{"id":193352,"date":"2025-04-29T03:32:15","date_gmt":"2025-04-29T02:32:15","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=193352"},"modified":"2025-04-29T03:42:42","modified_gmt":"2025-04-29T02:42:42","slug":"bokrecension-mellan-myt-och-verklighet-en-resa-genom-tagaqs-spricktand","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=193352","title":{"rendered":"Bokrecension: Mellan myt och verklighet: en resa genom Tagaqs\u00a0Spricktand"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Titel: Spricktand<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattare: Tanya Tagaq <\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttare: Nika Abiri<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rlag: Tranan<\/a><\/p>\n\n\n\n

Utgivningsdatum: 2025.01.08<\/p>\n\n\n\n

ISBN: 978-91-89814-37-0<\/a><\/p>\n\n\n\n

Det har alltid varit intressant att f\u00f6lja vilka b\u00f6cker bokf\u00f6rlaget Tranan v\u00e4ljer att \u00f6vers\u00e4tta och publicera. Spricktand<\/em> \u00e4r ett betydande verk, en roman v\u00e4l v\u00e4rd att gr\u00e4va in sig i. Genom Tranan f\u00e5r vi tillg\u00e5ng till b\u00f6cker fr\u00e5n hela v\u00e4rlden och till r\u00f6ster vi annars kanske aldrig hade f\u00e5tt h\u00f6ra \u2013 n\u00e5got som \u00e4r b\u00e5de n\u00f6jsamt och l\u00e4rorikt.<\/p>\n\n\n\n

Spricktand<\/em> skildrar en inuitflicka som v\u00e4xer upp i en isolerad stad i nordligaste Kanada under 1970- och 80-talen. I \u201340 grader Celsius drar hon p\u00e5 sig alltf\u00f6r tajta jeans f\u00f6r att ta sig till skolan. Tundran och dess djurliv blir hennes fristad fr\u00e5n den h\u00e5rda, kyliga vardagen och dess problem \u2013 v\u00e5ld, alkoholmissbruk och en sv\u00e5r skolmilj\u00f6. Det \u00e4r viktigt att p\u00e5peka att dessa problem inte uppstod \u00f6ver en natt. V\u00e5ldet som skildras \u00e4r en del av en l\u00e5ng historisk process, pr\u00e4glad av kolonialism. S\u00e4rskilt i de mer poetiska delarna kopplar Tagaq tydligt samman v\u00e5ld och kolonisering.<\/p>\n\n\n\n

Trots att Spricktand<\/em> \u00e4r en fiktiv och bitvis surrealistisk ber\u00e4ttelse, g\u00e5r det l\u00e4tt att k\u00e4nna igen teman som ofta diskuteras i forskningen om ursprungsfolk, kvinnor och dekolonisation. I A Recognition of Being<\/em> (Kim Anderson) betonas till exempel naturens roll som fristad \u2013 n\u00e5got som speglas tydligt i hur tundran i Spricktand<\/em> fungerar som flickans tillflykt fr\u00e5n v\u00e5ld och missbruk.<\/p>\n\n\n\n

Vildmarken ropar, flickan svarar. Men vildmarken \u00e4r ingen god fe fr\u00e5n Askungen<\/em>; den \u00e4r b\u00e5de n\u00e4rande och f\u00f6r\u00f6dande, b\u00e5de lockande och skoningsl\u00f6s.<\/p>\n\n\n\n

Rent litter\u00e4rt \u00e4r Spricktand<\/em> en s\u00e4regen blandning av prosa och poesi, med inslag av memoar, fiktion och inuitisk mytologi. S\u00e5dana blandningar kan l\u00e4tt bli spretiga, men Tagaq lyckas v\u00e4va samman stilarna p\u00e5 ett mjukt och f\u00f6ljsamt s\u00e4tt. M\u00f6jligen beror detta p\u00e5 att hon \u00e4r en internationellt hyllad avantgardistisk strups\u00e5ngare och komposit\u00f6r. Trots att jag inte l\u00e4st det engelska originalet \u00e4r det tydligt att \u00f6vers\u00e4ttaren Nika Abiri lyckats bevara \u00f6verg\u00e5ngarnas smidighet \u00e4ven p\u00e5 svenska.<\/p>\n\n\n\n

Spricktand<\/em> \u00e4r surrealistisk och ibland diffus, n\u00e5got som kan avskr\u00e4cka l\u00e4sare som \u00e4r vana vid mer bokstavliga skildringar. Men bland surrealistiska verk \u00e4r den \u00e4nd\u00e5 relativt r\u00e4ttfram. Myt och verklighet, historia och fiktion blandas \u2013 och \u00e4nd\u00e5 lyckas Tagaq h\u00e5lla kvar en k\u00e4nslom\u00e4ssig f\u00f6rankring som b\u00e4r l\u00e4saren genom ber\u00e4ttelsen. Sanningen i Spricktand<\/em> \u00e4r inte konkret, men den \u00e4r k\u00e4nslom\u00e4ssigt sann.<\/p>\n\n\n\n

Att ber\u00e4tta p\u00e5 detta s\u00e4tt, snarare \u00e4n genom strikt faktabaserad historia, \u00e4r inte anm\u00e4rkningsv\u00e4rt \u2013 tv\u00e4rtom. Som forskare som Linda Tuhiwai Smith (Decolonizing Methodologies<\/em>) och Leanne Betasamosake Simpson (As We Have Always Done<\/em>) har visat, \u00e4r det en viktig motst\u00e5ndsstrategi mot koloniala krafter. Tagaq g\u00f6r d\u00e4rmed mer \u00e4n att bara ber\u00e4tta en historia \u2013 hon ger r\u00f6st \u00e5t ett annat s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 och leva i v\u00e4rlden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Titel: Spricktand F\u00f6rfattare: Tanya Tagaq  \u00d6vers\u00e4ttare: Nika Abiri F\u00f6rlag: Tranan Utgivningsdatum: 2025.01.08 ISBN: 978-91-89814-37-0 Det har alltid varit intressant att f\u00f6lja vilka b\u00f6cker bokf\u00f6rlaget Tranan v\u00e4ljer att \u00f6vers\u00e4tta och publicera. Spricktand \u00e4r ett betydande verk, en roman v\u00e4l v\u00e4rd att gr\u00e4va in sig i. Genom Tranan f\u00e5r vi tillg\u00e5ng till b\u00f6cker fr\u00e5n hela v\u00e4rlden och till r\u00f6ster […]<\/p>\n","protected":false},"author":74,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,16,13624],"tags":[15280,15279,14078],"class_list":["post-193352","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-recension","category-toppnytt","tag-spricktand","tag-tanya-tagaq","tag-tranan","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/193352","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/74"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=193352"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/193352\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":193355,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/193352\/revisions\/193355"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=193352"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=193352"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=193352"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}