![\"Frankenstein\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/Frankenstein_01_press.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Frankenstein<\/strong> Frankenstein p\u00e5 Kulturhuset Stadsteatern \u00e4r en imponerande och visuellt stark f\u00f6rest\u00e4llning med str\u00e5lande sk\u00e5despelarinsatser. Ber\u00e4ttelsen om doktor Frankenstein och den varelse han skapar och sedan l\u00e4mnar ensam i v\u00e4rlden \u00e4r fascinerande att f\u00f6lja. Tanketr\u00e5darna dras \u00e5t allt h\u00e5rdare till den uppfordrande fr\u00e5gan \u201d Hur skapas ett monster?\u201d<\/p>\n Fredrik Benke Rydman \u00e4r koreograf och regiss\u00f6r och i denna upps\u00e4ttning tar han ut sv\u00e4ngarna rej\u00e4lt. Publiken bjuds p\u00e5 dramatik och dans i snygg f\u00f6rening ofta med svindlande h\u00f6g puls. Det gnistrar, dundrar och bl\u00e4ndar av skarpt ljus som sig b\u00f6r i en historia om att i ett vetenskapligt laboratorium framst\u00e4lla en m\u00e4nsklig varelse. Sj\u00e4lv kallar Frankenstein det att ha funnit livets k\u00e4lla och euforiskt lovprisar han sin geniala hj\u00e4rna.<\/p>\n Huvudrollen i dramat har Varelsen – intelligent och insiktsfullt gestaltad av Marcus V\u00f6geli. Hans f\u00f6delse skildras gripande i en l\u00e5ng scen. Ensam v\u00e4cks han till liv och utan st\u00f6d av sin \u201d fader\u201d Frankenstein kastas han ut i en v\u00e4rld d\u00e4r han blir h\u00e5nad, hatad, f\u00f6raktad och slagen. Han \u00e4r ju en fr\u00e4mling utan familj, r\u00f6tter eller v\u00e4nner och hans utseende v\u00e4cker fasa hos alla utom den blinde mannen – v\u00e4ldigt fint spelad av Jan Mybrand.<\/p>\n Scenerna n\u00e4r de kommer varandra n\u00e4ra som en l\u00e4rare och hans vetgiriga elev \u00e4r finst\u00e4mda och vackra. Varelsen assimilerar sig i v\u00e4rlden. Han l\u00e4r sig tala, skriva och l\u00e4sa och f\u00e5r veta att han har en sj\u00e4l. Den blinde blir lycklig \u00f6ver att f\u00e5 ge av sin kunskap och ha n\u00e5gon som ledsagar honom p\u00e5 vandringar i naturen. \u201d Du ska tr\u00e4ffa min dotter och min sv\u00e4rson. De \u00e4r v\u00e4nliga, goda m\u00e4nniskor och kommer att tycka om dig\u201d lovar han.<\/p>\n Men m\u00f6tet slutar i katastrof och Varelsens f\u00f6r\u00f6dande v\u00e4g mot att bli ett monster inleds. Utvecklingen ses fr\u00e4mst i den allt grymmare blicken i hans \u00f6gon och en obeveklig l\u00e4ngtan att h\u00e4mnas.<\/p>\n Varelsen tar sig dit doktor Frankenstein bor. D\u00e4r r\u00e5kar han p\u00e5 dennes yngre bror William och ocks\u00e5 det blir ett m\u00f6te som slutar i total skr\u00e4ck. Det g\u00f6r dock att Varelsen \u00e4ntligen f\u00e5r tr\u00e4ffa mannen som gett honom ett liv som han b\u00f6rjar tvivla p\u00e5 om det \u00e4r v\u00e4rt att ha.<\/p>\n Varelsen kr\u00e4ver att han ska f\u00e5 en kvinnlig like f\u00f6r alla har r\u00e4tt till n\u00e5gon att \u00e4lska. Frankenstein \u2013 skickligt spelad med sin hybris och besatthet av ny teknik av J\u00f6rgen Thorsson \u2013 v\u00e4grar f\u00f6rst. Han anser att det vore en helt ointressant utmaning. \u201d Vad skulle det vara v\u00e4rt att skapa en kvinna, har en s\u00e5dan ens n\u00e5gra egenskaper? s\u00e4ger han.<\/p>\n Men Frankenstein lockas till sist av id\u00e9n. Inte f\u00f6r att han tycker att Varelsen krav \u00e4r r\u00e4ttm\u00e4tiga utan f\u00f6r att han vill skapa \u00e4nnu mer framst\u00e5ende experimentellt liv. Dessutom vore en resa till England d\u00e4r de ligger l\u00e5ngt fram inom teknologin av intresse f\u00f6r hans forskning.<\/p>\n Frankensteins f\u00e4stm\u00f6 Elisabeth \u2013 en charmig och bitsk ironisk Anna Krantz- vill f\u00f6lja med som hans assistent. N\u00e5got han avf\u00e4rdar som en helt l\u00f6jlig tanke. Hon undrar ocks\u00e5 varf\u00f6r han inte alls \u00e4r intresserad av att skapa liv ihop med henne. \u201dVill du inte att vi ska ha barn?\u201d .<\/p>\n I andra akten skapar Frankenstein och f\u00f6rst\u00f6r sedan i eftertankens kranka blekhet en kvinnlig varelse. F\u00f6r \u00e4ven om hon \u00e4r full\u00e4ndat vacker \u00e4r hon helt tom p\u00e5 livskraft som en skyltdocka. Det leder till att Varelsen h\u00e4mnas p\u00e5 Elisabeth \u2013 som paradoxalt sagt att hon g\u00e4rna \u00e4r hans v\u00e4n. <\/p>\n Scenografiskt \u00e4r Frankenstein ett m\u00e4starprov och f\u00f6rhoppningsvis ett l\u00f6fte om att trenden med avskalad scenografi \u00e4r \u00f6ver. Det \u00e4r en njutning att f\u00f6lja de ov\u00e4ntade skiften mellan m\u00f6rker och ljus och se n\u00e4r nya inre och yttre platser \u2013 som Gen\u00e8vesj\u00f6n \u2013 skapas av stora b\u00f6ljande tygsjok.<\/p>\n Vackert klingande och dova klassiska toner ackompanjerar sk\u00e5despelet. En grupp dansare bryter fram i ov\u00e4ntade former ibland i gl\u00e4nsande kostymer likt insekter eller skadedjur. Det som skaver i dramat \u00e4r att slutet \u00e4r \u00f6vertydligt och att det ibland \u00e4r extremt h\u00f6ga ljud.<\/p>\n Frankenstein \u00e4r ett allkonstverk som stundtals h\u00e5ller publiken i andl\u00f6s sp\u00e4nning. I blixtbelysning lyfts fram att ingen m\u00e4nsklig varelse f\u00f6ds ond och att alla beh\u00f6ver en v\u00e4n. Ensamhet och fr\u00e4mlingskap i tillvaron kan v\u00e4cka en stark vrede och vilja att h\u00e4mnas \u00e4ven p\u00e5 m\u00e4nniskor som \u00e4r helt oskyldiga till ens tragiska \u00f6de.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Frankenstein Av Nick Dear Baserad p\u00e5 en bok av Mary Shelley Regi och koreografi Fredrik Benke Rydman Scenografi Lars \u00d6stbergh Kostym Lehna Edwall Mask Petra G\u00f6ransson och Nina Lagnefeldt Ljus Anders Heberling Ljud och komposition Petrus K\u00f6nigsson Premi\u00e4r p\u00e5 Kulturhuset stadsteatern, Stockholm, 13 februari 2026 Medverkande Marcus V\u00f6geli, J\u00f6rgen Thorsson, Pablo Leiva Wenger, Astrid Drettner, […]<\/p>\n","protected":false},"author":87,"featured_media":202075,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[],"class_list":["post-202071","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/202071","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/87"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=202071"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/202071\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":202080,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/202071\/revisions\/202080"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/202075"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=202071"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=202071"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=202071"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nAv Nick Dear
\nBaserad p\u00e5 en bok av Mary Shelley
\nRegi och koreografi Fredrik Benke Rydman
\nScenografi Lars \u00d6stbergh
\nKostym Lehna Edwall
\nMask Petra G\u00f6ransson och Nina Lagnefeldt
\nLjus Anders Heberling
\nLjud och komposition Petrus K\u00f6nigsson
\nPremi\u00e4r p\u00e5 Kulturhuset stadsteatern, Stockholm, 13 februari 2026
\nMedverkande Marcus V\u00f6geli, J\u00f6rgen Thorsson, Pablo Leiva Wenger, Astrid Drettner, G\u00f6ran Ragnerstam, Anna Krantz, Jan Mybrand, Fabian Lexner, Emil Hedayat och dansare. <\/p>\n