{"id":199730,"date":"2025-11-30T13:40:57","date_gmt":"2025-11-30T12:40:57","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=199730"},"modified":"2025-12-01T23:59:21","modified_gmt":"2025-12-01T22:59:21","slug":"kittlande-koppling-och-utifranperspektiv-i-fangslande-samverkan-broderna-johansson-tolkar-jazz-pa-svenska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=199730","title":{"rendered":"Kittlande koppling och utifr\u00e5nperspektiv i f\u00e4ngslande samverkan – Br\u00f6derna Johansson tolkar Jazz p\u00e5 svenska"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

27\/11 2025<\/p>\n\n\n\n

Stenhammarsalen i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Hade tur att jag i motsats till Rick Wakemans enmansshow p\u00e5 Storan p\u00e5 f\u00f6rsommaren, fick st\u00e5 p\u00e5 g\u00e4stlista fast det var uts\u00e5lt. Och genom \u00e5terbud fick jag m\u00f6jlighet att sitta p\u00e5 alldeles utm\u00e4rkt plats. Var v\u00e4ldigt nyfiken p\u00e5 vad br\u00f6derna Anders Och Jens Johansson skulle g\u00f6ra av ett unikt material, som numera tillh\u00f6r den svenska musikskatten. Och som en f\u00f6ljd av att soundet pr\u00e4glade de dr\u00f6mmar och det slit som definierade m\u00e4nniskorna i SVT:s l\u00e4ngsta dramaserie Hem till byn<\/em> \u00e4r Jazz p\u00e5 svenska<\/em> rotad v\u00e5r folksj\u00e4l. Att det utkristalliserats som det mest framg\u00e5ngsrika inhemska jazzalbumet s\u00e5v\u00e4l kommersiellt som bland kritiker g\u00f6r att musiken officiellt ing\u00e5r i en svensk kanon.<\/p>\n\n\n\n

Jag har de traditionella folkl\u00e5tarna i Jan Johanssons genialiska tappning p\u00e5 cd tillsammans med Jazz p\u00e5 ryska<\/em>. Tonerna i varierande tempon n\u00e5r in i mitt och m\u00e5nga andras innersta. Bortom vad ord f\u00f6rm\u00e5r skapas spektra av meditativa alternativt uppsluppna tillst\u00e5nd. Konsertens ciceron Anders p\u00e5minner om att ursprunget till Jazz p\u00e5 svenska <\/em>var ett par Chalmers-spex p\u00e5 samma scen d\u00e4r otyglade s\u00e4ttet att tolka folkmusik fr\u00e5n fr\u00e4mst Dalarna f\u00f6rst f\u00f6rekom , n\u00e5got som ocks\u00e5 framg\u00e5r av Erik Kjellbergs Jan Johansson-biografi som jag l\u00e4st. Att kv\u00e4llens basist m\u00e5ste landade lite fel vad g\u00e4ller datering f\u00e5r anses vara ovidkommande.<\/p>\n\n\n\n

I v\u00e5ras recenserade jag en dubbelkonsert p\u00e5 Nef d\u00e4r tv\u00e5 skandinaviska konstellationer framf\u00f6rde egna alster j\u00e4mte cirka tre tolkningar var h\u00e4mtade ur Jazz p\u00e5 svenska. <\/em>Och att h\u00f6ra Georg Riedel framf\u00f6ra tre-fura av de mest \u00e4lskade sp\u00e5ren fr\u00e5n skivan live tillsammans med Jan Lundgren p\u00e5 Ystad Jazzfestival var magiskt. Riedel gjorde ocks\u00e5 hitten fr\u00e5n Utanmyra <\/em>p\u00e5 duo med Simon Westman p\u00e5 Storan 2022 n\u00e4r GJO hyllade hans g\u00e4rning. F\u00f6r oss som velat veta mer om inspelningarna, vilka f\u00f6rst utgavs p\u00e5 tre ep d\u00e5 det initialt r\u00e5dde tvekan om tillr\u00e4ckligt stort intresse fanns, producerade Jazzradion dokument\u00e4r och P1 Kultur gjorde serie d\u00e4r olika personer intervjuades om hur skivan p\u00e5verkat dem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Br\u00f6derna har rimligen avsev\u00e4rt breddat sin publik i och med att de turnerat med sin fars tolkningar och f\u00f6rvaltar r\u00e4ttigheterna till hans musik. Jazz p\u00e5 svenska-<\/em>projektet \u00e4r extra aktuellt i och med att expanderad version sl\u00e4ppts med alternativa tagningar och konversation i studion (har inte tagit del av detta utvidgade material \u00e4nnu). Vad som blev en pyramidal succ\u00e9 betecknades initialt som ett experiment, vilket ter sig h\u00e4pnadsv\u00e4ckande med facit i hand. Anders och Jens ser musiken som nordisk blues och betonar att den skiljer sig drastiskt fr\u00e5n vad de \u00e4gnar sig \u00e5t till vardags. Deras musikaliska geni till far fanns med i f\u00f6rsta invalet till Swedish Music Hall of Fame. <\/p>\n\n\n\n

Tyv\u00e4rr saknar br\u00f6derna starka minnen av pappa eftersom Jan Johansson avled i en trafikolycka d\u00e5 s\u00f6nerna bara var fyra respektive tre \u00e5r gamla. Hade snappat att de vistats i f\u00f6r mig fr\u00e4mmande kretsar d\u00e4r det excelleras i en h\u00e5rd och snabb variant av rock, men inte haft klart f\u00f6r mig i vilka celebra sammanhang det r\u00f6rt sig om. Enstaka h\u00e4nsyftning g\u00f6rs av Anders som ett par ur publiken ger respons p\u00e5. Enligt uppgift ing\u00e5r han och Jens i kategorin mest beg\u00e5vade svenska musiker inom genren med med sina m\u00e5nga underavdelningar. Underligt nog \u00e4r trummor Anders huvudinstrument medan Jens fr\u00e4mst lirar synt och keyboards i power metal-band och dessutom g\u00f6r avtryck med fusion och metal-symfoniskt f\u00e4rgade tong\u00e5ngar. Anders \u00e4r trumslagare i Maonowar och haft samma syssla i Hammerfall och k\u00e4nd f\u00f6r spelat med Yngwie Malmsteen Rising Force. Jens \u00e5terfinns i finskt power metal band, i Ritchie Blackmore\u00b4s Rainbow och samarbetet med ikonen Alan Holdsworth och finns p\u00e5 skiva med sj\u00e4lvaste Mike Stern. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

H\u00f6g tid att f\u00f6rmedla vad som h\u00e4nde i Stenhammarsalen under en och hav timme utan paus. Den heterogena publiken skiljer sig fr\u00e5n den g\u00e4ngse jazzpubliken och konstigt nog st\u00f6ter jag inte p\u00e5 ett enda k\u00e4nt ansikte. Reslig vid sin kontrabas st\u00e5r Anders, ber\u00e4ttar om vilka l\u00e5tar vi h\u00f6r och som den lustigkurre han visar sig vara (i Chalmers-spexares efterf\u00f6ljd) ger han oss ocks\u00e5 ett par anekdoter. Hans son \u00e4r praktiskt nog ljudtekniker. Kontrabasen \u00e4r kopplad till en f\u00f6rst\u00e4rkare och ligger h\u00f6gre i mixen \u00e4n om det varit konventionell jazzkonsert. Lyckligtvis slipper vi mullrande missljud trots fett sound.<\/p>\n\n\n\n

Vill h\u00e4vda att det m\u00e4rks att br\u00f6derna inte har denna avskalade musik i blodet, vilket g\u00f6r deras omfamnande s\u00e5 charmfullt. Ibland blir det en aning osmidigt och kanske inte exakt den pausering man r\u00e4knat med. Med tanke p\u00e5 att l\u00e5tarna \u00e4r ett resultat av traderad folkmusik som just deras genialiske pappa f\u00f6r\u00e4dlat och improviserade \u00f6ver blir konserten r\u00f6rande, om \u00e4n inte lika ber\u00f6rande som jag f\u00f6rest\u00e4llt mig. Fick en viktig upplysning efter\u00e5t av ett fan som s\u00e5g jubileumsturn\u00e9 h\u00e4rom \u00e5ret. Han sa att de inte musicerar lika strikt l\u00e4ngre, utan adderar egna fraser som komplement till deras ber\u00f6mde fars trollbindande arr. Raffinerad lager p\u00e5 lager-estetik s\u00e5ledes. Det po\u00e4ngteras att folk har somnat n\u00e4r musiken framf\u00f6rts. F\u00f6rvisso \u00e4r en hel del av alstren rogivande och d\u00e4rmed meditativa till sin natur. Men \u00e4nd\u00e5 lite f\u00f6rv\u00e5nande med tanke p\u00e5 de sprittande polskor som f\u00f6rekommer.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Verkade som om tonerna memorerats, m\u00f6jligen kikade Jens p\u00e5 noter p\u00e5 en i-pad vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen. Man b\u00f6rjar med Sk\u00e4nkl\u00e5t fr\u00e5n Floda <\/em>fr\u00e5n Musik genom fyra sekler <\/em>som avl\u00f6ses av Mellan branta str\u00e4nder <\/em>h\u00e4mtad fr\u00e5n Jazz p\u00e5 ryska<\/em>. P\u00e5 s\u00e5 vis ramas den epokg\u00f6rande skivan in, kompletteras med ytterligare jazz i folkton signerad Jan Johansson. Fr\u00e5n Jazz p\u00e5 ryska <\/em>utgiven tre \u00e5r senare och med ut\u00f6kad s\u00e4ttning i form av trummor och expressivt bl\u00e5s h\u00e4mtas ocks\u00e5 Bandura.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Till finalen innan extranummer tar vid, har man sparat den st\u00f6rsta hitten, det vill s\u00e4ga Visa fr\u00e5n Utanmyra<\/em>, \u00f6ppningssp\u00e5ret p\u00e5 det album jag och troligen samtliga i Stenhammarsalen \u00e4lskar. Visst f\u00e5ngar den oss och sprider sk\u00f6nhet, \u00e4ven om deras version spelas aningen f\u00f6r snabbt i somliga sekvenser. Extranumren vidgar konceptet n\u00e5got. F\u00f6rst ut \u00e4r Last Viking <\/em>som en hyllning\/?) till kollegor i heavy metal-branschen, fast omdanad som spelmansmusik draperad i samma tradition som Jazz p\u00e5 svenska<\/em>. Stoppas d\u00e4rtill in en finsk jull\u00e5t i d-moll och allra sist Gammal br\u00f6llo<\/em>psmarsch. F\u00f6rv\u00e4ntad magi \u00e4r galant inympad i l\u00e5ten vi l\u00e4mnar med. Naturligtvis utbryter st\u00e5ende ovationer x tv\u00e5 f\u00f6r tv\u00e5 modiga m\u00e4n, duktiga hantverkare.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Fler h\u00f6jdpunkter, tolkningar som stack ut? N\u00e4mnda Mellan branta str\u00e4nder <\/em>\u00e4r en cirkul\u00e4r fulltr\u00e4ff. Slagkraftiga G\u00e5nglek fr\u00e5n \u00c4lvdalen <\/em>andas optimism, ing\u00e5r i den kategori som avviker fr\u00e5n huvudf\u00e5ran. I Visa fr\u00e5n J\u00e4rna <\/em> spelad med str\u00e5ke l\u00e4ggs m\u00e4rke till hur anslagets stegringar omedelbart f\u00e4rgar melodin. Roas av walking bass och underfundig slinga i nedtonad dansant Polska efter H\u00f6\u00f6k Olle. <\/em>Noterar originellt intro p\u00e5 V\u00e4rmeland du sk\u00f6na <\/em>som plockats fr\u00e5n Musik genom fyra sekler<\/em>. Vid en j\u00e4mf\u00f6relse tycks till\u00e4gget vara gjort av br\u00f6derna. Fr\u00e5n samma sammanst\u00e4llning har Dalvisa<\/em> tagits och h\u00e4r briljerar Jens genom att ge oss en magisk version.<\/p>\n\n\n\n

Polska fr\u00e5n Medelpad <\/em>blir till en suggestiv p\u00e4rla medan Leksands sk\u00e4nkl\u00e5t <\/em>ter sig lite kantig h\u00e4ftad med viss egenart. De ska kreddas f\u00f6r vad de adderar med bland annat klurig rytmik, s\u00e4rskilt i ett betagande verk som Emigrantvisa. <\/em>Betagande vemod i tretakt f\u00f6rtj\u00e4nar att lyftas fram. Syftar p\u00e5 ovan n\u00e4mnda \u00f6stligt klingande folkvisan Bandura. <\/em>Observerar hur sinnrikt takten f\u00f6r\u00e4ndras i improviserat avsnitt i Visa fr\u00e5n R\u00e4ttvik. <\/em>Uppskattar de porlande l\u00f6pningar som manifesteras i en vall\u00e5t och g\u00f6r v\u00e5gen f\u00f6r hur olika skikt framst\u00e4ller Byssan lull<\/em>, den s\u00f6ta vaggvisan som ju Evert Taube tota ihop i sin ungdom. Uppmanade av konsertens ledsagare sjunger publiken refr\u00e4ngen. Tog mig hem i regnet mycket n\u00f6jd och att det \u00e4r s\u00f6nerna som f\u00f6r sin pappas musikaliska arv vidare nu n\u00e4r Georg Riedel inte l\u00e4ngre finns bland oss, k\u00e4nns surrealistiskt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

27\/11 2025 Stenhammarsalen i G\u00f6teborg Hade tur att jag i motsats till Rick Wakemans enmansshow p\u00e5 Storan p\u00e5 f\u00f6rsommaren, fick st\u00e5 p\u00e5 g\u00e4stlista fast det var uts\u00e5lt. Och genom \u00e5terbud fick jag m\u00f6jlighet att sitta p\u00e5 alldeles utm\u00e4rkt plats. Var v\u00e4ldigt nyfiken p\u00e5 vad br\u00f6derna Anders Och Jens Johansson skulle g\u00f6ra av ett unikt material, […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16,20,13624],"tags":[],"class_list":["post-199730","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","category-recension","category-film","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/199730","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=199730"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/199730\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":199762,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/199730\/revisions\/199762"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=199730"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=199730"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=199730"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}