![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/image0.jpeg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Ghost of Yotei
\nBetyg 5
\nUtvecklat av Sucker Punch
\nFormat Playstation 5<\/p>\n
N\u00e4r den f\u00f6rra konsolgenerationen skulle avrundas hade Sony flertalet grymma f\u00f6rstapartsitlar att stoltsera med; Spider-Man, Death Stranding, God of War och Last of Us II tillsammans med Detroit: Become Human och Ghost of Tsushima tillh\u00f6rde de mer framst\u00e5ende och mest emottagna verk av s\u00e5v\u00e4l spelare som kritiker. Och efter en n\u00e5gon tr\u00f6g start f\u00f6r Playstation 5-generationen i och med Covid-utbrottet som f\u00f6rsv\u00e5rade s\u00e5v\u00e4l konsoltillverkning som spelutveckling, tillsammans med en m\u00e4rklig prioritering i skiftande av fokus fr\u00e5n deras hyllade f\u00f6rstapartstitlar till att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra n\u00e4sta stora free2play-titel som mest mynnat ut i nedl\u00e4ggningar och stora floppar har de \u00e4nd\u00e5 lyckats hitta hem igen i \u00e5r. Efter Death Stranding 2: On the Beach i somras och nu uppf\u00f6ljare till Ghost of Tsushima som lyckas vara b\u00e5de det och s\u00e5 mycket mer.<\/p>\n
Mest k\u00e4nda f\u00f6r plattformsspelet Sly Cooper och tredjepersonsactionspelet Infamous tog Sucker Punch ett otroligt kliv upp\u00e5t n\u00e4r de sl\u00e4ppte det Japan-baserade actionspelet Ghost of Tsushima som var s\u00e5 full av landet sj\u00e4l och uttryck att det n\u00e4stan gick att ta miste p\u00e5 utvecklarna som en japansk studio. Men nej, de \u00e4r ju faktiskt amerikaner – men b\u00e5de spelare och media i v\u00e4st och \u00f6st hyllar dem f\u00f6r sin respektingivande tolkning av landet och dess uttryck. Att det gick att spela i svartvitt i s\u00e5 kallat Akira Kurosawa-l\u00e4ge, vilket \u00e4ven finns tillg\u00e4ngligt i denna uppf\u00f6ljaren, hj\u00e4lpte nog mycket. Personligen har jag spelat b\u00e5de originalet och Yotei i det l\u00e4get d\u00e5 det ger k\u00e4nslan av att spela en Kurosawa-film. Spelet utspelar sig 1603, hela 329 \u00e5r efter originalet, och kan f\u00f6rst k\u00e4nnas som en rak uppf\u00f6ljare men visar sig snabbt vara betydligt mer \u00e4n s\u00e5. Mycket k\u00e4nns s\u00e5klart igen men mycket \u00e4r \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttrat, speciellt vapen och strider som kan uppgraderas och modifieras utseendem\u00e4ssigt s\u00e5 en kan f\u00e5 en mer personlig stil och ens fightingstil blir mer intuitiv och personligt pr\u00e4glad. Storym\u00e4ssigt \u00e4r det m\u00f6rkare med ett personligt familjemord som m\u00e5ste h\u00e4mnas och jaga reda p\u00e5 de personer som stod f\u00f6r den kv\u00e4llens attacker. Det \u00e4r r\u00e5tt, m\u00f6rkt och starkt drivande som f\u00e5 spel lyckats vara tidigare. Och spel, som trots sin starka grafiska representation har n\u00e4rmare till litteraturen och lyriken \u00e4n film med sin ber\u00e4ttarm\u00e4ssiga l\u00e4ngd och uttryck – vilket mer \u00e4n v\u00e4l g\u00f6r sig p\u00e5mint h\u00e4r. Tiotals timmar av stark story, sidober\u00e4ttelser och utforskande bara f\u00f6r skojs skull, indelat p\u00e5 kapitel och s\u00e5v\u00e4l prolog som epilog samt avstickare i minnen som blir spelbara bef\u00e4ster tv-spelen som ett slags grafisk litteratur med styrka i sitt narrativa utforskande och uttryck. <\/p>\n
Handlingen som allts\u00e5 kretsar fr\u00e4mst kring h\u00e4mnd och f\u00f6rsoning blir n\u00e5gonting mer \u00e4n en urs\u00e4kt f\u00f6r att sl\u00e5ss och rida runt i Enzo f\u00f6r att utforska den stora \u00f6ppna v\u00e4rlden med karakt\u00e4rer som b\u00e5de f\u00f6rs\u00f6ker stoppa dig som hj\u00e4lpa dig och s\u00e4lja saker. Det \u00e4r \u00f6ppet och levande, och f\u00e5 saker ger s\u00e5dan frihetsk\u00e4nsla som att rida \u00f6ver de \u00f6ppna f\u00e4lten dit vinden pekar dig och blommorna bara \u00f6kar din fart. Det finns en poesi i uttrycket som f\u00e5r en att fundera \u00f6ver livet, m\u00e4nniskan och naturen, och inte minst m\u00e4nniskans natur som t\u00e4nkande, k\u00e4nnande men ocks\u00e5 reaktiv djur. Vilka blir vi n\u00e4r allt vi t\u00e4nker, k\u00e4nner och andas \u00e4r h\u00e4mnd? Och \u00e4r det b\u00e4ttre att h\u00e4mnas din gamla familj \u00e4n skapa en ny och leva med dem ist\u00e4llet f\u00f6r att d\u00f6 f\u00f6r de \u00e4ldre? Handlingen \u00f6verraskar med s\u00e5dant djup av kulturell och filosofisk karakt\u00e4r att spelaren kan k\u00e4nna f\u00f6r och med karakt\u00e4rerna p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt \u00e4n f\u00e5 andra spel kan leva upp till. V\u00e4ndningar i ber\u00e4ttelsen \u00f6verraskar ocks\u00e5 med sina v\u00e4lskrivna dialoger och snabba v\u00e4ndningar som blir betydligt mer \u00e4n bara g\u00e5 fr\u00e5n punk a till b och d\u00f6da boss ett och sen vidare till n\u00e4sta. Utan att s\u00e4ga f\u00f6r mycket och spolia \u00f6verr\u00f6ses spelaren av plot twists som \u00e4nd\u00e5 \u00e4r s\u00e5 \u00e5tskiljbara och unika f\u00f6r sina situationer att de aldrig k\u00e4nns \u00f6veranv\u00e4nda eller p\u00e5tvingade \u00e4ven om det s\u00e5klart inte sl\u00e5r lika h\u00e5rt femte g\u00e5ngen som f\u00f6rsta. Och att ber\u00e4ttelsen lite vagt v\u00e4vs in i originalet och g\u00f6r det mer av en prolog \u00e4n en f\u00f6reg\u00e5ngare till detta spel k\u00e4nns lika roligt som snyggt skrivet och presenterat. L\u00e4tt att missa dock. <\/p>\n
Det \u00e4r allts\u00e5 trots sitt drivande m\u00f6rker och vitt skilda karakt\u00e4rer som blir en stark lysande kontrast till den huvudkarakt\u00e4r vi spelar – ofta kallad sp\u00f6ket eller v\u00e5lnaden – v\u00e4ldigt fullt av ljus i brodern och hans alternativa liv han funnit samtidigt som r\u00e4var som \u00e5terv\u00e4nder med sina gryten och utmaningar ocks\u00e5 finns vargflockar du uppmanas att frita s\u00e5 du kan g\u00f6ra uppgraderingar p\u00e5 det s\u00e4tt vargar kan vara dig behj\u00e4lplig i strider. Men kontakten mellan dig och naturen \u00e4r som sagt inte bara f\u00f6r striders skull utan betydligt mer spirituellt d\u00e4r du blir ett med naturen f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l inre lugn och fokusering. Att f\u00f6lja en flygande f\u00e5gel blir lika bel\u00f6nande spelm\u00e4ssigt som f\u00f6r dig som spelare. Att lugna passager av middagar och svampplockande v\u00e4vs in visar att spel inte bara beh\u00f6ver vara action och slagsm\u00e5l hela tiden utan kan visa mer av m\u00e4nniskans alla l\u00e4gen och livssituationer. Det \u00e4r n\u00e5gonting jag g\u00e4rna ser utforskas mer i framtida spel. <\/p>\n
Det vore f\u00f6rst\u00e5s lite synd att inte n\u00e4mna kontrollen och dess nyheter i anv\u00e4ndandet av DualSense-kontrollern som nu n\u00e4r spelet \u00e4r helt utvecklat f\u00f6r Playstation 5 (Ghost of Tsushima fick en GOTY-utg\u00e5va till PS5 efter sitt initiala sl\u00e4pp till PS4) anv\u00e4nder kontrollen mer fullt ut. Du kan med pekplattan f\u00e5 upp kartor och information, men ocks\u00e5 rita och skapa poetiska verk med den. R\u00f6relsek\u00e4nsligheten l\u00e5ter dig exempelvis smida vapen och lyfta dem \u00f6ver eld och sen sl\u00e5 dem med hammare tills de \u00e4r f\u00e4rdiga. Grilla svamp och annan mat \u00e4r andra exempel p\u00e5 hur utvecklarna anv\u00e4nder kontrollerna till vardagliga och sm\u00e5 men \u00e4nd\u00e5 viktiga spelmoment. Det \u00e4r n\u00e4stan lika vackert och m\u00e5lande som resten av spelet lyckats vara n\u00e4stan konstant i tiotals timmar.<\/p>\n