{"id":197049,"date":"2025-09-09T23:58:49","date_gmt":"2025-09-09T22:58:49","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=197049"},"modified":"2025-09-09T23:58:49","modified_gmt":"2025-09-09T22:58:49","slug":"lika-fangslande-som-anstrangande-lyssning-pa-spracklig-trio-med-total-narvarokansla-isach-skeidsvoll-trio-pa-bubblan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=197049","title":{"rendered":"Lika f\u00e4ngslande som anstr\u00e4ngande lyssning p\u00e5 spr\u00e4cklig trio med total n\u00e4rvarok\u00e4nsla – Isach Skeidsvoll trio p\u00e5 Bubblan"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

4\/9 2025<\/p>\n\n\n\n

Bubblan vid Fiskehamnen i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av m\u00e5naden \u00e4gde internationella festivalen GOTHENBURG FREE SPIRIT rum arrangerad av GAC (G\u00f6teborg Artist Center). Fick en inbjudan av en dess representanter Maria Rylander som \u00e4r en spindel i n\u00e4tet (arrang\u00f6rsn\u00e4tverket Knupunkt med mera) f\u00f6r inte minst samtida svensk och europeisk jazz och avant garde. Best\u00e4mde mig f\u00f6r att beg\u00e5 min debut som livepublik p\u00e5 Bubblan, permanenta scenen f\u00f6r fri jazz vars initiativtagare varit paret Kerstin Ehrnlund & M\u00e5rten Magnefors (verksam som trumslagare). F\u00f6r egen del var det en ”grisen i s\u00e4cken-historia” d\u00e5 jag saknade k\u00e4nnedom om norska trion. Ang\u00e5ende fri form har musiken funnits med i periferin av mitt intresse f\u00f6r jazz, antagligen f\u00f6r att jag liksom Jan Lundgren favoriserar melodier. Dock kan spontaniteten, rytmiska accentueringar och kontrasterande energiniv\u00e5er ibland locka mig bortom det igenk\u00e4nnbara. En mycket h\u00f6rv\u00e4rd veteran som Gilbert Holmstr\u00f6m har exempelvis ena foten i bopp medan han med den andra experimenterat.<\/p>\n\n\n\n

Finns tydligen inte mycket utgivet i eget namn med pianisten Isach Skeidsvoll (f.1998) som kommer fr\u00e5n en musikalisk familj.. En kritikerrosad platta med stor s\u00e4ttning (bland med trions trummis och tenorist) kom i f\u00f6rfjol, uts\u00e5gs till en av \u00e5rets b\u00e4sta jazzskivor i ett par tidningar. Under en cirka femtio minuter intensiv spelning framf\u00f6rs dennes kompositioner, merparten av dem utan att titlar anges. Repertoaren s\u00e4gs kretsa kring livsbejakande frijazz med influenser fr\u00e5n folkton, punk och till och med blues. I f\u00f6rgrunden dominerar hans bror Lauritz p\u00e5 tenorsax tillsammans med trumslagaren Martin Mellen. Dessa tv\u00e5 musiker \u00e5terfinns i Master Oogway vilka nominerats till Norges viktigaste musikpris (Spellemannsprisen). Br\u00f6derna Skeidsvoll har turnerat flitigt som duo och f\u00e5tt motta utm\u00e4rkelse som talanger p\u00e5 festivalen i Molde. <\/p>\n\n\n\n

Cirka 21:30 brakar det loss p\u00e5 scen. St\u00e4llet som inte \u00e4r s\u00e4rskilt stort, snarare intimt, \u00e4r som sig b\u00f6r fullt med folk. Antar att festivalpubliken \u00e4r en blandning av musiker fr\u00e5n staden, arrang\u00f6rer, trogna Br\u00f6tz-bes\u00f6kare samt medverkande fr\u00e5n utlandet. Sitter parkerad l\u00e4ngst bort i baren vid motsatta v\u00e4ggen, vilket medf\u00f6r att jag endast ser den st\u00e5ende mannen med sitt bl\u00e5sinstrument, broder Lauritz som g\u00e5r p\u00e5 knock med ob\u00e4ndig energi och ih\u00e4rdigt formulerade fraser. Lika ih\u00e4rdigt trakterar trions ledare sitt piano ser jag p\u00e5 videoklipp efter\u00e5t. Men tyv\u00e4rr n\u00e5r Isach trots h\u00e5rda anslaget s\u00e4llan ut n\u00e4r \u00f6vriga instrument attackerar med en attityd som en k\u00e4nnare kallar ”take no prisoner”. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Noterar som sagt en frenetisk och b\u00e5ngstyrig \u00f6ppning i lagom avpassad volym. Lite som ljudm\u00e4ssig k\u00e4ftsm\u00e4ll en begeistrad publik \u00e4r beredda p\u00e5. i Anthony Braxtons anda. Efter ett antal minuter med saxens sound i centrum blir l\u00e4ngden p\u00e5 tonerna l\u00e4ngre. Musikerna beh\u00f6ver h\u00e4mta andan genom att utveckla teman vilket uppskattas. N\u00e4r det stretchas fr\u00e4ckt fr\u00e5n flankerna k\u00e4nns det som att f\u00e5 l\u00f6n f\u00f6r m\u00f6dan efter att t\u00e5lamodspr\u00f6vande ha h\u00e4rdat ut. Ett visst m\u00e5tt av disharmoni och rent av kakafoni tycks vara en utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r trions samexistens. Man lanserar ett par g\u00e5nger positiv chockverkan genom att spela sprudlande, alternativt melankoliska melodier i folkton. Begreppet fjordjazz konkretiseras i n\u00e5gra sekvenser. Kul n\u00e4r formen anv\u00e4nds f\u00f6r att accelerera tempot och att d\u00e5 l\u00e5ta duktiga rytml\u00e4ggaren bakom trumsetet duellera med trions profilerade bl\u00e5sare. Det skeva, snabba och gnissliga exalterar, ger en r\u00e5 punkig vibe. <\/p>\n\n\n\n

Efter cirka en kvart gavs \u00e4ntligen utrymme \u00e5t ledaren p\u00e5 sitt volymsvaga instrument. efter ett uppstoppande intro framf\u00f6rs en dansant sak som f\u00e5r publikens kroppar att r\u00f6ra sig. F\u00f6r en trio uppenbarligen f\u00f6rtjust i dissonanser och off-beat \u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen till n\u00e5got radikalt annorlunda ytterst verkningsfullt. I andra sammanhang lirar enligt uppgift Isach Skeidsvoll boogie – woogie, medan fjordjazz, punkiga pang-p\u00e5 utbrott och st\u00e4nk av Ornette Coleman adderas h\u00e4r. Coleman-referensen f\u00e4ster! Att p\u00e5st\u00e5 att sv\u00e4ngar togs ut \u00e4r bara f\u00f6rnamnet. Hade personligen \u00f6nskat att de vore mer inne p\u00e5 hookar och att skapa groove. G\u00e5r ig\u00e5ng p\u00e5 avsnitt n\u00e4r de coolar ner sig, en melodislinga utforskas. \u00c5ngrar inte att jag utsatte mig f\u00f6r en i massiva stycken otyglad struktur.<\/p>\n\n\n\n

Det var kul \u00e4ven om jag i stunden k\u00e4nde mig splittrad inf\u00f6r den nya, fast \u00e4nd\u00e5 v\u00e4lbekanta utmaningen. P\u00e5 sluttampen \u00e5terg\u00e5r den b\u00f6kande intensiva musiken till utg\u00e5ngsl\u00e4get. Extrema Eruptioner f\u00e5r mig att t\u00e4nka p\u00e5 Mats Gustafsson och dennes esoteriska ”h\u00e5rdk\u00f6rning” . Stora beh\u00e5llningen f\u00f6r undertecknad uppst\u00e5r i kontrasterna, n\u00e4r tempo reduceras och frejdiga musikerna \u00e4gnar sig \u00e5t att str\u00e4cka ut. F\u00f6rmodar att inspirerande improvisationer styr mycket av skeendet. Sist i ordinarie program bjuds p\u00e5 ett vackert vilsamt outro. Att konserten l\u00e4mnas med ett leende p\u00e5 l\u00e4pparna, beror inte i ringa grad p\u00e5 extranumret, en uppsluppen final i folkmusikens tecken vars medryckande kortis fick det att rycka i benen p\u00e5 samtliga i lokalen. N\u00e4r hastigheten \u00f6kar kr\u00e4nger melodin underh\u00e5llande, g\u00e5r medvetet i otakt. Isach Skeidsvoll trio f\u00f6rnekar sig inte., utan \u00e5terkommer till sitt frenetiska signum. Sannerligen en omtumlande upplevelse fylld av h\u00f6goktanig friktion, fast ocks\u00e5 i mindre portioner sv\u00e4ng och sk\u00f6nhet. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bild fr\u00e5n jam – Anders Boson och Johnny Wartel<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

OBS N\u00e4sta kv\u00e4ll var jag p\u00e5 Utopia dit festivalen flyttat. Hann h\u00f6ra merparten av spelningen med Ruslan Bolatov Trio feat Insomnia Taxxi och stannade dessutom kvar en stund p\u00e5 efterf\u00f6ljande jam. Trist nog m\u00e4rktes bristande disciplin bland festande krogg\u00e4ster, vilket knappt har h\u00e4nt f\u00f6rr p\u00e5 Utopia (en favvo-scen). Detta medf\u00f6rde att jag inte i tillr\u00e4cklig utr\u00e4ckning kunde tillgodog\u00f6ra mig den sp\u00e4nnande livemusiken, vilken min gener\u00f6sa kontakt korrekt utlovat skulle vara en sn\u00e4llare festival-akt. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

4\/9 2025 Bubblan vid Fiskehamnen i G\u00f6teborg I b\u00f6rjan av m\u00e5naden \u00e4gde internationella festivalen GOTHENBURG FREE SPIRIT rum arrangerad av GAC (G\u00f6teborg Artist Center). Fick en inbjudan av en dess representanter Maria Rylander som \u00e4r en spindel i n\u00e4tet (arrang\u00f6rsn\u00e4tverket Knupunkt med mera) f\u00f6r inte minst samtida svensk och europeisk jazz och avant garde. Best\u00e4mde […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-197049","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/197049","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=197049"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/197049\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":197063,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/197049\/revisions\/197063"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=197049"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=197049"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=197049"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}