{"id":198511,"date":"2025-10-25T11:16:43","date_gmt":"2025-10-25T10:16:43","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=198511"},"modified":"2025-10-29T20:16:41","modified_gmt":"2025-10-29T19:16:41","slug":"i-masterlig-monolog-pendlas-mellan-rattfardigande-och-rannsakande-djavulens-advokat-i-gastspel-pa-trixter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=198511","title":{"rendered":"I m\u00e4sterlig monolog pendlas mellan r\u00e4ttf\u00e4rdigande och rannsakande &#8211; Dj\u00e4vulens advokat i g\u00e4stspel p\u00e5 Trixter"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/2c299e7b-0b87-4103-8a19-52d2c5fe3049.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198562\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/2c299e7b-0b87-4103-8a19-52d2c5fe3049.jpg 520w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/2c299e7b-0b87-4103-8a19-52d2c5fe3049-240x300.jpg 240w\" sizes=\"auto, (max-width: 520px) 100vw, 520px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">affischfoton Ludwig Jerkander<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Manus: Rasmus Dahlstedt<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Regi: Peter Oskarsson<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Scenografi: Lars-Erik Hedendahl<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Foto och ljus: M\u00e5rten Levin<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 scen: Rasmus Dahlstedt<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Inspelade r\u00f6ster: Inger Hayman (domstolshandl\u00e4ggare) och Joakim Lindberg (kriminalreporter)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Premi\u00e4r p\u00e5 Aliasteatern i Stockholm 2024<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 turn\u00e9 i Riksteaterns regi: Teater Trixter i G\u00f6teborg 23\/10 2025<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Jag uppt\u00e4ckte stockholmaren Rasmus Dahlstedt genom sociala medier. Vi har m\u00f6tts IRL tv\u00e5 g\u00e5nger &#8211; bokrelease p\u00e5 Eggers och i samband med uppl\u00e4sning p\u00e5 Bokm\u00e4ssan. Han som examinerats fr\u00e5n Teaterh\u00f6gskolan i G\u00f6teborg presenterar sig p\u00e5 allitterationsvis som sk\u00e5despelare, skribent och spektakelmakare med till\u00e4gget programledare f\u00f6r Antipodden (d\u00e4r m\u00e5nga ov\u00e4ntade viktiga r\u00f6ster f\u00e5r komma till tals). Att han dessutom \u00e4r en uppskattad uttolkare av svensk s\u00e5nglyrik, skrivit biografi \u00f6ver tons\u00e4ttaren Fredrik Sixten samt skildrat samh\u00e4llsproblem i dokument\u00e4rer visar p\u00e5 m\u00e5ngsidigheten. 2018 gestaltade han Wiki Leaks-grundaren Julian Assange i en tillskruvad politisk satir signerad Jens Ganman.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Frilansaren odlar framg\u00e5ngsrikt en satirisk \u00e5dra &#8211; figuren i <em>S\u00f6ders hj\u00e4ltar <\/em>rekommenderas eftersom den driver hejdl\u00f6st med r\u00e4ttrogna woke-m\u00e4nniskor -kan inte l\u00e5ta bli att rota i varb\u00f6lder i samh\u00e4llet. Han v\u00e5gar vara obekv\u00e4m, vill ge motbilder och utmana med andra perspektiv \u00e4ven om det kan f\u00e5 konsekvenser. Talande att jag inte kunnat hitta recensioner fr\u00e5n landets ledande teaterrecensenter av monologen p\u00e5 turn\u00e9, snacka om underbetyg f\u00f6r kritikerk\u00e5ren. P\u00e5 samma g\u00e5ng som han kan vara br\u00e4nnande aktuell p\u00e5 scen, i vad han publicerar (ofta med ironisk twist) och i sina b\u00f6cker p\u00e5 vers; har Dahlstedt en dragning till det teatraliska parat med en f\u00f6rk\u00e4rlek till och kunskap om klassisk bildning. <em>Odyss\u00e9en <\/em>och <em>Illiaden<\/em> har l\u00e4sts in som ljudbok. I <em>Dj\u00e4vulens advokat <\/em>anspelas p\u00e5 Oidipus-myten, Shakespeare och citeras ur Bibeln. Denne reslige man i medel\u00e5ldern har s\u00e5ledes osedvanligt m\u00e5nga str\u00e4ngar p\u00e5 sin lyra, blickar tillbaka i historien f\u00f6r att i andra projekt nagelfara nutida dysfunktionella fenomen.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I likhet med diktsamlingen <em>Hemmah\u00f6rande<\/em> som finns i min \u00e4go utg\u00e5r <em>Dj\u00e4vulens advokat <\/em>fr\u00e5n ett av de lika brutala som meningsl\u00f6sa mord som Sverige marinerats i. Monologen kanaliserar sorgen, frustrationen och ilskan som Dahlstedt behandlade i en text, efter att ha suttit p\u00e5 r\u00e4tteg\u00e5ng mot den sjutton\u00e5ring ute p\u00e5 uppdrag som p\u00e5 gym skjuter ihj\u00e4l en v\u00e4n till Dahlstedt n\u00e4r v\u00e4nnen f\u00f6rs\u00f6ker avstyra en planerad avr\u00e4ttning.  D\u00e4r och d\u00e5 i r\u00e4ttssalen p\u00e5 Kungsholmen v\u00e4cks fr\u00e5gor om stj\u00e4rnadvokatens moral och de intressekonflikter som uppst\u00e5r, eller rimligen borde uppst\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"474\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Rasmus-bok-3-FARG-747x1024-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198539\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Rasmus-bok-3-FARG-747x1024-1.jpg 474w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Rasmus-bok-3-FARG-747x1024-1-219x300.jpg 219w\" sizes=\"auto, (max-width: 474px) 100vw, 474px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Rollen att f\u00f6retr\u00e4da sina klienter och med retoriska knep kunna maximera inneb\u00f6rden av &#8221;bortom rimligt tvivel&#8221; ges sinnrika analogier. Kan upps\u00e5t styrkas? Advokat Bo Wenander h\u00e5ller sin monolog f\u00f6r oss som om vi vore en jury i USA. Hans f\u00f6rehavanden skulle i s\u00e5 fall ha utretts, lett till \u00e5tal f\u00f6r korruption. I sj\u00e4lva verket speglas timmen f\u00f6re domstolsf\u00f6rhandling d\u00e5 juristen befinner sig p\u00e5 sitt kontor i n\u00e4rheten, \u00e4r f\u00f6r uppe i varv f\u00f6r att \u00e4ta lunch. Hans mamma uppmuntrade valet av bana medan pappa ville att hans v\u00e4ltalige son skulle l\u00e4sa till pr\u00e4st. Sj\u00e4lv n\u00e4rde Wenander sk\u00e5despelardr\u00f6mmar. Och \u00e5tskilliga metaforiska likheter mellan sk\u00e5despeleri och att vara advokat g\u00f6rs. Wenander menar att b\u00e5da agerar p\u00e5 en scen. B\u00e5da har ett inrepeterat manus att f\u00f6rh\u00e5lla sig till som de ska g\u00f6ra intryck med kan man l\u00e4gga till. Mannen med omnipotent utstr\u00e5lning manifesterad med blanka skor, h\u00e4ngslen, manschettknappar, dyr klocka och backslick ser sig som samh\u00e4llsb\u00e4rare, n\u00e5gon som ska v\u00e4cka sympati med en alternativ verklighet, medan v\u00e4lg\u00f6rare ser honom som en advokaternas kirurg.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Dahlstedts dr\u00e4pande satiriska \u00e5dra letar sig in h\u00e4r och var in i manus, moment av f\u00f6rh\u00f6jd realism. Hans begeistrade viftande med mordvapnet \u00e4r ett exempel, liksom stora sedelbuntar tillhanda i kuvert. Snittblommor \u00e4r en annan femma. Och i sitt sista telefonsamtal med den unge klienten inf\u00f6r avg\u00f6randet, ges r\u00e5d om kl\u00e4dsel och ton. Uppmaningen undvik sarkasmer k\u00e4nns f\u00f6rvisso f\u00f6ga trov\u00e4rdig. Vet ton\u00e5ringar p\u00e5 glid ens vad ordet betyder? Hur Wenander exponerar sin kunskap om och ut\u00f6vande av konst i olika former tillh\u00f6r ocks\u00e5 f\u00f6rh\u00f6jningen, \u00e4ven om det funnits fler som Henning Sj\u00f6str\u00f6m. Vermeer f\u00f6rekommer liksom romanen <em>Brott och straff. <\/em>Sl\u00e5s fast att sanningen \u00e4r kontextuell, inte universell! Monologens extra lager blir som ett showcase \u00f6ver f\u00f6rm\u00e5gor och intresse hos upphovsmannen, som underh\u00e5llande utvikningar. Det sjungs diktrader av bland andra Dan Andersson och Birger Sj\u00f6berg. \u00c4r dessa roande inslag egna p\u00e5hitt eller har de f\u00f6reslagits av regiss\u00f6ren? Vad g\u00e4ller att v\u00e4lja citat ur lagtexter och redovisa utg\u00e5ngen i spektakul\u00e4ra fall har juridiskt sakkunnig person bist\u00e5tt.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/510907c7-5b53-47b6-ba18-dad0c190f8d5.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198565\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/510907c7-5b53-47b6-ba18-dad0c190f8d5.jpg 500w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/510907c7-5b53-47b6-ba18-dad0c190f8d5-231x300.jpg 231w\" sizes=\"auto, (max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Jan Sj\u00f6\u00f6 <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">L\u00e5ter namnet Peter Oskarsson bekant? Kan meddela att det mycket riktigt \u00e4r den ber\u00f6mde teaterauktoriteten vars delaktighet i framg\u00e5ngen ska framh\u00e4vas. Samarbetet med sk\u00e5despelaren, tillika manusf\u00f6rfattaren, tycks fungerat utm\u00e4rkt. Vidare bidrar omsorgsfullt gjord scenografi till den lyckade helheten, visar oss den l\u00e4rde juristens arbetsrum. Veteranen Inger Hayman som jag s\u00e5g i <em>I sista minuten <\/em>( tror det blev Carin Mannheimers sista upps\u00e4ttning) medverkar med inspelad r\u00f6st med strikta tidsangivelser. Och det allra mesta av rekvisitan relateras det till i manus. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Medveten om att jag tenderar att \u00e4gna mig f\u00f6r lite \u00e5t sj\u00e4lva prestationen p\u00e5 scen- \u00c4r synnerligen befogat att str\u00f6 ber\u00f6m \u00f6ver sk\u00e5despeleriet. Tonfall, diktion, gester, mimik, pauser, moderering av r\u00f6sten, motorik, blickar med mera. Allt sitter perfekt. Sammantaget formar alla ingredienser den splittrade gestalt som breder ut sig, redog\u00f6r f\u00f6r l\u00e4get utifr\u00e5n sin position. En f\u00e4ngslande uppvisning vars snillrika agerande kryddas med recitation och snuttar ur den vokala repertoar som ljuvligt beh\u00e4rskas. Vi betraktar en person troligen p\u00e5 v\u00e4g att krackelera, men som \u00e4nd\u00e5 verkar h\u00e5ller uppe fasaden trots att han inte tror att r\u00e4ttvisa  finns. Hans paroll \u00e4r att anpassa terr\u00e4ngen till kartan.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> F\u00f6rsta ifr\u00e5gas\u00e4ttandet av vunna m\u00e5l, det aktuella fallet och de avsev\u00e4rda summor som kan debiteras uppst\u00e5r abrupt. Men kritiken mot egna agerandet \u00e5terkommer i omg\u00e5ngar n\u00e4r fotot p\u00e5 offret studeras, n\u00e4r han f\u00e5r veta att inte bara \u00e4nkan utan ocks\u00e5 barnen kommer vara med i domstolen. Han \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att ta in tanken p\u00e5 uppr\u00e4ttelse, de anh\u00f6riga och offrens v\u00e4rdighet. Och den skrupul\u00f6sa cynismen erk\u00e4nns! S\u00e5v\u00e4l affisch som titel indikerar f\u00f6rfallet. L\u00f6ken skalas. Och i uppg\u00f6relsen med sig sj\u00e4lv blir domen stenh\u00e5rd. Han \u00e4r fake! Men argumenten f\u00f6r att forts\u00e4tta i en l\u00f6nsam bransch l\u00e4ggs bokstavligen i fru Justitias andra v\u00e5gsk\u00e5l. N\u00e5gon kanske anser att jag spoilat f\u00f6r mycket, men ledtr\u00e5darna finns tydligt utlagda ocks\u00e5 i programbladet som ger nyttig bakgrund. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/3fcc2d13-d772-4dac-8ba3-7f3632353c3e.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-198563\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/3fcc2d13-d772-4dac-8ba3-7f3632353c3e.jpg 520w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/3fcc2d13-d772-4dac-8ba3-7f3632353c3e-240x300.jpg 240w\" sizes=\"auto, (max-width: 520px) 100vw, 520px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Upps\u00e4ttningen gav som synes upphov till m\u00e5nga tankar. Spelfilmer, sk\u00f6nlitteratur och scenkonst om uppm\u00e4rksammade r\u00e4ttsfall engagerar. Har inte \u00e4n l\u00e4st Lasse Wierup, d\u00e4remot Fredrik K\u00e4rrholm, Johanna B\u00e4ckstr\u00f6m Lerneby, Renzo Aner\u00f6d och Jonas Trolle. Har sett ett antal dramatiserade monologer varav somliga recenserats. <em>Dj\u00e4vulens advokat <\/em>tillh\u00f6r det absoluta toppskiktet. I samarbete med mycket erfaren regiss\u00f6r har Dahlstedt gjort bruk av sin espri, gestaltande f\u00f6rm\u00e5ga och vrede \u00f6ver \u00f6ver hur lagen till\u00e4mpas p\u00e5 ett alldeles lysande vis. Sist men inte minst ska p\u00e5pekas att Dahlstedt \u00e4r en fena p\u00e5 spetsfundiga tvetydigheter, \u00e4ven om budskapet i den skarpa monologen inte kan missf\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Manus: Rasmus Dahlstedt Regi: Peter Oskarsson Scenografi: Lars-Erik Hedendahl Foto och ljus: M\u00e5rten Levin P\u00e5 scen: Rasmus Dahlstedt Inspelade r\u00f6ster: Inger Hayman (domstolshandl\u00e4ggare) och Joakim Lindberg (kriminalreporter) Premi\u00e4r p\u00e5 Aliasteatern i Stockholm 2024 P\u00e5 turn\u00e9 i Riksteaterns regi: Teater Trixter i G\u00f6teborg 23\/10 2025 Jag uppt\u00e4ckte stockholmaren Rasmus Dahlstedt genom sociala medier. Vi har m\u00f6tts [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31,13624],"tags":[],"class_list":["post-198511","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/198511","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=198511"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/198511\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":198748,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/198511\/revisions\/198748"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=198511"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=198511"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=198511"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}