{"id":192860,"date":"2025-04-18T10:06:54","date_gmt":"2025-04-18T09:06:54","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=192860"},"modified":"2025-04-18T10:19:59","modified_gmt":"2025-04-18T09:19:59","slug":"filmrecension-nar-ljuset-bryts","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=192860","title":{"rendered":"Filmrecension: N\u00e4r ljuset bryts &#8211; sev\u00e4rd och vacker men inget m\u00e4sterverk"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-186912\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/unnamed-6-1.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"340\" \/><\/p>\n<p>N\u00e4r ljuset bryts<br \/>\nBetyg 3<br \/>\nSvensk biopremi\u00e4r 18 april 2025<br \/>\nRegi R\u00fanar R\u00fanarsson<\/p>\n<p>En betraktelse om sorg med suggestiv filmtitel och vackert foto men det r\u00e4cker inte hela v\u00e4gen. Isl\u00e4ndska filmer har ofta imponerande foto som i sig f\u00f6rmedlar tankar, k\u00e4nslor och b\u00e4r ber\u00e4ttelsen. N\u00e4r ljuset bryts st\u00e5r fotografen Sophia Olssons f\u00f6r ett m\u00e4sterligt portr\u00e4tt av Reykjav\u00edks alla skiftande nyanser i dis, dimma och gryningsljus.<\/p>\n<p>Handlingen kretsar kring en ung konststudent, Una (spelas av El\u00edn Hall). Vi f\u00e5r se henne p\u00e5 kv\u00e4llen och natten tillsammans med en ung kurskamrat, Diddis (spelas av Baldur Einarsson). Deras k\u00e4rlek har ett problem. Diddis \u00e4r redan tillsammans med en annan tjej, Klara. Han f\u00f6rs\u00e4krar Una att n\u00e4sta dag ska han g\u00f6ra slut med sin flickv\u00e4n s\u00e5 han och Una kan vara tillsammans \u00f6ppet.<\/p>\n<p>Nu f\u00e5r Diddis inte chansen att g\u00f6ra slut med Klara. En stor trafikolycka i en tunnel intr\u00e4ffar och han \u00e4r en av m\u00e5nga som d\u00f6r i olyckan.<\/p>\n<p>Una och \u00f6vriga i v\u00e4nkretsen tr\u00e4ffas, bland annat p\u00e5 pubar, f\u00f6r att h\u00e4nga tillsammans, f\u00f6r att minna Diddis och prata om saknaden och sorgen. F\u00f6r Una blir det extra sv\u00e5rt eftersom Klara, Didddis flickv\u00e4n ocks\u00e5 \u00e4r d\u00e4r och hon f\u00e5r allas sympati. Uns blir bara en i v\u00e4nkretsen och f\u00e5r inte vara i centrum f\u00f6r de s\u00f6rjande. Visst har hon en barnslig reaktion h\u00e4r n\u00e4r hennes \u00f6nskan att vara i fokus med sin saknad inte kan uppfyllas. Men en sak \u00e4r s\u00e4ker: ingen sorg kan j\u00e4mf\u00f6ras med n\u00e5gon annans. Alla har sin relation och sitt f\u00f6rflutna med den avlidne.<\/p>\n<p>Att f\u00e5 prata och prata och prata \u00e4nnu mer. Att f\u00e5 prata hur mycket som helst om den saknade och om sorgen \u00e4r den b\u00e4sta metoden att ta sig igenom sorg. Att ha v\u00e4nner och bekanta och familj och sl\u00e4kt d\u00e4r man f\u00e5r prata om den som g\u00e5tt ur tiden \u00e4r det b\u00e4sta f\u00f6r att kunna leva vidare med saknaden. <\/p>\n<p>Filmen visar hur gemenskap \u00e4r ett stort st\u00f6d i en sorg. Men samtidigt \u00e4r dialogerna inte filmens styrka. Det \u00e4r ganska styltigt emellan\u00e5t. Det \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra m\u00e4sterverk om sorg. En av de absolut starkaste och mest m\u00e4sterliga skildring om sorg p\u00e5 film \u00e4r enligt mig <a href=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=105600\">Manchester by the Sea<\/a>. Dess styrka ligger i att det som skildras bubblar under ytan. N\u00e4r ljuset bryts lyckas inte riktigt f\u00e5 fram det p\u00e5 samma s\u00e4tt, f\u00f6rutom med fotot, som \u00e4r enast\u00e5ende. Fotot talar ocks\u00e5 om mystik, om vad som kan d\u00f6ljas i dimman och under ytan. <\/p>\n<p>Sk\u00e5despelarna f\u00e5r godk\u00e4nt och El\u00edn Hall har f\u00e5tt pris f\u00f6r sin roll som Una, \u00e4ven om jag saknar bredd i vad hon gestaltar fr\u00e5n sitt inre, men det ansvaret har regiss\u00f6ren inte lyckats s\u00e5 bra med. N\u00e4r ljuset bryts \u00e4r sev\u00e4rd och vacker men inget m\u00e4sterverk.<\/p>\n<p>Ledmotivet i N\u00e4r ljuset bryts \u00e4r ett stycke av Oscarsnominerade (f\u00f6r Sicario och The Theory of Everything) komposit\u00f6ren J\u00f3hann J\u00f3hannsson som gick bort 2018.<\/p>\n<p>N\u00e4r ljuset bryts har f\u00e5tt flera priset, bland annat:<br \/>\nVINNARE \u2013 DRAGON AWARD BEST NORDIC FILM \u2013 G\u00d6TEBORGS FILMFESTIVAL<br \/>\nVINNARE \u2013 B\u00c4STA FILM \u2013 EDDA ISL\u00c4NDSKA AWARDS<br \/>\nSAMT B\u00c4STA REGISS\u00d6R + KVINNLIG HUVUDROLL + KVINNLIG BIROLL + VISUELLA EFFEKTER<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" width=\"560\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/xYKYYRX5iX0?si=GiBvpwK2kDvCcgoy\" title=\"YouTube video player\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" referrerpolicy=\"strict-origin-when-cross-origin\" allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r ljuset bryts Betyg 3 Svensk biopremi\u00e4r 18 april 2025 Regi R\u00fanar R\u00fanarsson En betraktelse om sorg med suggestiv filmtitel och vackert foto men det r\u00e4cker inte hela v\u00e4gen. Isl\u00e4ndska filmer har ofta imponerande foto som i sig f\u00f6rmedlar tankar, k\u00e4nslor och b\u00e4r ber\u00e4ttelsen. N\u00e4r ljuset bryts st\u00e5r fotografen Sophia Olssons f\u00f6r ett m\u00e4sterligt portr\u00e4tt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":192931,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16,20,13624],"tags":[],"class_list":["post-192860","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-filmfilm","category-filmer","category-recension","category-film","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/192860","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=192860"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/192860\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":192958,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/192860\/revisions\/192958"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/192931"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=192860"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=192860"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=192860"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}