{"id":194404,"date":"2025-05-29T10:23:05","date_gmt":"2025-05-29T09:23:05","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=194404"},"modified":"2025-05-31T17:42:11","modified_gmt":"2025-05-31T16:42:11","slug":"mote-mellan-norsk-orgeljazzgrupp-och-bbb-frascht-aterskapat-live-molnlycke-storband-med-staffan-william-olsson-simon-jonsson-pa-contrast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=194404","title":{"rendered":"M\u00f6te mellan norsk orgeljazzgrupp och BBB fr\u00e4scht \u00e5terskapat live – M\u00f6lnlycke Storband med Staffan William-Olsson & Simon Jonsson p\u00e5 Contrast"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

26\/5 2025<\/p>\n\n\n\n

Contrast Public House i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Jag har, om inte f\u00f6ljt noggrant, s\u00e5 lyssnat regelbundet p\u00e5 Bohusl\u00e4n Big Band i \u00f6ver trettio \u00e5r och \u00e4ger ett antal cd:s (de flesta recensionsex). Har framf\u00f6r allt dokumenterat en del av deras projekt i recensioner senaste decenniet. En av alla deras skivutgivningar jag saknat vetskap om \u00e4r ett alster anno 1994 som var ett samarbete mellan norska orgeljazz-gruppen The Real Thing och BBB, ett storband med v\u00e4rldsrykte. De elva sp\u00e5ren p\u00e5 The Perfect Match <\/em>\u00e4r komponerade av medlemmar ur jazzgruppen fr\u00e5n Oslo. Deras tredje skiva menar Staffan William-Olsson \u00e4r kvartettens stoltaste stund i studio. H\u00f6rde dem f\u00f6r \u00f6vrigt f\u00f6r drygt tjugo \u00e5r sedan p\u00e5 Nef. Vi f\u00e5r p\u00e5 Contrast veta av g\u00f6teborgaren som flyttade till Oslo 1986 och blev medlem efter att ha lirat i Hawk On Flight, att gruppen var uppl\u00f6st i tio \u00e5r efter att deras saxofonist omkom i tsunamin. Ett band William-Olsson bildade i Norge 2005 \u00e4r Sharp 9, ett sv\u00e4ngigt ministorband. <\/p>\n\n\n\n

Genom gitarristen fick unge organisten Simon Jonsson och M\u00f6lnlycke Storband tillg\u00e5ng till magnifika arrangemang skrivna av Tom Kubis, ocks\u00e5 storbandsledare och saxofonist\/ fl\u00f6jtist fr\u00e5n Los Angeles. Jonsson och det mer \u00e4n skapliga storband vars 50-\u00e5rs jubileum skedde i min n\u00e4rvaro h\u00e4rom \u00e5ret hade konsert med l\u00e5tarna p\u00e5 egen hand f\u00f6rra m\u00e5naden p\u00e5 hemmaplan. Nu var det dags f\u00f6r stj\u00e4rnan p\u00e5 jazzig elgitarr att g\u00f6ra dem s\u00e4llskap. V\u00e4rt att skjuta in att f\u00f6rsta \u00e5ren i Norge var han medlem i ett h\u00e5rdrockband som n\u00e5dde kommersiell framg\u00e5ng och turnerade i USA.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Eftersom 65-\u00e5ringen var med p\u00e5 originalet introducerades givetvis materialet av honom. Med presentationer och paus p\u00e5gick konserten i \u00f6ver en och halv timme, varf\u00f6r jag drar slutsatsen att vissa solon broderas ut extra.. Konkurrensen vad betr\u00e4ffar sp\u00e4nnande livemusik \u00e4r m\u00f6rdande i regionen. Lyckligtvis var den rektangul\u00e4ra lokalen d\u00e4r G\u00f6teborg Jazz Orchestra (GJO) h\u00f6ll till i flera \u00e5r ganska v\u00e4lfylld. P\u00e5 plats fanns \u00e4ven ljudexperten Tomas Ferngren, garanten f\u00f6r att akustiken i l\u00e5ngt ifr\u00e5n idealiska rummet skulle bli b\u00e4sta t\u00e4nkbara. Tyv\u00e4rr led William-Olsson lite grann av rundg\u00e5ng plus att basen hamnade f\u00f6r l\u00e5ngt bak i mixen. St\u00f6rde inte j\u00e4ttemycket, \u00e4ven om det p\u00e5verkade en smula. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Om lokala storbandet ska s\u00e4gas att jag funnit det befogat att recensera n\u00e5gra av alla samarbeten som f\u00f6rsigg\u00e5tt. Man ingick i ett svep fr\u00e5n Falkenbergs Jazzdagar n\u00e4r m\u00e4nnen frontades av tv\u00e5 kvinnliga vokalister, recenserade julshow under ledning av Peter Asplund som inneh\u00f6ll flera str\u00e5lande artister p\u00e5 s\u00e5ng, skrev om f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e4kta paret Lars Danielsson & Cecilie Norby stod p\u00e5 scen med MSB och om den g\u00e5ngen Anna Kruse kom fr\u00e5n K\u00f6penhamn f\u00f6r att lansera sina Edit S\u00f6dergran-tons\u00e4ttningar i storbandstappning. <\/p>\n\n\n\n

Att MSB \u00e5tnjuter f\u00f6rtroende efter att ha uppn\u00e5tt respektingivande niv\u00e5 \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ett resultat av m\u00e5ngas h\u00e4ngivna arbete. Dock, st\u00f6rst enskild betydelse har big band-veteranen Johnny Olsson (ocks\u00e5 en av grundarna av GJO) haft, hans kunnande, driv och kontaktn\u00e4t i branschen. Senaste \u00e5ren driver andra krafter hans g\u00e4rning vidare. I ensemblespelet p\u00e5 Contrast finns s\u00e5dan precision och styrka – vad jag i brist p\u00e5 b\u00e4ttre termen brukar kalla ”klipp” – att jag h\u00e4pnar \u00f6ver orkesterns unisona kraft. L\u00e5ter m\u00e4ktigare \u00e4n jag n\u00e5gonsin h\u00f6rt tidigare, vilket borde ge dem ber\u00e4ttigad boost. Att majoriteten av solon inte kan m\u00e4ta sig med solister hos proffsen i GJO eller BBB ligger i sakens natur. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Konserten inleds med Cute <\/em>(N. Hefti), en pigg, lite slick klassiker som tagits med i programmet. Den f\u00f6ljs upp av f\u00f6rsta l\u00e5ten fr\u00e5n skivsamarbetet. The Message <\/em>utm\u00e4rks av h\u00e4rligt kl\u00f6s i bl\u00e5ssektionerna och solo p\u00e5 tenorsax, Ljuvliga arret tas om hand p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt, orkestern fr\u00e5n M\u00f6lnlycke bevisar verkligen att de \u00e4r p\u00e5 t\u00e5rna. Aprop\u00e5 sammans\u00e4ttning kan man f\u00f6rst\u00e5s hoppas p\u00e5 att s\u00e5v\u00e4l kvinnor som yngre beg\u00e5vningar ska uppt\u00e4ckas eller s\u00f6ka sig till dem.<\/p>\n\n\n\n

Inf\u00f6r Big Deal <\/em>skriven av organisten i Real Thing avsl\u00f6jar stj\u00e4rninstrumentalisten att gungande melodin har uppenbara likheter med \u00c5ngb\u00e5tsblues<\/em>, vilket onekligen st\u00e4mmer. I detta kr\u00e4ngande sv\u00e4ng riffas det friskt. Vi f\u00e5r b\u00e5de trum- och altsaxsolo och inte minst ett alldeles ypperligt outro. G\u00e4stande gitarristen upplyser om att Last Train <\/em>har honom sj\u00e4lv som upphovsman. Balladen rymmer trombon-intro och William-Olssons elegant utbroderade ackordf\u00f6ljd som backas upp snyggt av storbandet. Kompositionen tillh\u00f6r definitivt en av konsertens kr\u00f6n. Musikern som i decennier varit en mentor f\u00f6r en musikl\u00e4rare och amat\u00f6rmusiker i publiken, h\u00e5ller \u00e5ngan uppe. Leder dem in ytterligare ett verk signerat honom sj\u00e4lv. Spark <\/em>\u00e4r en snabb sak med skarpa konturer. F\u00f6rutom fingerf\u00e4rdigt lir k\u00e4nnetecknas kompositionen av features fr\u00e5n tv\u00e4rfl\u00f6jt och trumpet. \u00c4nnu en h\u00f6jdpunkt intr\u00e4ffar f\u00f6re paus i Wes Montgomery- influerad d\u00e4nga signerad Staffan som satt som en sm\u00e4ck. H\u00e4r str\u00f6sslas med bl\u00e5 toner. Efter gl\u00e4nsande spel med l\u00e4ckra licks hamnar fokus \u00e4ntligen p\u00e5 Simon Jonsson. Njuter av dessa minuter i framkant med fr\u00e4ckt framsvepande harmonik av den unge mannen, vars orgeljazztrio med Ossian Ward och Tobias jag ber\u00f6mt i recension.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Innan jag ber\u00e4ttar vad som h\u00e4nde efter paus ska kopplingen till Jojje Wadenius n\u00e4mnas. Tog chansen att presentera mig och fick samtala med Staffan William-Olsson (som jag tr\u00e4ffade och lyssnade p\u00e5 live senast h\u00f6sten 2023) ett par g\u00e5ngen under detta trevliga evenemang. I tv\u00e5 l\u00e5tar f\u00f6rknippar jag riffande och rytmiskt nynnande i teman med Wadenius stil, vilket p\u00e5talas fr\u00e5n min sida. Visar sig att jag tr\u00e4ffar mitt i prick en\u00e4r gitarristerna b\u00e5da boende i Oslo haft ett band tillsammans i n\u00e4rtid ( i varje fall spelat tillsammans). Kuri\u00f6st nog var ju senaste skivrecensionen fr\u00e5n mig en utf\u00f6rlig genomg\u00e5ng av Livet \u00e4r mer \u00e4n bara<\/em> musik <\/em>som b\u00e5de \u00e4r skiva och f\u00f6rest\u00e4llning av ”Jojje” ,som jag som hastigast tr\u00e4ffade p\u00e5 Valand h\u00e4rom \u00e5ret. \u00c4n mer slumpens sk\u00f6nhet infinner sig n\u00e4r jag talar om att min f\u00f6rsta konsert p\u00e5 egen hand i Scandinavium var Blood, Sweat & Tears h\u00f6sten 1972 presenterade av min morbror, vilket meddelas Staffan d\u00e5 han ber\u00e4ttat om ett solo av ”Jojje” han tog intryck av p\u00e5 deras New Blood. <\/em>D\u00f6m om min f\u00f6rv\u00e5ning n\u00e4r jag reda p\u00e5 att han som tolv\u00e5ring var p\u00e5 samma konsert. Och i likhet med den \u00e4ldre och \u00e4n mer ber\u00f6mda kollegan etableras publikkontakt genom ypperlig teknik, utan att den blir till n\u00e5got sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsta iakttagelsen i andra set handlar om hur f\u00f6rbluffande tajt det l\u00e5ter. MSB som repade med g\u00e4ster p\u00e5 eftermiddagen \u00e4r inne i andra andningen och f\u00f6r projektet externt rekryterade Simon och Staffan visar var sk\u00e5pet ska st\u00e5. M\u00e4sterlig kontroll noteras initialt n\u00e4r rytmsektionen – Chris Martinsson bakom trummorna och Tobias Sundgren vid basen som alltid utstr\u00e5lar spelgl\u00e4dje och n\u00e4rvaro – ackompanjerar dem lyh\u00f6rt. Av solon utf\u00f6rda av orkestermedlemmar utses David Yngvessons till aftonens utropstecken f\u00f6ljt av Dan Warvne, b\u00e5da trumpetare. Play The Whole Thing <\/em>lanseras som en slow blues f\u00e4rgad av anlitad hammond-organist som utmanas av glidande tromboner. Blir \u00e5nyo f\u00f6rtjust i hur inspirerat storbandet svarar p\u00e5 Simons luftiga eskapader. Tre l\u00e5tar vilka avrundade en mycket lyckad, dynamisk tilldragelse var Is It Me, A Briefcase of the Blues <\/em>samt som extranummer Scratch My Back. <\/em>\u00d6sigt, rytmiskt superbt markerad f\u00f6rstn\u00e4mnda titel g\u00f6r mig s\u00e5 upphetsad att den tilldelas tv\u00e5 guldstj\u00e4rnor och kompositionen som f\u00f6ljer inbjuder till taktfast handklapp. I finalen tar sannerligen storbandet och deras g\u00e4stande solister ut sv\u00e4ngarna. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

26\/5 2025 Contrast Public House i G\u00f6teborg Jag har, om inte f\u00f6ljt noggrant, s\u00e5 lyssnat regelbundet p\u00e5 Bohusl\u00e4n Big Band i \u00f6ver trettio \u00e5r och \u00e4ger ett antal cd:s (de flesta recensionsex). Har framf\u00f6r allt dokumenterat en del av deras projekt i recensioner senaste decenniet. En av alla deras skivutgivningar jag saknat vetskap om \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-194404","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/194404","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=194404"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/194404\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":194438,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/194404\/revisions\/194438"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=194404"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=194404"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=194404"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}