![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/06\/unnamed-7.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
The Ugly Stepsister
\nBetyg 2
\nSvensk biopremi\u00e4r 13 juni 2025
\nRegi Emilie Blichfeldt<\/p>\n
En annorlunda version av Askungen, med mycket blod och andra kroppsv\u00e4tskor och annat som \u00e4r \u00e4ckligt att se. Jag f\u00f6rst\u00e5r mig inte p\u00e5 denna genre, body-horror. Vad \u00e4r det intressanta med att i n\u00e4rbild se blodiga scener som g\u00f6r att jag m\u00e5r illa? Ja vi \u00e4r alla olika och det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s d\u00e4rf\u00f6r det finns en publik f\u00f6r denna film ocks\u00e5.<\/p>\n
Handlingen ber\u00e4ttas framf\u00f6r allt utifr\u00e5n Elvira, vi f\u00f6ljer handlingen ur en av de elaka styvsystrarnas perspektiv. Elvira \u00e4r inte alltigenom elak, hon \u00e4r sj\u00e4lv ett offer f\u00f6r sin mammas planer. Elvira \u00e4r d\u00e4remot mesig och har inte mod att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt s\u00e4tta sig emot allt hon uts\u00e4tts f\u00f6r. Elvira \u00e4r inte vacker enligt de traditionella sk\u00f6nhetsidealen och hon uts\u00e4tts f\u00f6r sm\u00e4rtsamma ingrepp f\u00f6r att f\u00f6rvandlas till en \u00e5tr\u00e5v\u00e4rd kvinna bland adelsm\u00e4nnen och mest av allt f\u00f6r att bli intressant f\u00f6r prinsen.<\/p>\n
Filmen g\u00e5r till storms mot ytliga sk\u00f6nhetsideal som g\u00f6r att kvinnor uts\u00e4tter sig f\u00f6r riskabla plastikoperationer – ett ideal som ocks\u00e5 kan ge \u00e4tst\u00f6rningar.<\/p>\n
Filmens regiss\u00f6r Emilie Blichfeldt f\u00f6rklarar att The Ugly Stepsister \u00e4r inspirerad av s\u00e5v\u00e4l br\u00f6derna Grimms i sig r\u00e4tt brutala version av Askungesagan som hennes personliga kamp med sin kroppsuppfattning: Elvira och hennes syster Alma flyttar till en fin herrg\u00e5rd tillsammans med sin mamma som gift sig med en adlig \u00e4nkeman som har en dotter, Agnes (Thea Sofie Loch N\u00e6ss, Ondskan), som blir deras styvsyster. Agnes \u00e4r naturligt vacker, b\u00e5de inifr\u00e5n och ut\u00e5t. Men Agnes pappa d\u00f6r strax efter br\u00f6llopet och Agnes m\u00e5ste d\u00e5 leva med sin styvmamma och styrsystrar. Systrarna \u00e4r inte speciellt elaka utan det \u00e4r mamman som \u00e4r vidrig. Men allt st\u00e4lls p\u00e5 sin spets n\u00e4r landets prins Julian (Isac Calmroth, Ondskan) bjuder in alla adliga unga kvinnor till en bal. Prinsen ska utse sin fru under balen. Elviras mamma best\u00e4mmer att Elvira ska utf\u00f6ra flera hemska ingrepp f\u00f6r att bli attraktiv.<\/p>\n Agnes d\u00e4remot bryr sig egentligen inte om att gifta sig med prinsen, hon \u00e4r f\u00f6r\u00e4lskad i en annan ung man. Men f\u00f6r styvmamman \u00e4r Agnes ett hot mot hennes planer f\u00f6r Elvira. Agnes f\u00f6rpassas till tj\u00e4nstefolket.<\/p>\n Jag \u00e4r inte den enda som har sv\u00e5rt f\u00f6r den h\u00e4r filmens blodiga och slaskiga scener. Midnattsvisningen av The Ugly Stepsister p\u00e5 Sundance-festivalen blev omtalad bland annat f\u00f6r att en av bes\u00f6karna spydde under den. Filmen ses som ett effektivt inl\u00e4gg i debatten om den st\u00e4ndiga pressen p\u00e5 kvinnor att alltid vara perfekta. Men f\u00f6r min del blir det f\u00f6r mycket, f\u00f6r \u00f6vertydligt.<\/p>\n Filmens regiss\u00f6r Emilie Blichfeldt har flera g\u00e5ngen tidigare tagit sig an problemen med sk\u00f6nhetshets genom debattartiklar och kortfilm. P\u00e5 s\u00e4tt och vis har v\u00e4l alla filmer n\u00e5gon sorts budskap, mer eller mindre dolt. Visst, sagan om Askungen \u00e4r i sig liksom m\u00e5nga sagor ganska brutala och grymma, men hur skr\u00e4ckfyllda de \u00e4r beror p\u00e5 hur de framf\u00f6rs och hur ber\u00e4ttelsen fokuserar p\u00e5 det \u00e4ckliga och det blodiga. F\u00f6r mig blev det f\u00f6r mycket f\u00f6r att det skulle vara njutbart.<\/p>\n Emilie Blichfeldt s\u00e4ger i ett pressmeddelande: Och nej, f\u00f6r mig \u00e4r det inte en j\u00e4kligt bra film, trots det goda syftet. Jag vill tycka om den men det g\u00e5r inte: Trots en l\u00e5ng rad duktiga sk\u00e5despelare, till exempel Adam Lundgren, Malte G\u00e5rdinger (Young Royals), Cecilia Forss, Ralph Carlsson och Ane Dahl Torp (Charter) som jag g\u00e4rna skulle vilja ge h\u00f6gre betyg. Helheten blir dock f\u00f6r osmaklig och f\u00f6r seg.<\/p>\n
\n– Jag vill framkalla s\u00e5v\u00e4l empati som obehag och inspirera publiken till att reflektera \u00f6ver sin uppfattning om, och f\u00f6rh\u00e5llande till, sk\u00f6nhet.<\/em><\/p>\n
\n– Budskapet \u00e4r kanske inte s\u00e5 v\u00e4l dolt i filmen, men inte p\u00e5 bekostnad av bioupplevelsen. Det spelar ingen roll vad man vill s\u00e4ga, det m\u00e5ste f\u00f6rst och fr\u00e4mst vara en j\u00e4kligt bra film.<\/em><\/p>\n