{"id":195592,"date":"2025-08-06T17:21:44","date_gmt":"2025-08-06T16:21:44","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=195592"},"modified":"2025-08-07T12:35:43","modified_gmt":"2025-08-07T11:35:43","slug":"ystad-sweden-jazzfestival-2025-ii-tillforsel-fran-andra-genrer-och-stromningar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=195592","title":{"rendered":"Ystad Sweden Jazzfestival 2025 II – Tillf\u00f6rsel av andra genrer och str\u00f6mningar"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Projektet MARE NOSTRUM uppstod f\u00f6r tjugo \u00e5r sedan och sedan dess har den europeiskt rotade v\u00e4rldsmusiktrion gett ut fyra album p\u00e5 ACT. H\u00e4nrycktes av dem n\u00e4r det senast begav sig p\u00e5 YSJF, fast inte lyssnat p\u00e5 skivorna. Mare Nostrum best\u00e5r av Jan Lundgren (genomf\u00f6r varje YSJF tv\u00e5 konserter) vid flygeln, Richard Galliano p\u00e5 dragspel och munspel fr\u00e5n Frankrike samt Paolo Fresu b\u00f6rdig fr\u00e5n Sardinien p\u00e5 trumpet och flygelhorn. Traditionell folkmusik och tons\u00e4ttare som Monteverdi finns p\u00e5 en repertoar som till \u00f6verv\u00e4gande del utg\u00f6rs av eget material signerad n\u00e5gon av medlemmarna, vars kompositioner de sj\u00e4lva introducerar p\u00e5 engelska, franska knepigt nog och lite Blekinge-dialekt. <\/p>\n\n\n\n

Fresu f\u00f6rekommer p\u00e5 \u00f6ver trehundra skivor och har grundat jazzfestival i hemlandet medan Galliano samarbetat med n\u00e5gra av Frankrikes mest profilerade vokalister. I en fascinerande ymnig katalog r\u00f6r han sig fr\u00e5n Gershwin och filmmusik till kammarjazz och klassiskt. Sett honom i of\u00f6rgl\u00f6mlig konstellation sammansatt av Bo Stief f\u00f6r kanske tjugofem \u00e5r sedan p\u00e5 K\u00f6penhamns Jazzfestival. Lundgren beh\u00f6ver n\u00e4ppeligen n\u00e5gon presentation. (Bill man veta mer om Mare Nostrum rekommenderas intervju i senaste numret av Orkesterjournalen.)<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Harri Paavolainen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Som v\u00e4ntat avnjuts musicerandet fr\u00e5n f\u00f6rsta till sista tonen. Att det l\u00e5ter s\u00e5 betagande m\u00e5ste givetvis tillskrivas det faktum att man beh\u00e4rskar sina instrument till full\u00e4ndning, en viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning. Genom var och ens sound\/ temperament och avsev\u00e4rda kunskap uppst\u00e5r beg\u00e4rlig kemi, f\u00f6rst\u00e4rkt av f\u00f6red\u00f6mlig pausering. Ska p\u00e5pekas att flera av kompositionerna varav ett knippe i dr\u00f6mskt moll, framf\u00f6rs p\u00e5 duo. De framst\u00e5ende l\u00e5tskrivarna har liknande livsfilosofi. De anv\u00e4nder noter, lyssnar p\u00e5 varandra och st\u00e4mmer av. Ett par g\u00e5nger \u00f6verraskas publiken av energip\u00e5slag och intrikata v\u00e4ndningar och i en sekvens parafraseras Beatles-klassiker som en blixt fr\u00e5n klar himmel. Efter ultrasoft obeskrivligt vacker signaturmelodi (inleder varje konsert) f\u00e5r vi Life <\/em>(P. Fresu) med upphovsmannen i feature p\u00e5 flygelhorn och fint invirade st\u00e4mmor. Magin fl\u00f6dar i den franska titel Galliano d\u00f6pt, samma sm\u00e4ktande komposition som \u00e4r \u00f6ppningssp\u00e5r p\u00e5 aktuella albumet. H\u00e4r finns spr\u00f6da nyanser, kolossal omsorg om detaljer och svindlande sk\u00f6nhet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Conrad Paavolainen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Med Hidden Truth <\/em>bef\u00e4ster Jan Lundgren sin oerh\u00f6rda talang f\u00f6r att komponera otroligt vackra, meningsfulla melodier. Snacka om sk\u00f6nhetsupplevelse! D\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljer ett av omn\u00e4mnda omslag, en l\u00e4tt dramatisk m\u00f6nsterbrytare som till och med \u00e4r sm\u00e5sv\u00e4ngig. Det blir bland annat h\u00e4rlig italiensk folkmelodi om emancipation, sprittande folkvisan Daniels farfars<\/em> l\u00e5t <\/em>p\u00e5 piano och flygelhorn och en melodi av Galliano till\u00e4gnad (tror jag) emotsedd till\u00f6kning i pianistens familj. I ett outro f\u00f6rundras man \u00f6ver fenomenal andningsteknik hos Fresu, vilket roar h\u00e4pna \u00e5h\u00f6rare. Man till\u00e5ter sig att drastiskt skoja till det i episoder utan att sabotera st\u00e4mningen f\u00f6r att ge oss udda inslag \u00e4ven om tuggmotst\u00e5nd inte \u00e4r deras grej.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Harri Paavolainen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I flera skeden formeras klanger till m\u00e4sterligt avskalade stycken. Melodikern som f\u00f6rblir sittande vid flygeln understryker hantverksf\u00f6rm\u00e5gan i komposition dedikerad till hans tv\u00e5 lekfulla hundar. Stegrande ackordf\u00f6ljder blandas med spr\u00f6tt v\u00e4lbehag. Efter att man spelat dragspelarens visuella finst\u00e4mda melodi Giselle<\/em> \u00f6verrumplas en fullsatt teater av kopi\u00f6st sv\u00e4ngiga takter. Naturligtvis utbryter st\u00e5ende ovantioner vilka resulterar i tv\u00e5 extranummer. Dels romantisk ballad med st\u00e4nk av Oscar Peterson, dels popul\u00e4r k\u00e4rlekss\u00e5ng av Monteverdi som framkallar g\u00e5shud. En marig etikettering om, kammarjazz eller v\u00e4rldsmusik? D\u00e4remot r\u00e5der inga tvivel om att Mare Nostrum live inte s\u00e4llan h\u00e5ller v\u00e4rldsklass. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Multiinstrumentalisten Magnus Lindgren kan besk\u00e5das som ledare i olikartade formationer med skilda numer\u00e4rer h\u00e4r hemma och i Tyskland, befunnit sig i dylika kreativa sammanhang under hela 2000-talet. Har n\u00e5gra av dennes cd och tappat r\u00e4kningen p\u00e5 hur m\u00e5nga g\u00e5nger jag h\u00f6rt honom live eller recenserat hans projekt. P\u00e5 Ystad Winter Pianofestival recenserade jag hans samarbete med amerikanske pianisten John Beasley med vilken han erh\u00f6ll en Grammy. Kul att f\u00e5 tr\u00e4ffa honom efter\u00e5t i festivalt\u00e4ltet. Hans senaste initiativ handlar om att jazza till klassiska tong\u00e5ngar och tv\u00e4rtom l\u00e5ta en renommerad kammarorkester f\u00e4rga funkiga s\u00e5v\u00e4l som angen\u00e4ma jazzkompositioner.<\/p>\n\n\n\n

I MAGNUS LINDGREN m\u00f6ter MUSICA VITAE inf\u00f6r en jublande salong exemplifieras bed\u00e5rande hur denna hybrid fungerar. Som vanligt trakterar producenten, dirigenten, arrang\u00f6ren och komposit\u00f6ren tenorsax, fl\u00f6jt och klarinett. Enligt presstext hos YSJF ses han som Sveriges svar p\u00e5 Quincy Jones, vilket \u00e4r en rimlig j\u00e4mf\u00f6relse. P\u00e5 scen \u00e4r str\u00e5korkestern, vars utg\u00e5ngspunkt \u00e4r konstmusik fr\u00e5n barock och fram\u00e5t, fjorton personer vilka trakterar violin, viola, cello plus kontrabas. H\u00e4rom \u00e5ret h\u00f6rdes orkestern som turnerat globalt p\u00e5 YSJF med Isabella Lundgren och Carl Bagge <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Repetitionerna m\u00e5ste ha utfallit till bel\u00e5tenhet eftersom det sannerligen inte m\u00e4rks att de bara haft ett gig tidigare, n\u00e4mligen p\u00e5 orkesterns hemmaplan i V\u00e4xj\u00f6. Anm\u00e4rkningsv\u00e4rt groovy \u00f6ppning lockar in oss i en f\u00f6rtrollad, hoppingivande v\u00e4rld genom tv\u00e4rfl\u00f6jt och basspel av Joel Larsson, vars nyckelroll omg\u00e5ende ska understrykas. Maestro Magnus forts\u00e4tter p\u00e5 klarinett till smeksam st\u00f6ttning av Musica Vitae. Efter smart sp\u00e4nnvidd fr\u00e5n Message From Kakn\u00e4s<\/em> (original) till Misty <\/em>bjuds p\u00e5 Kind Of Sonata <\/em>(original arrad f\u00f6r orkestern) influerad av Poulenc. Noterar romantiskt utformade linjer med f\u00e4ngslande celloparti i en spektakul\u00e4r sak d\u00e4r tenorsaxen banar v\u00e4g. Verksh\u00f6jden bibeh\u00e5lls i flertalet kompositioner av vilka n\u00e5gra k\u00e4nns igen. I titelsp\u00e5ret p\u00e5 Stockholm Underground <\/em> l\u00e5ter det underbart suggestivt med jazzfl\u00f6jt i fokus i ny omgivning. Om m\u00f6jligt \u00e4n mer upphetsade blir vi av hans tidiga hit Buho. <\/em>Vilket hypnotiskt sv\u00e4ng!<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Lindgren presenterar orkestern medlemmar, uppm\u00e4rksammar s\u00e4rskilt deras kvinnliga konsertm\u00e4stare\/ st\u00e4mledare. Alla titlar m\u00e5ste ju inte listas. L\u00e5t mig \u00e4nd\u00e5 tala om att man gjorde Theme For Laura <\/em>av Henrik Jansson, Coltrane-ballad som framf\u00f6rs med otrolig auktoritet och Air On a G String <\/em>(f\u00f6r evigt f\u00f6rknippad med Beppes Godnattstund i teverutan) sparas till ett sagolikt ljuvligt extranummer vars sista toner klingar ut i ren magi. Till uppr\u00e4knade arr ska l\u00e4ggas tv\u00e5 supersucc\u00e9er: Otroligt innovativa urladdningen baserad p\u00e5 Fyra \u00e5rstiderna <\/em>j\u00e4mte Procol Harums utan konkurrens st\u00f6rsta hit. I sist n\u00e4mnda pampigt anlagda sv\u00e4vande melodi excellerar Lindgren i loopade fraser p\u00e5 fl\u00f6jt i l\u00e5ngt intro som f\u00e5ngar ens intresse.. MV bist\u00e5r med sin briljans. Gensvaret \u00e4r genomg\u00e5ende hj\u00e4rtligt p\u00e5 YSJF, f\u00f6rbluffas \u00e4nd\u00e5 \u00f6ver n\u00e4stan \u00f6ronbed\u00f6vande bifallet f\u00f6ljt av st\u00e5ende ovationer och d\u00e4rp\u00e5 h\u00f6gtidsstunden med fridfulla soundet fr\u00e5n giganten Bach. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

NICOLE JOH\u00c4NNTGEN heter en av festivalens flitigaste internationella g\u00e4ster, tillika en av de charmigaste. Tv\u00e5 av hennes SOFIA-upplagor (specialskriven musik f\u00f6r kvinnliga ensembler fr\u00e5n olika l\u00e4nder) tillh\u00f6r de akter p\u00e5 YSJF jag bevarat i minnet med of\u00f6rst\u00e4lld gl\u00e4dje. N\u00e4r eminenta saxofonisten och komposit\u00f6ren med r\u00f6tter i Z\u00fcrich \u00e5terv\u00e4nder f\u00f6r sj\u00e4tte g\u00e5ngen sker det med den kubanskt influerade sviten ROBIN, som framf\u00f6rs p\u00e5 Saltsj\u00f6bad av en mixad kvintett fr\u00e5n Schweiz. Tyder p\u00e5 musikaliskt mod och f\u00f6rm\u00e5ga att ge sig in i och tolka en tradition man inte \u00e4r uppv\u00e4xt med.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Titeln p\u00e5 de b\u00f6ljande rytmerna och svepande harmonierna med sina dynamiskt infallsrika improvisationer, kom saxofonisten p\u00e5 under en vistelse i New York, vid \u00e5synen av vandringstrastar i Central Park. Medmusikerna var nya ansikten f\u00f6r mig, sannolikt ocks\u00e5 f\u00f6r n\u00e4stan alla andra. P\u00e5 scen finns initiativtagen i s\u00e4llskap med i Schweiz etablerade namn: Manom Mullener vid flygeln, Sonja Bossart p\u00e5 elbas och p\u00e5 percussion pr\u00e4glas deras vibe av David Stauffacher j\u00e4mte Roberto Hacaturyan. N\u00e5gra av dem har bes\u00f6kt Kuba.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

H\u00f6r m\u00e5nga ingredienser jag uppskattar och inte minst uppdelningen i unisont spel och features. Komposit\u00f6ren mixar snyggt det sv\u00e4ngiga med reflekterande inslag. En viktig faktor vid utv\u00e4rderingen \u00e4r att jag tappar i uppm\u00e4rksamhet andra halvan, k\u00e4nslan f\u00f6rst\u00e4rks av att Joh\u00e4nntgen ber att f\u00e5 ut\u00f6ka speltiden med cirka tjugo minuter. Max 75 minuter hade absolut varit en l\u00e4ngd att f\u00f6redra och obligatoriska solistutrymmet till duktiga slagverkarna, skulle ha planerats in i ett tidigare skede av konserten. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Markus F\u00e4gersten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Musikern i centrum som st\u00e5r f\u00f6r upplysande och sympatiskt mellansnack, b\u00f6rjar inbjudande p\u00e5 sopransax till tassande bakgrund. Gl\u00e4djen i att spela tillsammans exponeras omg\u00e5ende, understryks av salsa-moves fr\u00e5n Joh\u00e4nntgen. En f\u00f6rtrollande slinga s\u00e4tter st\u00e4mningen i \u00f6ppningsl\u00e5tens b-del. Saxofonisten f\u00f6rklarar id\u00e9n bakom sitt skrivande och hur h\u00f6gt autenticitet v\u00e4rdes\u00e4tts efter att jag lagt m\u00e4rke till diverse influenser. Syftar p\u00e5 att element fr\u00e5n \u00f6sterl\u00e4ndskt, arabisk och f\u00f6rmodligen indisk inkluderats i hyllningen till varmblodiga rytmer. F\u00e4ster mig vid str\u00e5lande stegringar – s\u00e4nkningar av energiniv\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rkta med bravur genom inpass fr\u00e5n basisten. Bossart. En l\u00e5t om att ge sig h\u00e4n har naturligt nog f\u00e5tt titeln You Gotta Dance Withe Me<\/em>. Ska s\u00e4gas att flera bidragit i l\u00e5tskrivarprocessen. En \u00e5terh\u00e5llsamt gungande juvel inneh\u00e5llande minnesv\u00e4rt solo p\u00e5 piano \u00e4r signerad just Mullener medan titell\u00e5ten komponerats av Bossart. Andra titlar som sticker ut \u00e4r Cajun Wind <\/em>och Twelve Houses. <\/em><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rvisso p\u00e5g\u00e5r konserten f\u00f6r l\u00e4nge vilket inneb\u00e4r att jag p\u00e5 sluttampen tappar en del fokus. K\u00e4nde mig s\u00e5ledes n\u00f6jd efter 60-70 minuter. Observerar \u00e4nd\u00e5 \u00e5tskilliga ber\u00f6mmande formuleringar bland anteckningarna. De tar upp dansant cirklande melodi, uts\u00f6kta dialoger, vackra klanger, expansiva h\u00e5llningen, shaman-aktiga draget n\u00e4r huvudpersonen sjunger m\u00e4ssande, bubblande livsbejakande fl\u00f6de, duellen emellan tenorsaxen och m\u00e4nnen p\u00e5 percussion, temperamentsfullt sv\u00e4ng med antingen uppsluppen eller suggestiv inriktning och d\u00e4rtill vilket intressant konstn\u00e4rskap prisade innovat\u00f6ren Nicole Joh\u00e4nntgen odlar. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Qlaez Wennberg<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

LA GAYLIA FRAZIER Soul feat JONAS KULLHAMMAR invigde paketet med utomhuskonserter p\u00e5 sluttande gr\u00e4smattan vid baksidan av Charlottenlund natursk\u00f6nt bel\u00e4get en mil utanf\u00f6r Ystad. Har tidigare sett energiska vokalisten Frazier med Jan Lundgren trio och med h\u00f6gklassigt jazz-funk g\u00e4ng p\u00e5 Kulturkalaset i G\u00f6teborg, men undvikit att uppleva henne i det sammanhang som gjorde amerikanska stj\u00e4rnan folkk\u00e4r hos oss, n\u00e4mligen Rhapsody In Rock. I denna kick till avstickare har hon bibeh\u00e5llit musiker fr\u00e5n en Tina Turner-tribut hon gjort vilka framg\u00e5ngsrikt sammanf\u00f6rts med m\u00e5ngsysslaren Jonas Kullhammar, h\u00e4r i rollen som p\u00e5drivande soulig tenorsaxofonist. Mannen bakom Moserobie Music Production, omtyckta Kullhammar kvartett, otaliga gig i f\u00f6rn\u00e4mliga storband och sm\u00e5grupper beh\u00f6ver ingen n\u00e4rmare presentation.<\/p>\n\n\n\n

Av konstellationens resterande musiker hemmah\u00f6rande i G\u00f6teborg \u00e4r jag bekant med gitarristen Anders ”Agge” Augustsson (Emrik, Dan Helgesen Organ Explosion m.fl). P\u00e5 keyboard finns Markus Linnell Zovic, Anneli Axon \u00e4r bakgrunds-vokalist medan tungt v\u00e4gande rytmsektion best\u00e5r av vidunderlige elbasisten Christopher Ek (spelat med Eric Gadd, Danny, Darin, medverkat i musikaler och ing\u00e5tt i Amanda), trumslagare Magnus H\u00f6glund samt Ruben Millet Herrera p\u00e5 percussion. Flera av dem har med den \u00e4ran kompat Lollo Gardtman. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Qlaez Wennberg

Inf\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntansfull skara p\u00e5 cirka 600 personer blir det ber\u00f6rande mjukstart genom What\u00b4s Going On<\/em> med solistisk impro av saxmannen f\u00f6ljt av den f\u00f6rsta av Chaka Khan-hyllningar, en oerh\u00f6rt tajt n\u00e4stan kompakt tolkning av You Got The Love. <\/em>Musikerna p\u00e5verkade av Fraziers engagemang t\u00e4nder p\u00e5 alla cylindrar f\u00f6r att g\u00f6ra Rufus r\u00e4ttvisa. Den engelskt korrekta termen f\u00f6r sitter som en sm\u00e4ck lyder ”In the pocket”, h\u00f6gsta ber\u00f6m. Energiknippet sj\u00e4lv m\u00e5 vara sl\u00f6saktig med sin output eftersom hon brukar avst\u00e5 fr\u00e5n att moderera sitt omf\u00e5ng, fast live \u00e4r beteendet onekligen en tillg\u00e5ng. En h\u00e4rlig h\u00f6jdpunkt infaller i Chain Of Fools <\/em>d\u00e5 Aretha Franklins besj\u00e4lade klassiker impregnerats i snabbare JB\u00b4s – beat. Kan inte annat \u00e4n att \u00e4lska detta fr\u00e4ckt mixade, sansl\u00f6sa sv\u00e4ng. I en stil inte olik Ernie Isley lanseras ”Agge” tidigt i showen vilket var tackn\u00e4mligt. Annars \u00e4r min bed\u00f6mning att solisten fick sn\u00e5lt med utrymme. Och ska man vara petig hade klaviaturinstrumentet sv\u00e5rt att tr\u00e4nga igenom. Markus Linnell Zovic fick i alla fall ber\u00e4ttigad plats i rampljuset strax f\u00f6re finalen. Amerikansk-svenskans scenpersonlighet \u00e4r n\u00e5got alldeles extra. Hennes underh\u00e5llande mellansnack, introduktioner och lusten att ta sig ut till road publik p\u00e5 ett s\u00e4tt som p\u00e5minde om Alls\u00e5ng p\u00e5 Skansen g\u00f6r henne unik. \u00c4ven om de inte stannat kvar och bara k\u00e4nns igen av inbitna fans, ska po\u00e4ngteras att artisten med smittsamt positivt hum\u00f6r g\u00f6r ett par egna alster.



\/ OBS Efter\u00e5t fr\u00e5gade Jonas Kullhammar vad jag tyckte, var nyfiken p\u00e5 hur jag v\u00e4rderade deras insats. Svarade att sprakande showen hade likheter med Blacknuss-tillst\u00e4llningar av h\u00f6gsta kvalitet, fast denna variant var r\u00e5are, mer otyglad och renons p\u00e5 reggae. Att man inte lirade jazz, vilket Frazier signalerade till Jan Lundgren, visste f\u00f6rmodligen alla som kommit och spelningen utannonserade mycket riktigt som ett funkigt soulparty.\/





Listar till sist ett knippe ytterligare favoriter, j\u00e4mte uppiggande moment. T\u00e4nker p\u00e5 vokala bedriften i hj\u00e4rtsk\u00e4rande ballad skriven till Queen Of Soul, jambetonade extensiva glipor i stick och bryggor, Delvis annorlunda arr i Chaka Khan-medley som funkar utm\u00e4rkt med intro p\u00e5 keyboard. publikens handklapp p\u00e5 uppmaning i baktakt, version av fartfylld Prince-d\u00e4nga d\u00e4r kompet f\u00e5r jobba h\u00e5rt placerar sig i kategorin sn\u00e4rtigt v\u00e4rre samt fenomenala avslutning d\u00e4r samtliga p\u00e5 omr\u00e5det dras med i explosiva rytmfester h\u00e4mtade fr\u00e5n oemotst\u00e5ndliga Uptown Funk <\/em>respektive discoerans ”floorfiller” Don\u00b4t Stop Till You Get Enough. <\/em>
<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
foto Qlaez Wennberg<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Projektet MARE NOSTRUM uppstod f\u00f6r tjugo \u00e5r sedan och sedan dess har den europeiskt rotade v\u00e4rldsmusiktrion gett ut fyra album p\u00e5 ACT. H\u00e4nrycktes av dem n\u00e4r det senast begav sig p\u00e5 YSJF, fast inte lyssnat p\u00e5 skivorna. Mare Nostrum best\u00e5r av Jan Lundgren (genomf\u00f6r varje YSJF tv\u00e5 konserter) vid flygeln, Richard Galliano p\u00e5 dragspel och […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-195592","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"category-toppnytt","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/195592","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=195592"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/195592\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":195689,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/195592\/revisions\/195689"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=195592"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=195592"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=195592"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}