{"id":194781,"date":"2025-06-15T16:38:50","date_gmt":"2025-06-15T15:38:50","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=194781"},"modified":"2025-06-17T09:31:32","modified_gmt":"2025-06-17T08:31:32","slug":"skont-smastokig-pang-pa-estetik-och-reflektion-fran-trio-ledd-av-passionerad-trablasare-katharsis-av-mappe3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=194781","title":{"rendered":"Sk\u00f6nt sm\u00e5st\u00f6kig pang-p\u00e5-estetik och reflektion fr\u00e5n trio ledd av passionerad tr\u00e4bl\u00e5sare &#8211; Katharsis av Mappe3"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/06\/d6fa768c-1698-4b18-9df9-6e1d92a616fe.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-194782\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/06\/d6fa768c-1698-4b18-9df9-6e1d92a616fe.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/06\/d6fa768c-1698-4b18-9df9-6e1d92a616fe-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Mappe3<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Katharsis<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">4<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Inspelad i studio Glasf\u00e5geln juni 2023<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">VARVA Records &amp; Music<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Releasedatum: 23\/5 2025<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Efter mycket nedlagt jobb sl\u00e4pps nu andra skivan fr\u00e5n en vital trio vilka \u00e5tminstone i rej\u00e4la sjok \u00e4gnar sig \u00e5t vad vi kan kalla fri form, f\u00f6rvisso inom fastst\u00e4llda ramar. Debuten fr\u00e5n 2022 omhuldades av LIRA och Thomas Millroth i OJ, den senares lyriska omd\u00f6men g\u00f6r honom oers\u00e4ttlig f\u00f6r landets jazziga avtangarde. Trion rosas f\u00f6r bland annat or\u00e4ddhet, auktoritet och vilja att spegla genrens tillst\u00e5nd av frihet p\u00e5 ,f\u00f6rmodar jag, 60-talet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Mappe3 best\u00e5r av Martin J\u00e4derberg p\u00e5 tenor- och baritonsaxofon och klarinett, Nils Kristensson p\u00e5 kontrabas samt trumslagaren Maria Dahlin. P\u00e5 uppf\u00f6ljaren h\u00f6rs sju mer eller mindre sammanh\u00e5llna kompositioner, samtliga skrivna av Martin som f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r bror till Henrik vars insats p\u00e5 Ulla Fluurs f\u00e4rska album jag kan intyga \u00e4r extraordin\u00e4r. Martin lanseras som spjutspets i ett omf\u00e5ng som str\u00e4cker sig fr\u00e5n barytonsax till klarinett. Uppv\u00e4xt i G\u00e4vle p\u00e5b\u00f6rjades jazziga banan tidigt live medan Nils fr\u00e5n Lilla Edet har sina r\u00f6tter i rock, n\u00e5got som \u00f6vergavs \u00f6vergavs n\u00e4r smak f\u00f6r improvisationsmusik uppstod, vilket kan h\u00f6ras ocks\u00e5 i Alma Stenson Quintet, Kira5 och Jura Quartet. Av de tre \u00e4r det Maria Dahlin jag h\u00f6rt i s\u00e4rklass mest. Hon har f\u00f6rekommit p\u00e5 jam, p\u00e5 Br\u00f6tz, k\u00f6rkonsert i kyrka, ing\u00e5r i Toppklass, L\u00e4nge leve och varit med i Fartyg 6  med mera.   <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Visionen f\u00f6r trion med lite udda s\u00e4ttning &#8211; kan flika in att den trio med samma s\u00e4ttning jag spontant f\u00f6rst t\u00e4nker p\u00e5 \u00e4r Trio Circle som jag recenserade f\u00f6r OJ och h\u00e4r i samband med Ystad Jazz Festival &#8211;  handlar om ge varandra frihet inom ett givet format. Att vara synkade till den grad att varje medlem ges tillf\u00e4lle att skjuta p\u00e5 gr\u00e4nser, utvidga ramarna i adekvat kreativa situationer. Arbetsmetoden s\u00e4gs vara att bejaka musikalisk gl\u00e4dje och passion och en entusiasm i att leva efter humanistiska ideal. Storvulen deklaration av tre musiker numera bosatta i G\u00f6teborg. Sannolikt tr\u00e4ffades de  som nu \u00e4r i 30-\u00e5rs \u00e5ldern p\u00e5 Musikh\u00f6gskolan i staden de flyttade till. H\u00e4rom veckan anordnades  releasekonsert i kulturminnesm\u00e4rkta 1700-tals byggnaden Gatenhielmska huset, en att d\u00f6ma av vad jag snappat upp lyckad spelning som undertecknad tyv\u00e4rr missade.     <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Katharsis <\/em>p\u00e5st\u00e5s utforska meningen bakom begreppet genom att dyka djupare ner i konsten att spela p\u00e5 trio.  Ordet kan som bekant h\u00e4rledas till antiken och Aristoteles, hans uppfattning om tragedin  som rening eller befrielse. Det b\u00f6rjar signifikativt med en bullrigt medryckande sm\u00e5st\u00f6kig sak. I b-delen p\u00e5 <em>Snabbis <\/em>\u00f6kar p\u00e5drivaren p\u00e5 tenor intensiteten ytterligare ett par sn\u00e4pp. Rytmsektionen agerar excellent, \u00e4r verkligen p\u00e5 t\u00e5rna. Vad som ursprungligen lockade mig till att studera trions f\u00f6rehavanden n\u00e4rmare, deras    lite vilda approach, var utsikten att f\u00e5 h\u00f6ra Maria Dahlins eminenta aktioner i helfigur. Och som hon infriar mina f\u00f6rhoppningar om att kunna ta del av ett otyglat spel med bibeh\u00e5llen struktur. Golvas av tajming, lyh\u00f6rdhet och fills influerade av m\u00e4stare som Elvin Jones och Jack DeJohnette. Energiske alternativt coole melodileverant\u00f6ren p\u00e5minner om legendarer, till exempel Eric Dolpy och Archie Shepp, j\u00e4mte samtida kollegan Otis Sandsj\u00f6. N\u00e4r sv\u00e4ngar tas ut allra mest ih\u00e4rdigt g\u00e5r tanken oundvikligen till fri form-gurun Mats Gustafsson och de projekt han initierat eller \u00e4r medlem i. Stadgan och sp\u00e4nsten fr\u00e5n deras basist m\u00e4rks isolerat f\u00f6rsta g\u00e5ngen i slutfasen p\u00e5 andra sp\u00e5ret, <em>Sp\u00f6kboll. <\/em><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/06\/b4d55224-444b-4f78-b0ad-581bbb11367a.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-194798\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/06\/b4d55224-444b-4f78-b0ad-581bbb11367a.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/06\/b4d55224-444b-4f78-b0ad-581bbb11367a-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">   Helt underbar dynamik med v\u00e4xlande fokus manifesteras i exempelvis <em>Snubblar, snabblar, g\u00e5r<\/em> d\u00e4r gemensam briljans uppst\u00e5r. L\u00e5ten genomsyras av formidabel k\u00e4nsla f\u00f6r rytm. Maria och Martin p\u00e5 klarinett turas om att bana v\u00e4g i h\u00e4rligt sn\u00e5rig terr\u00e4ng. En sinnrik komposition pr\u00e4glas initialt av eftert\u00e4nksamt basintro i folkton, omslutande sound assisterar. Vad som l\u00e5ter likt diskret tillf\u00f6rsel av elektronik framst\u00e4lls sannolikt p\u00e5 cymbaler och kanske annan utrustning.. Melodin i moll har tr\u00e4ffande f\u00e5tt heta <em>Dyster. <\/em>En av kvalit\u00e9erna \u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att variera uttrycket. P\u00e5 femte sp\u00e5ret h\u00f6rs en vacker, innerlig ballad. Har lyckats f\u00e5 fram info om att Maja Kirchhoff sjunger en romantiskt doftande text p\u00e5 svenska. Gl\u00e4ds \u00e5t flera basintron inklusive det solo Nils Kristensson exekverar i f\u00f6rsta tredjedelen p\u00e5 <em>Vertigo. <\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 en skiva som ingen mindre \u00e4n Jonas Kullhammar mastrat blir man positivt \u00f6verraskad \u00f6ver Martin J\u00e4derberg i rollen som l\u00e5tskrivare. I fem disparata l\u00e5tar beh\u00e5ller han greppet om mig. De tv\u00e5 sista avviker en del genom avsaknad av p\u00e5taglig textur. Avsiktligt eller tog substansen av id\u00e9er slut? I ovan n\u00e4mnda <em>Vertigo <\/em>tycks det struntas i mottagaren. Ist\u00e4llet gasas det p\u00e5 forml\u00f6st i full frihet. Resultatet blir uppfriskande f\u00f6r en liten klick och f\u00f6r oss andra introvert med tappad koncentration som konsekvens. Handlar om hur lyssnaren registrerar eskapaderna. F\u00f6r mig flyter tonerna ut n\u00e4r m\u00f6nster uppl\u00f6ses p\u00e5 slutet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Att kalla drivna Mappe 3 f\u00f6r en frisk fl\u00e4kt \u00e4r alldeles f\u00f6r futtigt. Mer adekvat att ge dem epitetet virvelvind som ibland &#8221;besinnar sig&#8221; och d\u00e5 f\u00f6rvandlas till l\u00e4tt bris. F\u00f6religger en uppenbar risk att bl\u00e5sinstrumenten dominerar i en s\u00e5dan h\u00e4r formation, vilket ocks\u00e5 sker emellan\u00e5t. Mot den bakgrunden uppskattas mycket att samtliga ges ypperliga m\u00f6jligheter att vistas i framkant, att f\u00e5 uttrycka sin kreativa personlighet. Tillf\u00e4llen vilka sannerligen tas till vara p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mappe3 Katharsis 4 Inspelad i studio Glasf\u00e5geln juni 2023 VARVA Records &amp; Music Releasedatum: 23\/5 2025 Efter mycket nedlagt jobb sl\u00e4pps nu andra skivan fr\u00e5n en vital trio vilka \u00e5tminstone i rej\u00e4la sjok \u00e4gnar sig \u00e5t vad vi kan kalla fri form, f\u00f6rvisso inom fastst\u00e4llda ramar. Debuten fr\u00e5n 2022 omhuldades av LIRA och Thomas Millroth [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22,13624],"tags":[],"class_list":["post-194781","post","type-post","status-publish","format-standard","category-skivor","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/194781","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=194781"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/194781\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":194822,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/194781\/revisions\/194822"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=194781"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=194781"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=194781"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}