![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/unnamed-2-2.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
M\u00e4staren och Margarita
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 5 december 2025
\nRegi Michael Lockshin<\/p>\n
\u00c4r det ens m\u00f6jligt att g\u00f6ra Michail Bulgakovs kultf\u00f6rklarade roman M\u00e4staren och Margarita till film? Boken som publicerades under 1960-talet mer \u00e4n 25 \u00e5r efter f\u00f6rfattarens d\u00f6d blev en kultbok runt om i v\u00e4rlden. Romanen s\u00e4r en fantastiskt och fantasifull ber\u00e4ttelse och samtidigt \u00e4r den en tydlig och klar kritik av diktaturer och avsl\u00f6jar fenomenen bakom makt som stryper yttrandefrihet. N\u00e4r det skrevs var den en kritik p\u00e5 Sovjetunionen och Stalins makt. Idag har filmatiseringen som gjort publiksucc\u00e9 p\u00e5 ryska biografer. Hur det ens \u00e4r m\u00f6jligt i Putins diktatur? Mirakel kan tydligt ske ocks\u00e5 i v\u00e5r nutid.<\/p>\n
Filmen utspelas i Moskva under 1930-talet d\u00e4r en ber\u00f6md f\u00f6rfattare pl\u00f6tsligt censureras av den sovjetiska staten: hans roman f\u00f6rbjuds, och premi\u00e4ren av hans nya pj\u00e4s om Pontius Pilatus st\u00e4lls pl\u00f6tsligt in. Han blir utst\u00f6tt inom n\u00e5gra dagar och ingen vill ha med honom att g\u00f6ra. D\u00e5 b\u00f6rjar han i sin f\u00f6rtvivlan skriva en ny roman d\u00e4r har driver med dj\u00e4vulen, som f\u00e5r namnet Woland. Dj\u00e4vulen, Woland, kommer till Moskva f\u00f6r att h\u00e4mnas p\u00e5 de som s\u00e4ger att han inte finns. Eftersom Sovjetunionen avskaffat religionen och d\u00e4rmed ocks\u00e5 avskaffat Gud finns ingen dj\u00e4vul heller. F\u00f6rfattaren inser att hans roman aldrig kommer att publiceras i Sovjetunionen. Han tr\u00e4ffar en kvinna som han inleder ett k\u00e4rleksf\u00f6rh\u00e5llande med, Kvinnan, Margarita, blir hans musa och inspirerar honom att forts\u00e4tta skriva, oavsett vilka konsekvenser det g\u00e5r.<\/p>\n
I filmen v\u00e4vsBulgakovs roman samman med hans eget liv och det blir en ber\u00e4ttelse med m\u00e5nga bottnar utspelar sig i tre parallella tidslinjer: det halvrealistiska Moskva p\u00e5 1930-talet, det fantasifulla framtids-Moskva i M\u00e4starns roman och Jerusalem \u00e5r 33 efter Kristus, vid tiden f\u00f6r Jesu korsf\u00e4stelse d\u00e4r Pontius Pilatus har en viktig roll, spelad av underbara Claes Bang.<\/p>\n
Filmen \u00e4r konstn\u00e4rligt och filmiskt fascinerande – men ber\u00e4ttelsen spretar vilt, fast det g\u00f6r inte s\u00e5 mycket. Det underl\u00e4ggande temat tas upp ur olika synvinklar. Filosofiskt
\n\u00e4r h\u00f6gaktuell och med tanke p\u00e5 hur yttrandefrihet och konstens frihet attackeras \u00e4r det h\u00f6gintressant att den blev ett s\u00e5dant publikfenomen i Ryssland med \u00f6ver fem miljoner biobes\u00f6kare. Samtidigt \u00e4r filmen ocks\u00e5 attackerad av den ryska staten. Filmens regiss\u00f6r Michael Lockshin har kallats \u201df\u00f6rr\u00e4dare\u201d och \u201dfolkets fiende\u201d i Kremltrogna medier samtidigt som hans filmatisering av M\u00e4staren och Margarita hyllats internationellt f\u00f6r sitt tydliga anti-totalit\u00e4ra budskap och dess konstn\u00e4rliga kvaliteter. <\/p>\n
I filmens ensemble finns n\u00e5gra av Rysslands st\u00f6rsta filmstj\u00e4rnor, som Evgeny Tsiganov och Yulia Snigir, samt internationella namn som tyske August Diehl och Nordens egen Claes Bang.<\/p>\n
Var och en som l\u00e4st Bulgaovs roman M\u00e4staren och Margarita har troligen sina bilder av karakt\u00e4rerna och h\u00e4ndelserna. Att filmatisera den blir givetvis en ber\u00e4ttelse som delvis blir annorlunda och spretar iv\u00e4g \u00e5t andra h\u00e5ll. Det g\u00f6r ingenting. Denna version \u00e4r skapad genom fantasi och djup filmisk konstn\u00e4rlighet, det \u00e4r en imponerande skapelse som vibrerar och pendlar mellan komedi, gravallvar, absurdism, realism och fantasy och den st\u00e5r upp f\u00f6r konstens frihet och tankarnas r\u00e4tt att g\u00e5 \u00e5t alla olika h\u00e5ll.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/unnamed-3-2.jpg\")
<\/p>\n