{"id":19678,"date":"2010-04-20T13:14:08","date_gmt":"2010-04-20T12:14:08","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=19678"},"modified":"2010-04-20T13:14:08","modified_gmt":"2010-04-20T12:14:08","slug":"den-roda-grevinnan-en-europeisk-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=19678","title":{"rendered":"Den r\u00f6da grevinnan – En europeisk historia"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Yvonne Hirdmans bok \u201dDen r\u00f6da grevinnan\u201d \u00e4r en dotters ber\u00e4ttelse om sin mor och samtidigt 1900-talshistoria. Och som l\u00e4sare \u00e4r det mycket sp\u00e4nnande att f\u00f6lja Charlottes liv, ofta i h\u00e4ndelsernas centrum.<\/p>\n

Biografins centrala delar kartl\u00e4gger h\u00e4ndelser i det f\u00f6rflutna, innan tiden som fru Charlotte Hirdman och mor till tre barn i H\u00f6kar\u00e4ngen. En annorlunda, \u201dutl\u00e4ndsk\u201d mamma med ett f\u00f6rflutet, mitt i Folkhemmet \u2013 med vilkas f\u00f6rgrundsgestalter hon kom att leva intimt samman med, f\u00f6r \u00f6vrigt.<\/p>\n

Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r Yvonne Hirdmans ganska dunkla kunskap om sin mor. Att mamman faktiskt var grevinna talade barnet Yvonne om f\u00f6r de inflyttade kamraterna i efterkrigstidens f\u00f6rort. I boken f\u00f6ljer hon den sedan l\u00e4nge d\u00f6da moderns levnad, s\u00f6ker svar bland s\u00e5 v\u00e4l sl\u00e4ktingar som Tredje Kommunistinternationalens personakter och de egna byr\u00e5l\u00e5dorna.<\/p>\n

Charlotte Schledt f\u00f6ddes i Estland, som d\u00e5 tillh\u00f6rde Tsarryssland. Familjen flyttade sedan till de \u00f6stra utmarkerna av imperiet \u00d6sterrike-Ungern och levde d\u00e5 n\u00e4ra fronten under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Hon gifte sig med en fattig baltisk greve, Alexander Stenbock-Fermor, och dansade i Weimartidens Berlin tiden innan nazisterna tog \u00f6ver makten. F\u00f6r att sedan f\u00f6r\u00e4lska sig i en kommunist och fly till Moskva och s\u00e5 \u00e5ter fly, nu som en av de sista innan den stora terrorn inleddes.<\/p>\n

Efter tv\u00e5 \u00e5r i Paris l\u00e4mnar Charlotte 1939 ocks\u00e5 den staden och for tillbaka, norrut, \u201dsom en flykting som korsade sina gamla sp\u00e5r\u201d med dotterns ord. Via K\u00f6penhamn till Norge och v\u00e4ntad av v\u00e4nner, orolig f\u00f6r att barnet i magen ska m\u00e4rka av hennes sinnest\u00e4mning \u2013 kall och or\u00f6rlig.<\/p>\n

F\u00f6rfattaren Yvonne Hirdmans ber\u00e4ttelse om sin mor ber\u00f6r naturligtvis f\u00f6r att det \u00e4r en skickligt iscensatt historia d\u00e4r m\u00e5nga av de enskilda delarna har stor inneboende spr\u00e4ngkraft. Men ocks\u00e5 f\u00f6r det r\u00f6rande s\u00e4ttet p\u00e5 vilket hon n\u00e4rmar sig sin mamma, med b\u00e5de respekt och k\u00e4rlek \u2013 de olika vinklarna till\u00e5ts f\u00e5 utrymme, dagens syns\u00e4tt skriver aldrig \u00f6ver g\u00e5rdagens.<\/p>\n

Historien \u00e4r \u00f6ppet ber\u00e4ttad, l\u00e4mnar inga svar som sl\u00e5s fast en g\u00e5ng f\u00f6r alla men \u00f6ppnar f\u00f6r en f\u00f6rst\u00e5else som ocks\u00e5 g\u00e4ller v\u00e5r samtid. Charlottes liv \u00e4r fascinerande just f\u00f6r att det verkligen \u00e4r en europeisk historia, som undertiteln lyder. Det p\u00e5minner mig om G\u00f6ran Greiders skildring av Rudolf Meidner, med den liknande undertieln \u201dEtt 1900-talsliv\u201d \u2013 i b\u00e5da fallen handlar det om personer som, om \u00e4n mycket olika, levt n\u00e4ra och \u00f6ver gr\u00e4nser b\u00e5de bildligt och bokstavligt.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 mycket intressant att ta del av Yvonne Hirdmans historiebeskrivningar \u2013 folkbildande i fin bem\u00e4rkelse \u2013 av de platser och tider d\u00e4r modern levt. Och, inte minst, av ett rikt bildmaterial vars sista bilder b\u00e5de rymmer Charlotte ensam, p\u00e5 resa i det s\u00f6nderbombade Europa strax efter krigsslutet, och hela hennes svenska familj samlad i den nya l\u00e4genheten p\u00e5 Cigarrv\u00e4gen.<\/p>\n

Yvonne Hirdman var tidigare professor i kvinnohistoria vid G\u00f6teborgs universitet och d\u00e4refter professor i genushistoria vid Stockholms universitet. Nu \u00e4r hon verksam p\u00e5 samtidshistoriska institutet vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola och vid Stockholms universitet. ?Hon har i m\u00e5nga \u00e5r forskat om v\u00e4lf\u00e4rdsstat och genusordning.<\/p>\n

\/Lilly Hallberg<\/strong><\/p>\n

Titel: Den r\u00f6da grevinnan En europeisk historia
\nF\u00f6rfattare: Yvonne Hirdman
\nF\u00f6rlag: Ordfront<\/p>\n

ISBN: 978-91-7037-419-7<\/p>\n

Relaterat:
\nSvenska Dagbladet<\/a>, Dagens Nyheter<\/a> och pressmeddelande p\u00e5 Newsdesk<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om b\u00f6cker<\/a>, recension<\/a>, bok<\/a>, litteratur<\/a>, Den r\u00f6da grevinnan<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Yvonne Hirdmans bok \u201dDen r\u00f6da grevinnan\u201d \u00e4r en dotters ber\u00e4ttelse om sin mor och samtidigt 1900-talshistoria. Och som l\u00e4sare \u00e4r det mycket sp\u00e4nnande att f\u00f6lja Charlottes liv, ofta i h\u00e4ndelsernas centrum. Biografins centrala delar kartl\u00e4gger h\u00e4ndelser i det f\u00f6rflutna, innan tiden som fru Charlotte Hirdman och mor till tre barn i H\u00f6kar\u00e4ngen. En annorlunda, \u201dutl\u00e4ndsk\u201d […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[907,12280,12285],"class_list":["post-19678","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","tag-bocker","tag-litteratur","tag-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/19678","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19678"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/19678\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19678"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=19678"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=19678"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}