{"id":193886,"date":"2025-05-12T00:22:41","date_gmt":"2025-05-11T23:22:41","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=193886"},"modified":"2025-05-12T10:45:09","modified_gmt":"2025-05-12T09:45:09","slug":"eggande-och-exotiskt-tonsprak-foradlas-av-kreativ-kombo-house-of-wu-fei-pa-dergardsteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=193886","title":{"rendered":"Eggande och exotiskt tonspr\u00e5k f\u00f6r\u00e4dlas av kreativ kombo &#8211; House Of Wu Fei p\u00e5 Derg\u00e5rdsteatern"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/496842492_10233236293721832_6889666940617875203_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-193887\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/496842492_10233236293721832_6889666940617875203_n.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/496842492_10233236293721832_6889666940617875203_n-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Qlaez Wennberg<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>7\/5 2025<\/p>\n\n\n\n<p>Derg\u00e5rdsteatern i Lerum<\/p>\n\n\n\n<p>Arrang\u00f6r: Musik I Lerum i samarbete med Knutpunkt och bland andra European Jazz Net Work Gren Pilot Tour<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4r som lyssnare av livemusik privilegierad. Kan ofta v\u00e4lja att anm\u00e4la intresse hos arrang\u00f6rer d\u00e4r jag har st\u00e5ende inbjudan. Har senaste decenniet varit hos Musik i Lerum om inte frekvent, s\u00e5 ett antal g\u00e5nger varje s\u00e4song. \u00c4ven om det ibland kan k\u00e4nnas kr\u00e5ngligt med t\u00e5gbyte lockades jag av att h\u00f6ra en sammansm\u00e4ltning av stilar vars rot \u00e4r kinesisk av forntida ursprung. P\u00e5 rak arm kunde jag n\u00e4mligen inte komma p\u00e5 att jag hade h\u00f6rt n\u00e5gon musiker fr\u00e5n Kina live. Efter\u00e5t fick jag m\u00f6jlighet att tr\u00e4ffa huvudpersonen backstage, hon som komponerar, sjunger och spelar guzheng. Kan flika in att min kunskap om kinesisk kultur \u00e4r begr\u00e4nsad till en handfull filmer p\u00e5 G\u00f6teborgs Filmfestival och ungef\u00e4r lika mycket sk\u00f6nlitteratur av samtida snitt, i flera fall romaner och novellsamlingar skrivna av yngre kvinnor.<\/p>\n\n\n\n<p> House of Wu Fei var ute p\u00e5 en milj\u00f6anpassad turn\u00e9 genom Europa och i v\u00e5rt lands s\u00f6dra och v\u00e4stra region. Man hade trots ljusa \u00e5rstidens int\u00e5g m\u00f6tts av v\u00e4lfyllda salonger och rungande bifall. Dock, vad betr\u00e4ffar G\u00f6teborg och n\u00e4rliggande omr\u00e5den skyller jag p\u00e5 extrem konkurrens om publiken.  Utbudet \u00e4r sansl\u00f6st sp\u00e4ckat. Denna tilldragelse hade inte alls n\u00e5tt ut till nyfikna, varf\u00f6r \u00e5h\u00f6rarna uppgick till endast ett dussintal personer. F\u00f6ljande kv\u00e4ll spelades f\u00f6r \u00f6vrigt p\u00e5 Klubb Impuls p\u00e5 Atalante i G\u00f6teborg.<\/p>\n\n\n\n<p> P\u00e5 scen ser vi Wu Fei p\u00e5 guzheng (21-str\u00e4ngad kinesisk cittra) tillsammans med musiker fr\u00e5n Belgien. De \u00e4r Dijf Sanders p\u00e5 elektronik, trumslagaren Simon Segers samt p\u00e5 elbas Louise van den Heuvel; av vilka f\u00f6rst n\u00e4mnde multiinstrumentalist fungerat som l\u00e4nk emellan artisten och europeiska musikerna. Samtliga var nya bekantskaper f\u00f6r mig. N\u00e4r jag googlar uppt\u00e4cks anm\u00e4rkningsv\u00e4rd kreativitet inom flera riktningar, att de ing\u00e5tt i \u00e5tskilliga cross over &#8211; konstellationer och driver egna projekt. Experimentlustan har i flera fall resulterat i en innovativ anomali d\u00f6pt till &#8221;kraut-jazz&#8221;.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/51057816-6ce4-4839-9ac1-73eb9423c74f.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-193890\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/51057816-6ce4-4839-9ac1-73eb9423c74f.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/51057816-6ce4-4839-9ac1-73eb9423c74f-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Det f\u00f6r oss exotiska sammanhanget och dess id\u00e9givare presenteras grundligt av arrang\u00f6ren. Musiken beskrivs som en blandning av ett minst 2 500 \u00e5rigt folkspr\u00e5k och v\u00e4sterl\u00e4ndska traditionella klanger i kombination med samtida beat. Verket <em>Along With The Tides<\/em> har som namnet antyder inspirerats av tidvattnet och m\u00e5nens krafter,  en ljuddikt likt en framdrivande r\u00f6relse. Wu Fei f\u00f6ddes i Peking, fick inga syskon. Underbarnet startade tidigt sin professionella karri\u00e4r. Antogs f\u00f6r att studera komposition vid China Conservatory of Music High School vid sexton \u00e5rs \u00e5lder och fortsatte studierna i USA 2000. H\u00e4r uppmanades hon som s\u00e5 beundransv\u00e4rt beh\u00e4rskade sj\u00e4lva hantverket att f\u00f6rs\u00f6ka hitta ett eget uttryck, varvid kreativt utforskande tog vid. En stor dos av frihet tillf\u00f6rdes n\u00e4r Wu Fei musicerade p\u00e5 instinkt utan riktning.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/789b9f86-ddcd-4f0f-b6a4-51cf07608ebd.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-193892\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/789b9f86-ddcd-4f0f-b6a4-51cf07608ebd.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/789b9f86-ddcd-4f0f-b6a4-51cf07608ebd-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Konserten, inramad av klangen fr\u00e5n den gong gong som skymtar ovan, varar i cirka sjuttiofem minuter. Enligt komponisten fr\u00e5n Kina kommer kvartetten leda oss genom en tidsresa. Noterar inledningsvis vad jag vill ben\u00e4mna som intensiv densitet. Soundet tycks i vissa perioder styras av f\u00f6rutbest\u00e4mda m\u00f6nster av \u00f6sterl\u00e4ndskt snitt, medan det i andra avdelningar r\u00f6r sig friare. Wu Fei s\u00e4ger till mig efter\u00e5t att varje konsert genomf\u00f6rs som om det vore den sista, eftersom hon aldrig kan vara s\u00e4ker p\u00e5 vad som h\u00e4nder i framtiden. Varje musiker verkar ocks\u00e5 ges utrymme att \u00f6verraska, testa nya impulser f\u00f6r att se vilka man vill beh\u00e5lla. N\u00e5got annat som omg\u00e5ende g\u00f6r intryck \u00e4r den g\u00e4lla s\u00e5ngen, ibland av poetisk karakt\u00e4r, ibland med ordl\u00f6s kraft. Under konsertens f\u00f6rsta halva f\u00f6refaller det som om musikerna fr\u00e5n Belgien anammat \u00f6sterl\u00e4ndskt idiom, takt och tonart(er) vilka h\u00e4rr\u00f6ra fr\u00e5n exempelvis Peking opera. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/bb9f6ad3-b320-4947-8899-d7fbb6fc40c6.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-193894\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/bb9f6ad3-b320-4947-8899-d7fbb6fc40c6.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/bb9f6ad3-b320-4947-8899-d7fbb6fc40c6-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p> Strukturer l\u00f6stes upp i s\u00e4rskilt ett l\u00e4ngre mittenparti. Trumslagaren Simon Stegers br\u00f6t sig ur r\u00e5dande harmonik tv-tre g\u00e5nger med f\u00f6rbluffande eruptiva solon. Elbasisten Louise van den Houvel som var yngst  gick  motsatt v\u00e4g i sin feature. Ett tag satt hon med korslagda ben och pr\u00f6vade basg\u00e5ngar, d\u00e4refter fortsatte hon st\u00e5ende att s\u00f6ka sig fram till ett fruktbart, subtilt groove. Man m\u00e4rkte varf\u00f6r instrumentkollegorna Esperanza Spalding och inte minst Tal Wilkenfeld utgjort f\u00f6rebilder.<\/p>\n\n\n\n<p> D\u00e5 det utifr\u00e5n sett fritt h\u00e5llna samspr\u00e5ket tycks p\u00e5g\u00e5 f\u00e5r jag n\u00e5gra ov\u00e4ntade referenser i skallen. N\u00e4r det l\u00e5ter taktfast suggestivt t\u00e4nker jag p\u00e5 synt-baserade Yellow Magic Orchestra fr\u00e5n Japan och n\u00e4r musiken expanderar till sin mesta spejsiga form hamnar jag l\u00e5ngs\u00f6kt nog hos Greatful Dead, Pink Floyd anno 1970 och Can, fast ingen lirar fuzzig elgitarr eller n\u00e5got bl\u00e5sinstrument. Vad betr\u00e4ffar upphovet till kontrastrika musiken saknar jag kopplingar, (\u00e4ven om cittra f\u00f6rekommer p\u00e5 exempelvis Backa Teater). Omsl\u00f6ts ist\u00e4llet f\u00f6ruts\u00e4ttningsl\u00f6st av diskanten fr\u00e5n den guzheng Wu Fei m\u00e4sterligt trakterar.  I ett stycke skiftas till en annan cittra fr\u00e5n Vietnam (om jag uppfattade r\u00e4tt).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/32e63d88-53bb-45ce-a355-38f79d14aa38.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-193899\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/32e63d88-53bb-45ce-a355-38f79d14aa38.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/32e63d88-53bb-45ce-a355-38f79d14aa38-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>   F\u00e4ngslas av successiva v\u00e4xlingar av fokus, klangf\u00e4rg och ljudstyrka. Efter en  passage d\u00e4r Wu Fei ackompanjerar sin ljusa st\u00e4mma i folkvisa fr\u00e5n Peking opera med m\u00e5nga hundra \u00e5r p\u00e5 nacken, ber\u00e4ttar hon om en s\u00e5ng som skildrar en stark kvinna, en kvinna kl\u00e4dd som man i strid. S\u00e5ngen \u00f6verg\u00e5r effektfullt i pulserande beat.  Ett par g\u00e5nger tas kompositioner till en slutpunkt, fast efter\u00e5t betraktar man <em>ALong With The Tides <\/em>som en k\u00e4lla, med olikartade bifloder vilka f\u00e5r symbolisera konsertens m\u00e4ktiga kontraster, dess diametralt olika delar. <\/p>\n\n\n\n<p>Inte ofta jag befinner mig p\u00e5 konsert f\u00f6r att h\u00f6ra fyra musiker jag helt saknar anknytning till, vilket ocks\u00e5 g\u00e4ller f\u00f6r den musik som framf\u00f6rs vare sig den best\u00e5r av sammansm\u00e4ltning eller luckrats upp i skiftande best\u00e5ndsdelar. Det var s\u00e4llsamt!  Glad f\u00f6r att jag hade tid och lust att n\u00e4rvara. och som bonus fick  en pratstund med Wu Fei backstage.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>7\/5 2025 Derg\u00e5rdsteatern i Lerum Arrang\u00f6r: Musik I Lerum i samarbete med Knutpunkt och bland andra European Jazz Net Work Gren Pilot Tour \u00c4r som lyssnare av livemusik privilegierad. Kan ofta v\u00e4lja att anm\u00e4la intresse hos arrang\u00f6rer d\u00e4r jag har st\u00e5ende inbjudan. Har senaste decenniet varit hos Musik i Lerum om inte frekvent, s\u00e5 ett [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-193886","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/193886","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=193886"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/193886\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":193913,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/193886\/revisions\/193913"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=193886"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=193886"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=193886"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}