{"id":19571,"date":"2010-04-16T04:48:01","date_gmt":"2010-04-16T03:48:01","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=19571"},"modified":"2010-04-16T04:48:01","modified_gmt":"2010-04-16T03:48:01","slug":"hur-kontrollera-marknaden-i-framtiden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=19571","title":{"rendered":"Hur kontrollera marknaden i framtiden?"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Socialdemokratin beh\u00f6ver en ny verktygsl\u00e5da f\u00f6r att politiken skall \u00e5terta sitt grepp om marknadskrafterna och samh\u00e4llsutvecklingen.<\/p>\n

Finanskrisen har \u00f6kat intresset f\u00f6r samh\u00e4llsingripanden och politisk styrning av marknaden. I USA f\u00f6rs en politiskt laddad debatt om en ny \u201dsocialism\u201d f\u00f6r finanssektorn i och med att den federala regeringen tar \u00f6ver allt fler banker och l\u00e5neinstitut.<\/p>\n

Utvecklingen synes ge \u00f6kat st\u00f6d \u00e5t en socialdemokratisk grundsyn f\u00f6r samh\u00e4llsekonomi och finanspolitik. Men h\u00e4r har socialdemokratin inte f\u00f6rt s\u00e4rskilt mycket av strategisk debatt under senare \u00e5r. Fr\u00e5gan om ekonomisk demokrati har varit djupfryst.<\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r vilka politiska eller ekonomiska instrument som socialdemokratin f\u00f6rfogar \u00f6ver f\u00f6r att styra samh\u00e4llsutvecklingen fram\u00f6ver? Fr\u00e5gan m\u00e5ste besvaras s\u00e5 att folkviljan och inte marknaden blir styrande.<\/p>\n

Flera viktiga samh\u00e4llsekonomiska styrinstrument har dock blivit om\u00f6jliga eller sv\u00e5ra att anv\u00e4nda effektivt i en allt mer globaliserad v\u00e4rld, d\u00e4r pengar byter land p\u00e5 sekunder.<\/p>\n

Prisstopp var en viktig politisk markering inf\u00f6r valet 1970 f\u00f6r att f\u00e5 bukt med tilltagande prisstegringar. Prisstopp f\u00f6rekom sedan i omg\u00e5ngar fram till och med 1985. Idag \u00e4r detta instrument oanv\u00e4ndbart, s\u00e4rskilt som EU:s inre marknad kr\u00e4ver fri r\u00f6rlighet f\u00f6r varor och tj\u00e4nster. EU-kommissionen har ocks\u00e5 ingripit mot pristopp, bl.a. mot Italien i fr\u00e5ga om trafikf\u00f6rs\u00e4kringar.<\/p>\n

Inflation kan under en del perioder visa sig vara ett s\u00e4tt att h\u00e4lla olja i en nerk\u00f6rd ekonomi. Det visste finansministern Per-Edvin Sk\u00f6ld, d\u00e5 han 1950 talade om \u201deng\u00e5ngsinflation\u201d n\u00e4r Koreakriget utbr\u00f6t. Idag \u00e4r detta instrument mer eller mindre f\u00f6rbjudet inom EU genom de str\u00e4nga konvergenskriterierna.<\/p>\n

Devalvering visade sig vara n\u00f6dv\u00e4ndig n\u00e4r Olof Palme tog \u00f6ver 1982 efter den borgerliga trekl\u00f6vern. Nedskrivningen av kronan blev hela 16 procent. Idag handlar marknaden valuta fritt till kurser som s\u00e4tts minut f\u00f6r minut.<\/p>\n

Budgetunderskott och uppl\u00e5ning \u00e4r sn\u00e4vt beskurna enligt EU:s kriterier. Men det kan komma en tid n\u00e4r socialdemokratin m\u00e5ste renovera en offentlig sektor som plockats ner bit f\u00f6r bit av alliansregeringen. Det kan kr\u00e4va stora budgetunderskott under en \u00f6verg\u00e5ngsperiod.<\/p>\n

R\u00e4ntan ligger helt i h\u00e4nderna p\u00e5 Riksbankens byr\u00e5krater. Enligt sina instruktioner f\u00e5r de inte fatta politiska beslut, bara ha penningstabiliteten f\u00f6r \u00f6gonen. Viss samh\u00e4llsekonomisk omsorg kan de dock visa genom att ta h\u00e4nsyn till den ekonomiska utvecklingen i stort inom Sverige. Vid ett svensk intr\u00e4de i EMU f\u00f6rsvinner denna lilla rest av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, eftersom r\u00e4ntan d\u00e5 skall s\u00e4ttas i Frankfurt med h\u00e4nsyn till utvecklingen i hela EU.<\/p>\n

Kredit\u00f6kning fr\u00e5n Riksbankens och Riksg\u00e4ldens sida i form av extra l\u00e5neutrymme f\u00f6r banker har blivit popul\u00e4rt i samband med r\u00e4ddningsaktioner f\u00f6r krisande finansmarknader. Det g\u00e5r endast under en kort tid, sedan m\u00e5ste staten sj\u00e4lv l\u00e5na upp pengar. D\u00e5 betyder kredit\u00f6kningen att statsmakterna subventionerar bankernas kreditrisker p\u00e5 skattebetalarnas bekostnad. Varp\u00e5 finansvalparna snabbt l\u00e4r sig att dra nya v\u00e4xlar p\u00e5 statens subventioner.<\/p>\n

F\u00f6rstatligande av f\u00f6retag, sektorer eller funktioner \u00e4r inte heller m\u00f6jlig som en allm\u00e4n politisk strategi. EU pressar p\u00e5 f\u00f6r att statliga f\u00f6retag och monopol skall s\u00e4ljas ut resp. avvecklas. J\u00e4rnv\u00e4gar och telefoni sl\u00e4pptes fria p\u00e5 1990-talet. I oktober 2007 besl\u00f6t EU att postmonopolen skall vara avskaffade inom fem \u00e5r. Det \u00e4r en \u00f6ppen fr\u00e5ga hur l\u00e4nge det svenska statliga alkoholmonopolet \u00f6verlever.<\/p>\n

Gr\u00e4nsskydd f\u00f6r att v\u00e4rna viktiga intressen, t.ex. fackliga, milj\u00f6m\u00e4ssiga eller alkoholpolitiska, inom ett land st\u00e5r under stark press fr\u00e5n EU och WTO. EU-domstolens beslut i Vaxholms\u00e4rendet har visat hur svagt skyddet \u00e4r f\u00f6r fackliga r\u00e4ttigheter. Sannolikt blir det sv\u00e5rt att inom EU beh\u00e5lla ett effektivt skydd f\u00f6r inhemska intressen genom lagstiftning.<\/p>\n

Ekonomiska bidrag i form av subventioner till kommuner, f\u00f6retag m.fl. f\u00f6r arbetsmarknadspolitiska eller regionalpolitiska syften \u00e4r numera h\u00e5rt reglerade av EU. Den politiska frihet som vi hade p\u00e5 1960- och 1970-talen f\u00f6r aktiva st\u00f6d\u00e5tg\u00e4rder \u00e5t ekonomiskt pressade lands\u00e4ndar och industrisektorer \u00e4r sn\u00e4vt beskuren. Europeiska kommissionen har starkt kritiserat franska staten f\u00f6r \u201dl\u00e5n\u201d (l\u00e4s \u201dsubventioner\u201d) till det egna flygbolaget Air France. M\u00f6jligen kommer enskilda l\u00e4nder i framtiden att kunna subventionera kommunikationer och liknande infrastruktur inom det egna landet. Grundtanken inom EU \u00e4r att skapa ett platt golv, s\u00e5 att villkoren \u00e4r de samma f\u00f6r verksamheter i Genua som i G\u00e4llivare.<\/p>\n

Skatteinstrumentet hotas av globaliseringen genom att f\u00f6retag och numera \u00e4ven rika privatpersoner g\u00e5r shoppingrunda f\u00f6r att f\u00e5 s\u00e5 f\u00f6rm\u00e5nliga skattevillkor som m\u00f6jligt. Riksskatteverket varnade f\u00f6r detta i en rapport redan \u00e5r 2000. Om socialdemokratin i framtiden inte kan anv\u00e4nda skatteinstrumentet f\u00f6r att f\u00f6rdela v\u00e4lst\u00e5nd och b\u00f6rdor r\u00e4ttvist blir det sv\u00e5rt att visa en stark politisk vilja f\u00f6r solidaritet.<\/p>\n

Striktare regler om ansvar f\u00f6r styrelse, direktion och stor\u00e4gare i krisf\u00f6retag \u00e4r mer ett juridiskt och moraliskt instrument \u00e4n ett finanspolitiskt. Likafullt borde det bli m\u00f6jligt att plocka av direkt\u00f6rer och andra deras ohemula provisioner n\u00e4r regeringen m\u00e5ste ingripa f\u00f6r att r\u00e4dda deras banker. En grundregel b\u00f6r vara att ett f\u00f6retag som kr\u00e4ver statsst\u00f6d skall tvingas att f\u00f6rst s\u00e4ga upp sina bonusavtal med direkt\u00f6rer och andra innan de f\u00e5r ans\u00f6ka om st\u00f6d. En s\u00e5dan praxis borde kunna vara m\u00f6jlig med st\u00f6d av best\u00e4mmelsen om \u201dosk\u00e4ligt villkor\u201d i Avtalslagens 36 \u00a7.<\/p>\n

Reglerna f\u00f6r riskhantering (kreditrisker) m\u00e5ste ses \u00f6ver s\u00e5 att det finns ett n\u00e4rmare samband mellan positioneringar och utfall. Sannolikt kommer det att beh\u00f6vas kraftfulla f\u00f6rst\u00e4rkningar av de internationella reglerna i de s.k. Basel-\u00f6verenskommelserna om banker. Det vore ocks\u00e5 v\u00e4rdefullt med r\u00e4ttslig pr\u00f6vning av var gr\u00e4nserna g\u00e5r f\u00f6r spekulationer med andras pengar och bedr\u00e4geri, svindleri och andra ekonomiska brott. Det skulle kunna inf\u00f6ra ett inslag av personligt ansvar f\u00f6r de finansvalpar som idag hanterar andra m\u00e4nniskors besparingar, pensioner och f\u00f6rs\u00e4kringar.<\/p>\n

Det \u00e4r en del av socialdemokratins \u201dv\u00e4sen\u201d att vilja ha mer politik i samh\u00e4llet, dvs. mer av styrning genom beslut i politiska f\u00f6rsamlingar osv. Moderaterna vill d\u00e4remot skydda marknadsmekanismerna. Sedan Berlinmurens fall (1989) \u00e4r vi inne i en fas, d\u00e4r rader av politiska beslut (som Sveriges EU-medlemskap) \u00f6kat marknadens r\u00f6relsefrihet. F\u00f6rlusten av politisk-ekonomiska styrinstrument har gjort att v\u00e5ra folkvalda tappat inflytande.<\/p>\n

Socialdemokratin st\u00e5r nu inf\u00f6r en stor utmaning d\u00e5 det g\u00e4ller att \u00e5terins\u00e4tta politiken som styrande faktor i den samh\u00e4llsekonomiska utvecklingen. F\u00f6r det praktiska arbetet beh\u00f6ver partiet en ny politisk och ekonomisk verktygsl\u00e5da. Eftersom utvecklingen griper djupt ner i folkhemmet m\u00e5ste diskussionerna b\u00f6rja nerifr\u00e5n. H\u00e4r beh\u00f6vs mer \u00e4n traditionella r\u00e5dslag. H\u00e4r kr\u00e4vs nya id\u00e9er, klara visioner och friska tag. Resultatet blir avg\u00f6rande f\u00f6r att partiet skall finna nya instrument f\u00f6r att styra samh\u00e4llet i framtiden i enlighet med folkviljan.<\/p>\n

Jadestig-marknaden-100403R.doc (3)<\/p>\n

G\u00e4stbloggare: Thure Jadestig
\nsom ocks\u00e5 bloggar h\u00e4r<\/a>.<\/strong><\/p>\n

Relaterat:
\nSvenska Dagbladet<\/a> och Aftonbladet<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om politik<\/a>, samh\u00e4lle<\/a>, socialdemokraterna<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Socialdemokratin beh\u00f6ver en ny verktygsl\u00e5da f\u00f6r att politiken skall \u00e5terta sitt grepp om marknadskrafterna och samh\u00e4llsutvecklingen. Finanskrisen har \u00f6kat intresset f\u00f6r samh\u00e4llsingripanden och politisk styrning av marknaden. I USA f\u00f6rs en politiskt laddad debatt om en ny \u201dsocialism\u201d f\u00f6r finanssektorn i och med att den federala regeringen tar \u00f6ver allt fler banker och l\u00e5neinstitut. Utvecklingen […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[12284,4917,5229],"class_list":{"0":"post-19571","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"tag-politik","8":"tag-samhalle","9":"tag-socialdemokraterna","10":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/19571","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19571"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/19571\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19571"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=19571"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=19571"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}