![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/2508-helavarldensrecept1881k8_pressstaende-scaled-1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Hela v\u00e4rldens recept<\/strong> Dramatikern, regiss\u00f6ren och f\u00f6rfattaren Christina Ouzounidis (f\u00f6dd 1969) var med och startade och \u00e4r sedan l\u00e4nge medlem i scenkonstkollektivet Teatr Weimar i Malm\u00f6. Hennes verk har \u00f6versatts till flera spr\u00e5k och 2012 prisades hon av Det svenska Ibsens\u00e4llskapet. Tidigare aktuell med radioteater och regiarbeten p\u00e5 Kungliga Operan, skrev hon nyss verket Kr\u00f6na en drottning som spelades p\u00e5 Stadsteatern i Stockholm.<\/p>\n P\u00e5 Teater Galeasen har tidigare Lagarna (2010) och Agamemnons f\u00f6rbannelse (2012) av henne spelats. Kv\u00e4llens verk \u00e4r skrivet direkt f\u00f6r de fyra sk\u00e5despelarna. Inspirerad av Alice B Toklas kokbok uppges den vara som en svartsynt komedi eller dystopi om djur och matlagning. Texten har vuxit fram utifr\u00e5n ett p\u00e5g\u00e5ende samtal mellan Galeasens teaterchef Sophia Artin och Ouzounidis. Handlingen kretsar kring tre v\u00e4ninnor som ses en kv\u00e4ll f\u00f6r att laga mat. Orostider r\u00e5der. Programbladet beskriver gestalterna som G \u2013 som \u00e4r \u201dstundtals misst\u00e4nkt lik Gertrud Stein\u201d, S som \u00e4r \u201dinfluerad av Simone de Beauvoir\u201d, A som \u00e4r \u201df\u00f6rvirrande lik Alice B Toklas. En fj\u00e4rde gestalt E \u2013 \u00e4r \u201delektriker helt enkelt\u201d.<\/p>\n En snabb s\u00f6kning p\u00e5 n\u00e4tet ber\u00e4ttar att Ouzounidis brukar skapa postdramatisk teater. H\u00e4r fr\u00e5ng\u00e5s ofta ett linj\u00e4rt ber\u00e4ttande och i st\u00e4llet skildras tillst\u00e5nd, d\u00e4r relationer och situationer unders\u00f6ks i ett utvidgat nu. Texten blir ett teatralt element, j\u00e4mst\u00e4llt med ljud, film, ljus och scenerier. Akt\u00f6rer och publik deltar som i en gemensam process d\u00e4r gestalternas handlingar och m\u00f6jligheter sker inom en vald fiktion. Hennes verk beskrivs best\u00e5 av spr\u00e5kspel med upprepningar och pauseringar, d\u00e4r p\u00e5st\u00e5enden h\u00e5lls fram f\u00f6r att sedan finf\u00f6rdelas till nya p\u00e5st\u00e5enden. Begrepp och f\u00f6rest\u00e4llningar om moral och existentiella dilemman smulas s\u00f6nder och s\u00e4tts ihop igen i nya m\u00f6nster.<\/p>\n Utan att tidigare tagit del av hennes dramatik vandrar jag f\u00f6ruts\u00e4ttningsl\u00f6st \u2013 ovetandes om det ovan – in i teaterlokalen. F\u00f6r att n\u00e5 min plats m\u00e5ste jag f\u00f6rsiktigt passera ett tjusigt, festligt l\u00e5ngbord med m\u00e4ngder av vinglas, pavor, bruna, robusta tallrikar och vita linneservetter. Bordet st\u00e5r l\u00e5ngt fram p\u00e5 scengolvet. Borgerlig trygghet och ordning anas. Den \u00e4nnu obefolkade scenen kantas av v\u00e4xtlighet, d\u00e4r murgr\u00f6na dekorativt pryder de m\u00e5nga f\u00f6nstervalven. Allt \u00e4r partiellt upplyst till en varm atmosf\u00e4r. En gammal charmig bil, halvt igenvuxen, sticker fram till v\u00e4nster. F\u00e5t\u00f6ljer st\u00e5r hemtrevligt utplacerade. Rummet verkar, trots vissa detaljer, andas sk\u00f6nhet och harmoni. Sammantaget k\u00e4nns ljuss\u00e4ttningen och scenografin gjord med extra omsorg. Harmonin i rummet blir en tydlig kontrast till det skr\u00e4mmande kalla ljus man anar utanf\u00f6r. I svartvitt \u2013 som via en \u00f6vervakningskamera \u2013 via videosk\u00e4rm \u2013 f\u00e5r vi inledningsvis se vad som f\u00f6rsigg\u00e5r i k\u00f6ket bredvid. Tre personer lagar mat och pratar trivsamt. En slags gemytlighet sprider sig. Strax d\u00e4refter tr\u00e4der de tre v\u00e4nnerna in i scenrummet.<\/p>\n Via hur v\u00e4nnerna reagerar p\u00e5 eller f\u00f6rh\u00e5ller sig till det som hotar utanf\u00f6r l\u00e4r vi sakta k\u00e4nna deras skilda karakt\u00e4rer. Men st\u00e4ndigt inflikas, och \u00e5terv\u00e4nder samtalen lyriskt, allvarligt och emellan\u00e5t maniskt kring matlagning. S \u2013 som underbart och med tr\u00e4ffs\u00e4ker komik gestaltas av Sandra Huldt – \u00e4r den mest hoppfulla. Hon s\u00f6ker ljus och mening i nuet som \u00e4nd\u00e5 kan hanteras. Hon vill v\u00e5rda allt och alla, och f\u00f6rs\u00e4krar (med ibland sk\u00f6r st\u00e4mma) att allt \u00e4r lugnt – f\u00f6r de \u201dhar allt som de beh\u00f6ver\u201d. De g\u00f6r ju allt, tar ju hand om \u201d\u00e4pplena innan de faller ner\u201d fr\u00e5n tr\u00e4den. A \u2013 ledigt gestaltad av Pelle Grytt \u2013\u00e4r en mer drastisk och realistisk kvinna som p\u00e5minner alla om att mord \u00e4ven kr\u00e4vs n\u00e4r man lagar mat. G pratar filosofi och ut\u00f6var en viss uppsatt, sv\u00e4vande auktoritet, tr\u00e4ffs\u00e4kert artikulerad och f\u00e5ngad av Charlotta Larsson. Mitt i allt dyker hantverkaren E upp \u2013 som bland annat f\u00e5r ett utbrott mot de \u00f6vriga \u2013 som ju har allt (i sin borgerliga lyx) och hon inget. Men hon stannar kvar, hj\u00e4lper dem n\u00e4r str\u00f6mmen g\u00e5r, tycks ty sig till n\u00e5gon slags trygghet hos v\u00e4nnerna.<\/p>\n Emellan\u00e5t f\u00f6resl\u00e5r G, pedagogiskt, att de ju alltid kan l\u00e5tsas och liksom \u201db\u00f6rja om som om ingenting fanns f\u00f6re detta\u201d. S f\u00e5r raseriutbrott \u00f6ver att man envisas med att ta framtiden p\u00e5 s\u00e5 stort allvar. Man vet ju \u201dinte om framtiden ens finns\u201d.<\/p>\n Ibland formar sig replikerna till talk\u00f6rer i otakt d\u00e4r orden inte h\u00f6rs s\u00e5 bra och monologerna v\u00e4xlar till dr\u00f6mlika inre medvetandestr\u00f6mmar. Men det tragikomiska och ironin i texten v\u00e4cker hela tiden intresset f\u00f6r att inte missa ett enda ord. Pinsamt och n\u00e4ra k\u00e4nns det att A suckar \u00f6ver att \u201dsuffl\u00e9n sj\u00f6nk ihop\u201d i ugnen n\u00e4r str\u00f6mmen gick. Likas\u00e5 att champagne anses n\u00f6dv\u00e4ndigt, till l\u00f6jrommen, som snabbt b\u00f6r \u00e4tas upp inf\u00f6r en oviss framtid. Pinsamt \u00e4r ocks\u00e5 nonsenspratet kring vem som f\u00e5r vara tjock. Men det blir m\u00e4nskligt och psykologiskt trov\u00e4rdigt. Den inskrivna humorn balanserar v\u00e4nligt upp allt m\u00f6rkt.<\/p>\n Jag relaterar till \u201dl\u00e4gerelds-TV\u201d. En stunds gemenskap, men med stort allvar denna g\u00e5ng. Inget \u00e4r \u00f6verdoserat svart, f\u00f6r det har vi redan nog av. Vi v\u00e4rms och orkar reflektera.<\/p>\n Hela v\u00e4rldens recept Av Christina Ouzounidis Regi Christina Ouzounidis Rum\/Scenografi Joakim Bayoumi Karlsson och Melda T\u00f6rnqvist Kostym Matilda Hyttsten Ljus Tobias Hallgren Mask Anna Olofson Musik Sole Gipp Ossler K\u00f6rtekniker Moa Nyman och Sole Gipp Ossler Patinering Bettan Eriksson Gross Medverkande Charlotta Larsson, Sandra Huldt, Pelle Grytt, Frida Beckman Premi\u00e4r 13 oktober 2025 (sedd p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":70,"featured_media":198019,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[8725,4955,5642,14015,7643],"class_list":["post-198015","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","tag-christina-ouzounidis","tag-scenkonst","tag-teater-galeasen","tag-teater-galeasen-i-stockholm","tag-teaterkritik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/198015","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/70"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=198015"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/198015\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":198062,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/198015\/revisions\/198062"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/198019"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=198015"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=198015"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=198015"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nAv Christina Ouzounidis
\nRegi Christina Ouzounidis
\nRum\/Scenografi Joakim Bayoumi Karlsson och Melda T\u00f6rnqvist
\nKostym Matilda Hyttsten
\nLjus Tobias Hallgren
\nMask Anna Olofson
\nMusik Sole Gipp Ossler
\nK\u00f6rtekniker Moa Nyman och Sole Gipp Ossler
\nPatinering Bettan Eriksson Gross
\nMedverkande Charlotta Larsson, Sandra Huldt, Pelle Grytt, Frida Beckman
\nPremi\u00e4r 13 oktober 2025 (sedd p\u00e5 generalrepetition 12 oktober) p\u00e5 Teater Galeasen, Stockholm<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/DSC6336-scaled-1.jpg\")
\n Foto Markus G\u00e5rder<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"