{"id":198863,"date":"2025-11-04T02:16:30","date_gmt":"2025-11-04T01:16:30","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=198863"},"modified":"2025-11-05T09:16:24","modified_gmt":"2025-11-05T08:16:24","slug":"med-sylvass-humor-och-fyndigt-rimmande-gisslas-vart-historiska-arv-och-nulage-svenska-revyn-i-gastspel-pa-lorensbergsteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=198863","title":{"rendered":"Med sylvass humor och fyndigt rimmande gisslas historiskt arv och nul\u00e4ge &#8211; Svenska revyn i g\u00e4stspel p\u00e5 Lorensbergsteatern"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"430\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5855.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198864\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5855.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5855-300x198.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">pressfoton <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Id\u00e9, manus och s\u00e5ngtextf\u00f6rfarre: Henrik Dorsin<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Komposit\u00f6r, kapellm\u00e4stare, arrang\u00f6r: Per Ekdahl (s\u00e5ngledare: Annika Granlund Jonsson)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Regi och koreografi: Anna St\u00e5hl<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Scenografi: Bengt Fr\u00f6derberg<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kostymdesign: Klara Ahlstr\u00f6m och Leffe Kronl\u00f6f<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Peruk och maskdesign: Sara Kl\u00e4nge<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ljusdesign\/ teknisk samordning: Stizze Larsson<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Videodesign: David Giese<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Musiker: Per Ekdahl trummor, Vladan Wirant piano, Malin My Wall fiol, Lisa Bodelius trombon, Per &#8221;Texas&#8221; Johansson tr\u00e4bl\u00e5s, Martin H\u00f6per bas<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">S\u00e5ng- och dansgrupp: Dennis Quintero, Annika Granlund Jonsson, Andreas Grube\/ Niklas Gabrielsson Lind, Emmalisa Hallander, Ulric Johansson och Jessica Heribertsson<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sk\u00e5despelare\/ s\u00e5ngare: Henrik Dorsin, Vanna Rosenberg, Johan Glans<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">spelas p\u00e5 Lorensbergsteatern till och med 29\/11<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sedan jag s\u00e5g dokument\u00e4ren om tillblivelsen av och repetitioner inf\u00f6r premi\u00e4ren har jag \u00f6nskat ta del av <em>Svenska revyn <\/em>live. I helgen fick jag med perfekt vy fr\u00e5n elfte rad p\u00e5 Lorensbergsteatern m\u00f6jligheten. K\u00e4ndes sm\u00e5tt overkligt!  Tre omtumlande timmar passerade snabbt tack vare energin och kvicka s\u00e4ltan. Vid en helhetsbed\u00f6mning kan man inte vara annat \u00e4n mycket bel\u00e5ten. Och jag f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r revyn mer eller mindre undantagsl\u00f6st hyllats. Folk skattade och log mest hela tiden, klappade h\u00e4nder och levde med, fanns inte tillstymmelse till stel premi\u00e4rpublik.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Som i fallet med hur denna p\u00e5kostade revy smygstartar med en kuplett, \u00e4r det givet att b\u00f6rja med dess starke man Henrik Dorsin. Denne oerh\u00f6rt produktive textf\u00f6rfattare, sk\u00e5despelare och musikalartist k\u00e4nd fr\u00e5n otaliga filmer, tv-serier och bedrifter p\u00e5 scen f\u00f6rtj\u00e4nar att kallas geni. Man ska vara f\u00f6rsiktig med ett s\u00e5dant omd\u00f6me, fast h\u00e4r \u00e4r det oundvikligt. Vi \u00e4r sannerligen inte bortsk\u00e4mda med denna typ av  meningsfullt ordvr\u00e4ngeri.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_4800.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198881\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_4800.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_4800-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Os\u00e4ker p\u00e5 om jag sett honom agera live tidigare. Och genist\u00e4mpeln f\u00f6rst\u00e4rks i hans senaste skapelse d\u00e5 han roande gisslar m\u00e4rkligheter tillsammans med lysande kompanjonerna Vanna Rosenberg och Johan Glans (ers\u00e4tter Johan Ulvesson). Fenomenalt samspelta trion blir minst sagt gediget uppbackade av en kvintett likt en nutida show-variant av Gals &amp; Pals kallad Svenska s\u00e5nggruppen best\u00e5ende av fem fullblodproffs fr\u00e5n olika genrer som ocks\u00e5 dansar och har ett par repliker. Samtligas st\u00e4mmor ackompanjeras av ett namnkunnigt kapell som ben\u00e4mns paradorkester under ledning av &#8221;tamburmajor&#8221; Per Ekdahl, varav flertalet v\u00e4lk\u00e4nda f\u00f6r mig som jazzrecensent. F\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till mannen som driver Scala och gjort succ\u00e9 med Grotesco och i <em>Parlamentet <\/em>i Tv4 tituleras denne framst\u00e5ende m\u00e5ngsysslare p\u00e5 Wikipedia &#8221;komiker, sk\u00e5despelare, manusf\u00f6rfattare, s\u00e5ngare och revymakare&#8221;.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_6003.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198878\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_6003.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_6003-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Lanserad som ett musikaliskt spektakel problematiseras i revyn den svenska folksj\u00e4len genom historiska djupdykningar och i ett par nutidsbilder. Hoppas att man lyckats och kommer lyckas attrahera mer heterogen publik \u00e4n den som var p\u00e5 G\u00f6teborgspremi\u00e4ren. De miljoner i v\u00e5rt land fr\u00e5n andra kulturer borde vara nyfikna p\u00e5 en s\u00e5dan h\u00e4r smart och skruvad historielektion. \u00c4ven om temat inte kan p\u00e5st\u00e5s ha utifr\u00e5nperspektiv har b\u00e5de Dorsin och Rosenbergs f\u00f6rf\u00e4der r\u00f6tter i andra kulturer. Det rotas i det svenska arvet s\u00e5v\u00e4l som i samtidsfenomen p\u00e5 ett befriande bitskt s\u00e4tt. Massvis med rim \u00e4r s\u00e5 fyndiga att de f\u00f6rtj\u00e4nar att spridas i tryckt form.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Till den utmaningen har Dorsin rekryterat tv\u00e5 utomordentliga medhj\u00e4lpare. Dels Vanna Rosenberg, k\u00e4nd bland annat fr\u00e5n <em>Kvarteret Skatan <\/em>i SVT och som vid sidan om sk\u00e5despelarkarri\u00e4ren \u00e4gnat sig \u00e5t s\u00e5ng och musik och deltagit i Melodifestivalen, medverkat i firade upps\u00e4ttningar p\u00e5 Scala: f\u00f6reg\u00e5ngaren <em>Scalarevyn <\/em>och <em>Sagan om Karl-Bertil Jonsons julafton<\/em> och setts i en m\u00e4ngd roller i teve och p\u00e5 film. Dels prisade st\u00e5-upp-komikern Johan Glans som vi ofta kunnat skratta \u00e5t p\u00e5 teve, som spelat i historiskt baserad Monty Python-musikal och ut\u00f6kat registrerat med n\u00e5gra seri\u00f6sa roller. Vad han bland annat har gemensamt med Dorsin \u00e4r att de b\u00e5da \u00e4r stj\u00e4rnor i <em>Parlamentet <\/em>och tilldelats <em>Karamelodiktstipendiet. <\/em>Alla tre s\u00e5ledes med imponerande meriter trots att de \u00e4r 70-talister.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5213.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198879\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5213.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5213-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hade jag haft tillg\u00e5ng till program skulle jag l\u00e4ttare kunna erinra mig inneh\u00e5llet, revynummernas sansl\u00f6sa skiftningar. Ska f\u00f6rs\u00f6ka tyda anteckningar gjorda i m\u00f6rkret j\u00e4mte kolla upp f\u00f6rhandsinformation. Tajmingen var som v\u00e4ntat enast\u00e5ende och samtliga visste exakt vad de skulle g\u00f6ra. M\u00e5nga scener h\u00f6ll oerh\u00f6rt h\u00f6g standard, framkallade ofta rej\u00e4la skrattsalvor. Kan f\u00f6rst\u00e5 de h\u00e4nf\u00f6rda recensenter vilka dragit paralleller till Hasse &amp; Tage, Referens till Povel Ramel l\u00e4mpar sig ocks\u00e5. Johan Glans kunde stundtals p\u00e5minna om en \u00f6mkligt roande figur tagen fr\u00e5n Robert Gustafsson eller G\u00f6sta Ekmans fatabur och n\u00e4r han ges tillf\u00e4lle att sp\u00e5na uppvisas likheter med Lindeman (egentligen om\u00f6jlig att imitera). Vanna Rosenberg \u00e4r en lika stor tillg\u00e5ng, \u00e4gnar sig mestadels \u00e5t att sjunga Dorsins \u00f6msom festliga, \u00f6msom intelligent formulerade verser.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"425\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_4086.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198883\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_4086.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_4086-300x196.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Blev n\u00e5got \u00f6verraskad av \u00f6vervikten av s\u00e5nginslag f\u00f6rvisso samtliga f\u00f6rtr\u00e4ffligt utf\u00f6rda. Och innan h\u00f6jdpunkter och motiv redovisas ska jag drista mig till att komma med n\u00e5gra inv\u00e4ndningar och reflektioner. Musiken av Per Ekdahl \u00e4r synnerligen funktionell. Stilar sp\u00e4nner fr\u00e5n &#8221;umpa-bumpa&#8221;, h\u00f6gst\u00e4mda stycken och kabar\u00e9-stuk till spelmansmusik, dansband och gammaldags hederlig rock &amp; roll med st\u00e4nk av visa och swing. De har komponerats f\u00f6r skiftande sceners atmosf\u00e4r, men \u00e4r inte av den kalibern att de fastnar. Jazzmusikerna i &#8221;J\u00e4vla Livgardes Paradokester&#8221; breddar sig h\u00e4r p\u00e5 ett s\u00e4tt som sannolikt aldrig tidigare. Flera av dem lirar normalt sett diametralt annorlunda musik, ibland i eget namn som renderat i utm\u00e4rkelser. Blev dessutom en smula besviken \u00f6ver att att en s\u00e5dan j\u00e4ttetalang som Emmalisa Hallander vokalt sett fick s\u00e5 extremt kort tid i rampljuset.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vidare m\u00e5ste man acceptera rester fr\u00e5n Grotesco, deras f\u00f6rtjusning i trams inklusive kiss &amp; bajs-humor. En estetik som i b\u00e4sta fall minner om Monty Python, men som ofta faller platt. Somliga parodier tangerar dessutom lyteskomik. Nuvarande stats- och justitieminister och regeringens garant f\u00f6rl\u00f6jligas, vilket \u00e4r lika tacksamt som tveksamt. S\u00e4rskilt Str\u00f6mmers v\u00e4sande intonation och fr\u00e5gan om favoritf\u00e4rg till \u00c5kesson blir plumpa l\u00e5gvattenm\u00e4rken. Att statsministern gav belackare vatten p\u00e5 sin kvarn n\u00e4r nytilltr\u00e4dd minister h\u00e4rf\u00f6rleden svimmade, blev till alltf\u00f6r l\u00e5gt h\u00e4ngande frukt f\u00f6r lagom elak uppdaterad manusleverant\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"446\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_4398.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198884\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_4398.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_4398-300x206.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Dags att l\u00e4mna marginell kritik f\u00f6r att ist\u00e4llet ber\u00f6mma, f\u00f6rs\u00f6ka tyda anteckningar och betona h\u00e5gkomster. Ansvariga f\u00f6r scenografi, koreografi, ljud, kostym och mask ska verkligen harangeras. De har utf\u00f6rt synnerligen lovv\u00e4rda insatser. \u00c4r frestande att genif\u00f6rklara maskdesignern Sara Kl\u00e4nge som ocks\u00e5 tagit fram peruker. Somligas identitet r\u00f6js knappt. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Om det inte framg\u00e5tt vid det h\u00e4r laget tar nyskrivna revyn avstamp i nationalromantik, svenska v\u00e4rderingar och folkkultur. Ett antal k\u00e4ndisar (till och med Greider som jag tr\u00e4ffade senast p\u00e5 kammarmusikfestival i mitt M\u00f6lndal) f\u00e5r finna sig i att f\u00e5 sina sl\u00e4ngar av sleven, vilket oftast inneb\u00e4r stor humor n\u00e4r de h\u00e4ngs ut. Att inte alla infall, stilblandningar och skiftande fokus leder till att konstruktionen kapsejsar, utan p\u00e5 n\u00e5got underligt s\u00e4tt styr i r\u00e4tt riktning ska sj\u00e4lvfallet deras rutinerade regiss\u00f6r kreddas f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"366\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/6858e2ff8561ba3d6d7152054b2d3b9b38ece693-1920x1080-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198895\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/6858e2ff8561ba3d6d7152054b2d3b9b38ece693-1920x1080-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/6858e2ff8561ba3d6d7152054b2d3b9b38ece693-1920x1080-1-300x169.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Dorsin inleder som antytts sj\u00e4lv framf\u00f6r rid\u00e5n i kuplett v\u00e4djande om mer f\u00f6rst\u00e5else. N\u00e4r sedan den fullmatade produktionen varvar upp m\u00e4rks en kronologisk, satirisk redog\u00f6relse \u00f6ver seder och bruk. Sketcher och monologer ger mening \u00e5t underh\u00e5llande konturer, f\u00f6rvisso f\u00e4rre till antalet \u00e4n jag f\u00f6rest\u00e4llt mig. Vari best\u00e5r den svenska identiteten \u00e4r vad det k\u00e5seras kring i ord och ton. Det rimmas fyndigt i s\u00e5ng om v\u00e5r regentl\u00e4ngd och tavlor ing\u00e5ende i v\u00e5rt kulturarv skojas det friskt om. Dorsin och Rosenberg triumferar i inslaget om <em>Nordisk sommarkv\u00e4ll <\/em>som jag r\u00e5kar ha som affisch. I somliga scener framh\u00e4vs en sj\u00e4lv\u00f6mkande twist vilket blir v\u00e4ldigt kul. \u00d6verlag dissekeras och belyses det h\u00e4r med stolta traditioner och egendomliga sedv\u00e4njor. Utfallet? Vi roas av s\u00e5v\u00e4l skojiga som nyttiga p\u00e5minnelser om ursprung och utveckling.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"441\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5358.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198888\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5358.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5358-300x204.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Parodierna p\u00e5 operett och sagober\u00e4ttande tillh\u00f6r topparna f\u00f6re paus. S\u00e5ngen om vilka prioriteringar som kommit att styra i v\u00e4rdegrundsarbetet har en suver\u00e4n text. Hur andra avdelningen tjoas ig\u00e5ng fr\u00e5n sidorna med gille m\u00e5ste appl\u00e5deras extra. En obetalbar drift med svensk kulturhistorias medelpunkt leder vidare till dansband och Folkets Park. Dorsin \u00e4r i sitt esse n\u00e4r han tar p\u00e5 sig rollen som ciceron, gl\u00e4nser i den del d\u00e4r det redog\u00f6rs f\u00f6r folkhemmets f\u00f6delse. Revolution kontra reformism!<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Rosenberg och Glans uttolkar p\u00e5 ett lika fenomenalt vis med gester och nyckelrepliker vad som ska framh\u00e4vas. Bjuds p\u00e5 blixtsnabbt samspel skickligt uppbackat av \u00f6vrig ensemble. Dorsin \u00e4r otroligt rolig n\u00e4r det g\u00f6rs narr av v\u00e5gen av likformiga dansband och kolossalt dr\u00e5plig tillsammans med Rosenberg. De beg\u00e5r ett slags &#8221;helger\u00e5n&#8221; genom att v\u00e4llustigt frossa i pretenti\u00f6sa singer songwriters som misslyckas med att komma till skott, h\u00e5lla samman ett framf\u00f6rande. Och inspirationen tycks ha kommit fr\u00e5n oantastligt unisont hyllat h\u00e5ll, v\u00e4lklingande r\u00f6rande <em>Emmylou <\/em>av First Aid Kit.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5953.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198892\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5953.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/DSC_5953-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Medveten om att risken att sv\u00e4va ut, borde kanske haft mer stringens. Fyller p\u00e5 till sist med n\u00e5gra iakttagelser. Det l\u00e4mnas visst utrymme \u00e5t oefterh\u00e4rmlige Johan Glans att s\u00e4tta sin pr\u00e4gel p\u00e5 showen, vilket g\u00f6rs med besked. Tv\u00e5 g\u00e5nger noteras att Dorsin \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att komma av sig p\u00e5 grund av komikerns spontanitet, \u00e4ven om han snabbt som \u00f6gat markerar. Hans ordningsman i Folkparken liknar En-man-som-heter-Ove-kverulans mixad med Greger i <em>Nile City<\/em> och visar p\u00e5 Glans unika s\u00e4rart.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den kl\u00e4mmigt stuffande finalen tilltalade mig inte j\u00e4ttemycket. Blev d\u00e4remot f\u00f6rtjust i en vaggs\u00e5ng \u00b4a la Monica Z och Hasse &amp; Tage-revyer, som om jag minns r\u00e4tt sj\u00f6ngs med bravur av Vanna Rosenberg. Vill ocks\u00e5 lyfta fram kort solo p\u00e5 baryton av celebriteten Per &#8221;Texas&#8221; Johansson och n\u00e4r Lisa Bodelius l\u00f6sg\u00f6r sig med fina fraser p\u00e5 trombon.  Sammantaget s\u00e4llsynt intelligent humor med utomordentliga s\u00e5nginsatser, otrolig tajming, f\u00f6red\u00f6mlig rytm i revyn samt h\u00f6g igenk\u00e4nningsfaktor.    <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Artwork och pressbilder: Robert Eldrim och Iza Bo\u00ebthius<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Id\u00e9, manus och s\u00e5ngtextf\u00f6rfarre: Henrik Dorsin Komposit\u00f6r, kapellm\u00e4stare, arrang\u00f6r: Per Ekdahl (s\u00e5ngledare: Annika Granlund Jonsson) Regi och koreografi: Anna St\u00e5hl Scenografi: Bengt Fr\u00f6derberg Kostymdesign: Klara Ahlstr\u00f6m och Leffe Kronl\u00f6f Peruk och maskdesign: Sara Kl\u00e4nge Ljusdesign\/ teknisk samordning: Stizze Larsson Videodesign: David Giese Musiker: Per Ekdahl trummor, Vladan Wirant piano, Malin My Wall fiol, Lisa Bodelius [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,13624],"tags":[],"class_list":["post-198863","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/198863","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=198863"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/198863\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":198903,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/198863\/revisions\/198903"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=198863"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=198863"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=198863"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}