf\u00f6relse. De prisade agerande r\u00f6sterna vilka bed\u00f6mts vara drottninglika tack vare sina r\u00f6ster och dramatiskt \u00f6vertygande agerande \u00e4r fantastiska i arior. Sopranen Julia Spors\u00e9n tilldelades v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nst Stenastiftelsens Kulturpris i fjol. Mezzosopranen Karn\u00e9us \u00e4r nog den som som allra mest f\u00e5 publiken med sig. Min po\u00e4ng \u00e4r att jag \u00e4nd\u00e5 vill h\u00e4vda att tenoren Adam Frandsen som Laca g\u00f6r dem rangen stridig. Hans bedrift ska verkligen inte negligeras utan lyftas fram. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Helheten \u00e4r som framg\u00e5tt magnifik. Har sparat en avg\u00f6rande best\u00e5ndsdel till sist, en betydelsefull s\u00e5dan som absolut inte f\u00e5r komma i skymundan. Syftar p\u00e5 vad dirigenten \u00e5stadkommit med orkestern. L\u00e5ter fenomenalt klangrikt och m\u00e4ktigt om dem. Och partituret de \u00f6vers\u00e4tter till vidunderlig orkestermusik som understryker librettots textur, har en s\u00e4rdeles sp\u00e4nnande personlig pr\u00e4gel vilket Janacek ska kreddas f\u00f6r. Vad som triumfartat skedde i orkesterdiket i perfekt akustik och togs emot av mig fr\u00e5n sjunde rad, kan ha varit vad jag exalterades av allra mest. Mitt erk\u00e4nnande \u00e5t storartade yrkeskunskapen fr\u00e5n dessa or\u00e4ttvist anonyma instrumentalister och vad de \u00e4r f\u00f6rm\u00f6gna till unisont. <\/p>\n\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Leos Janacek Regi: Nicola Raub Scenograf och kostymdesign: George Souglides Dirigent: Alejo P\u00e9rez Koreograf: Sara Suneson Ljusdesign: David Debrinay G\u00f6teborgsOperans k\u00f6r och extrak\u00f6r, orkester och statister I rollerna: Julia Spors\u00e9n, Katarina Karn\u00e9us, Adam Frandsen, Kjetil St\u00f6a, Ingrid Tobiasson, Mats Almgren, Carolina Sandgren, Ann-Kristin Jones, Kristian Lindroos, Ellen Larsson, Eugenia Babich och Stella Chatzidaki (praktikant) […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-203063","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/203063","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=203063"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/203063\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":203109,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/203063\/revisions\/203109"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=203063"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=203063"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=203063"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}