![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/unnamed.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Egghead Republic
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 28 november 2025
\nRegi Pella K\u00e5german och Hugo Lilja<\/p>\n
En svidande uppg\u00f6relse med journalistik som \u00e4r redo att g\u00e5 \u00f6ver lik f\u00f6r sin egen framg\u00e5ng och om myter om den fria konstn\u00e4ren som m\u00e5ste vara totalt fri och ocks\u00e5 kunna beg\u00e5 \u00f6vergrepp mot b\u00e5de barn, djur och naturen och allt. Egghead Republic vann publikpriset p\u00e5 Stockholms filmfestival 2025. Filmen kategoriseras inom genren sci-fi. Oavsett kategori \u00e4r det en mystisk film som v\u00e4ver samman realism med hallucinatoriska vyer.<\/p>\n
Sonja Schmidt \u00e4r en svensk klubbtjej, spelas av Ella Rae Rappaport, som dr\u00f6mmer om att bli illustrat\u00f6r. Men Sonja \u00e4r mest duktig p\u00e5 att festa. Hon f\u00e5r chansen att f\u00f6lja med p\u00e5 en journalistiskt filmuppdrag i Kazakstan. Det finns ett omr\u00e5de i Kazakstan som \u00e4r avst\u00e4ngt, dit ingen mer \u00e4n milit\u00e4rer f\u00e5r komma och d\u00e5 under stora s\u00e4kerhetsf\u00f6reskrifter. Omr\u00e5det s\u00e4gs vara f\u00f6rst\u00f6rt av radioaktivitet efter en atombomb. Nu g\u00e5r ryktena att djur och kanske natur blivit f\u00f6r\u00e4ndrade och att det finns kentaurer i omr\u00e5det. Granne med omr\u00e5det bor en av v\u00e4rldens stora konstn\u00e4rer och f\u00f6rfattare, Bob Singleton, som hyllar principen att en konstn\u00e4r f\u00e5r g\u00f6ra vad som helst och m\u00e5ste f\u00f6rs\u00e4tta sig i speciella tillst\u00e5nd f\u00f6r att kunna skapa m\u00e4sterverk. Riktigt barnsliga myter som det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att n\u00e5gon ens tror p\u00e5.<\/p>\n
Journalisttruppen leds av en tidningschef som ljuger och lovar sina medhj\u00e4lpare framg\u00e5ng, men han lovar samma sak till de flesta. Och de tre som f\u00f6ljer med lyder blint alla hans \u00f6nskem\u00e5l s\u00e5 fort han utlovar framtida framg\u00e5ng. Det \u00e4r mer \u00e4n tydligt hur han utnyttjar Sonja och de tv\u00e5 fotograferna. \u00d6vertydligt. <\/p>\n
Filmen har ett fascinerande kamera-arbete med f\u00e4ngslande foto. N\u00e4r sanden sveper \u00f6ver det \u00f6dsliga omr\u00e5den k\u00e4nns det som att vi \u00e4r d\u00e4r. Men snyggt och talande foto r\u00e4cker inte f\u00f6r att skapa ett m\u00e4sterverk. N\u00e4r ber\u00e4ttelsen \u00e4r \u00f6vertydlig f\u00f6rlorar dramat en del av sin kraft.<\/p>\n
Sj\u00e4lv har jag sv\u00e5rt f\u00f6r filmer som skildras drogmissbruk som n\u00e5got fullkomligt naturligt. Kvartetten som reser tillsammans anv\u00e4nder kokain och amfetamin och andra inte namngivna droger och dricker starksprit som m\u00e5nga dricker vatten. Sanningen \u00e4r ju att det d\u00f6r m\u00e4nniskor dagligen i \u00f6verdoser av narkotika och alkohol sk\u00f6vlar m\u00e5nga offer. Inte f\u00f6r att filmskapare ska ha krav p\u00e5 sig att st\u00e5 upp liv utan droger. Men jag m\u00e5r d\u00e5ligt av att se n\u00e4r drogmissbruk skildras som fullst\u00e4ndigt normalt.<\/p>\n
De tv\u00e5 regiss\u00f6rerna. K\u00e5german och Lilja, hade stor internationell framg\u00e5ng med Aniara, som ocks\u00e5 hade v\u00e4rldspremi\u00e4r i Toronto och som bel\u00f6nades med fyra Guldbaggar, Cineuropa Award i Les Arcs och nominerades till European Film Awards. Nu \u00e4r de tillbaka i en mycket unik film med djup mediekritik och spektakul\u00e4r och av och till \u00e4r som att ramla in i en hallucination. Jag \u00e4r medveten om att m\u00e5nga \u00e4lskar filmen. Den \u00e4r speciellt, men samtidigt dyster, den s\u00e4nder inte ut mycket hopp, vilket inte \u00e4r filmskapares uppgifter f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n