![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/06\/image002-5.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
F1\u00ae The Movie
\nBetyg 2
\nSvensk biopremi\u00e4r 25 juni 2025
\nRegi Joseph Kosinski <\/p>\n
Sportfilmer har s\u00e4llan kunnat bryta sina ber\u00e4ttarm\u00e4ssiga och strukturella trender som kunnat identifieras genom \u00e5rtionden i filmer som Chariots Of Fire eller den f\u00f6rkastligt d\u00e5liga The Blind Side. Det handlar om att \u00f6vervinna om\u00f6jliga odds, att f\u00e5 sitt h\u00e5rda arbete bel\u00f6nat och att n\u00e5 dr\u00f6mmen om att vara v\u00e4rldsb\u00e4st med integriteten i beh\u00e5ll. Att tematik och dramaturgi \u00e5terkommer i genrer \u00e4r varken ovanligt eller ens fel, det \u00e4r snarare en fr\u00e5ga om hur hela paketet iscens\u00e4tts och presenteras. Motorsport verkar dessutom ha blivit vad boxningsfilmer var f\u00f6r filmindustrin d\u00e5 klassiker som Rocky och Tjuren Fr\u00e5n Bronx anl\u00e4nde inom ett spann p\u00e5 fyra \u00e5r. Vi har sett alltifr\u00e5n Niki Lauda, striden mellan Ford och Ferrari samt den hiskeliga Gran Turismo. <\/p>\n
D\u00e4rmed finns det ett behov f\u00f6r F1 och regiss\u00f6ren Joseph Kosinski att utm\u00e4rka sig, tydligt demonstrera varf\u00f6r det beh\u00f6vs ytterligare en film som s\u00e4tter snabba bilar och uppk\u00e4ftiga f\u00f6rare i centrum. Men att f\u00f6rv\u00e4nta sig n\u00e5got vidare narrativ fr\u00e5n Kosinski \u00e4r detsamma som att f\u00f6rv\u00e4nta sig h\u00e4lsosam mat p\u00e5 en amerikansk snabbmatskedja. Sedan l\u00e5ngfilmsdebuten med Tron Legacy har Kosinski tydliggjort sina f\u00e4rdigheter – och icke f\u00e4rdigheter. Kosinski besitter en otrolig k\u00e4nsla f\u00f6r det visuella, han skapar moderna inramningar som g\u00f6r att hans filmer ter sig n\u00e4rmast futuristiska. Han har ocks\u00e5 en stark k\u00e4nsla f\u00f6r att presentera teknik och maskiner vad g\u00e4ller det visuella, det \u00e4r som att han har en n\u00e4rmast oh\u00e4lsosam fascination f\u00f6r mekanik. <\/p>\n
Men trots mer \u00e4n ett \u00e5rtionde i branschen har Kosinski inte l\u00e4rt sig att addera n\u00e5gon som helst sj\u00e4l eller personlighet till sina filmer. F\u00f6rutom Top Gun Maverick d\u00e4r Tom Cruise lyckades tillf\u00f6ra lite passion och livsgl\u00e4dje, \u00e4r Kosinskis filmer lika d\u00f6da och kalla som en h\u00f6gteknologisk fabrik. Saker som personregi, emotionell intelligens eller ens omsorg f\u00f6r n\u00e5got som kan ben\u00e4mnas som m\u00e4nskligt finns inte. F1 \u00e4r tyv\u00e4rr inget undantag och \u00e4nnu en g\u00e5ng s\u00e5 \u00e4r ber\u00e4ttartekniken under all kritik. Trots en magisk ensemble med Brad Pitt i spetsen samt Javier Bardem och den lysande Kerry Condon s\u00e5 verkar Kosinski genuint ointresserad av allt som inte \u00e4r kall teknologi. Pitt klarar sig p\u00e5 sin – ofta underskattade, scenn\u00e4rvaro medan Bardem fl\u00e4nger runt i desperation med en karakt\u00e4r och ett manuskript s\u00e5 pass tunt att det kan ta sig under en hermetisk tillsluten d\u00f6rr. Med sig har Kosinski ocks\u00e5 manusf\u00f6rfattaren Ehren Kruger vars meriter inkluderar \u2019\u2019grandiosa projekt\u2019\u2019 som ett antal av Michael Bays Transformers-uppf\u00f6ljare och den amerikanska remaken av The Ring. Detta leder till att F1 dras med dialog och patos s\u00e5 pass banalt att man kan fr\u00e5ga sig om en trasig AI skrivit det hela. De sekvenser som \u00e4r menade att avancera romansen och relationen mellan Pitt och Condon kan redan nu klassas som n\u00e5got av det v\u00e4rsta som sk\u00e5dats, detta d\u00e5 de b\u00e5da tvingas k\u00e4mpa med verbal sm\u00f6rja som tangerar att vara h\u00e4lsofarlig. <\/p>\n
Filmens \u00f6vergripande moral g\u00e4llande att unga – givetvis av en etnisk minoritet, b\u00f6r h\u00e5lla mun och l\u00e4ra sig av alfahannar som besitter de mest tradiga maskulina troper \u00e4r svidande tond\u00f6v i det nuvarande politiska klimatet. Detta f\u00f6rst\u00e4rker k\u00e4nslan av att Kosinski antingen inte bryr sig eller inte f\u00f6rst\u00e5r m\u00e4nsklighet \u00f6verhuvudtaget. Humor eller sj\u00e4lvdistans \u00e4r det inte heller tal om, n\u00e5got som g\u00f6r att de n\u00e4rmast otaliga klich\u00e9erna som haglar \u00f6ver tittaren framst\u00e5r som en ren f\u00f6rol\u00e4mpning. <\/p>\n
Eftersom v\u00e4rme, m\u00e4nsklighet och n\u00e5gon som helst personlighet uteblir finns det dock utrymme f\u00f6r en sak. F\u00f6r precis som f\u00f6rr \u00e4r Kosinskis tekniska f\u00e4rdigheter imponerande. D\u00e5 det kommer till att starta motorer och br\u00e4nna gummi \u00e4r F1 spektakul\u00e4r. Detta \u00e4r tvekl\u00f6st de b\u00e4sta racingscenerna som n\u00e5gonsin iscensatts, med ett makal\u00f6st foto som f\u00f6rmedlar den totala frenesin – som \u00e4r att k\u00f6ra bil i \u00f6ver trehundra kilometer i timmen. I ett par scener k\u00e4nns det som att se p\u00e5 en ren actionfilm d\u00e5 bilar duellerar om positioner och d\u00e5 varje kurva blir en \u00f6vning i att \u00f6vervinna d\u00f6den. Tillsammans med Hans Zimmers bombastiska och pulserande musik \u00e4r allt som utspelar sig p\u00e5 racingbanan storslagen underh\u00e5llning. <\/p>\n
Tyv\u00e4rr s\u00e5 \u00e4r det inte mycket v\u00e4rt d\u00e5 allt som inte involverar avgaser och hastigheter h\u00f6r hemma p\u00e5 en j\u00e4ttelik kalkonfarm. F1 m\u00e5 briljera d\u00e5 motorer skriker och publiken tas p\u00e5 en sansl\u00f6s \u00e5ktur, allt d\u00e4remellan kan endast j\u00e4mst\u00e4llas med makabert usel fogmassa. <\/p>\n