![\"G\u00f6teborgs](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/unnamed-2-2.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Yalla Parkour
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 20 februari 2026
\nRegi Areeb Zuaiter<\/p>\n
En dokument\u00e4r om minnen, sorg och l\u00e4ngtan till Gaza och olika s\u00e4tt att hantera ett liv l\u00e5ngt d\u00e4rifr\u00e5n. En fascinerande dokument\u00e4r som inte k\u00e4nns helt f\u00e4rdigklippt. Med mer bearbetning och mindre fokus p\u00e5 privatlivet skulle det blivit ett m\u00e4sterverk. Konsten att skapa handlar ofta om att vara personlig men inte privat.<\/p>\n
Sorg efter sin mamma och minnet av mammans leende och saknad av sitt ursprung i Gaza g\u00f6r att Areeb Zuaiter, en palestinsk filmskapare i USA, f\u00e5r kontakt online med Ahmed, en ung parkour-atlet i Gaza. De samtalar online i m\u00e5nga \u00e5r och Ahmed spelar upp en m\u00e4ngd videoklipp han gjort fr\u00e5n sina och hans v\u00e4nners parkour-\u00f6vningar i Gaza. Det \u00e4r h\u00e4pnadsv\u00e4ckande hur gymnastiska och viga han och hans v\u00e4nner \u00e4r. Vilken kroppskontroll de har. Men det \u00e4r samtidigt mycket skr\u00e4mmande hur farliga \u00f6vningar de g\u00f6r. Skulle de falla fel skulle de d\u00f6 p\u00e5 en sekund.<\/p>\n
Vi bj\u00f6ds in till ett samtal online mellan Ahmed och Areeb d\u00e4r de har kontakt via videosamtal i m\u00e5nga \u00e5r. Areeb minns sin mamma och speciellt har en fest p\u00e5 stranden i Gaza fastnat i henne minne. Areeb k\u00e4nner en stark l\u00e4ngtar dit. Hon k\u00e4nner att hennes mammas leende f\u00f6rsvann n\u00e4r de l\u00e4mnade Gaza. Ahmed d\u00e4remot l\u00e4ngtar och dr\u00f6mmer om att f\u00e5 l\u00e4mna Gaza. Det finns ingen framtid i Gaza, menar han. <\/p>\n
Filmens styrka \u00e4r samtidigt dess svaghet. Vi f\u00e5r se en hel del ruiner, som f\u00f6rmodligen \u00e4r efter bombningar. Vi f\u00e5r se Ahmed och hans parkour-v\u00e4nner kl\u00e4ttra och sl\u00e4nga sig ut fr\u00e5n olika h\u00f6ga ruiner medan de g\u00f6r volter i luften. Men varf\u00f6r det \u00e4r ruiner f\u00e5r vi aldrig reda p\u00e5, det l\u00e4mnas \u00e5t v\u00e5r egen slutledningsf\u00f6rm\u00e5ga. Gaza har varit i centrum f\u00f6r m\u00e5nga konflikter genom \u00e5ren. Det \u00e4r fascinerande och samtidigt skr\u00e4mmande att se hur farligt de unga m\u00e4nnen lever. Deras livsfarliga utmaning av fysikens gr\u00e4nser blir en slags motst\u00e5ndsr\u00f6relse mot krig och konflikter, ett s\u00e4tt att \u00f6verleva som ung i ett h\u00e4rjat land.<\/p>\n
Yalla Parkour hade v\u00e4rldspremi\u00e4r p\u00e5 p\u00e5 DOC NYC \u2013 d\u00e4r den vann juryns stora pris \u2013 och har d\u00e4refter bland annat bel\u00f6nats med publikpris p\u00e5 b\u00e5de Berlinale och Nordisk Panorma. <\/p>\n
N\u00e5got som skr\u00e4mmer mig lite \u00e4r att n\u00e4r Ahmed och hans m\u00e5nga v\u00e4nner g\u00f6r parkour eller \u00f6ver huvudtaget tr\u00e4ffas och g\u00f6r n\u00e5got \u00e4r det bara pojkar och m\u00e4n som \u00e4r med. Inga flickor, inga kvinnor. Kvinnor syns i stort sett bara n\u00e4r det Ahmeds mamma pratar med honom \u00f6ver video eller n\u00e4r en mamma f\u00f6ljer med en skadad son till barberare och d\u00e5 \u00e4r mammorna t\u00e4ckta av olika former av sl\u00f6jor. Det \u00e4r inget j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle vi ser skildrat. Men vi f\u00e5r se unga m\u00e4nniskor som k\u00e4mpar f\u00f6r att hitta ett s\u00e4tt att \u00f6verleva och det \u00e4r imponerande att f\u00f6lja Ahmed och hans v\u00e4nner. Lite mindre fokus p\u00e5 det privata och det hade varit en av \u00e5rets starkaste dokument\u00e4rer. Minnen och sorg v\u00e4vs samman med energisk kamp f\u00f6r en framtid.<\/p>\n