![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/74c578d5-c592-0ab6-0b01-c6a0235a605c.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Scalateatern och bokf\u00f6rlaget Polaris presenterar Andrev Waldens kritikerrosade och Augustprisbel\u00f6nade debutroman \u201cJ\u00e4vla karlar\u201d som teater. Den vilda och humoristiska uppv\u00e4xtskildringen blir till monolog med Guldbaggebel\u00f6nade Shanti Roney (\u201cTillsammans\u201d, \u201cV\u00e4gen ut\u201d, \u201cTusenbr\u00f6der\u201d, \u201cPersonkrets 3:1\u201d) i alla roller. Eva Dahlman (\u201cEgenm\u00e4ktigt f\u00f6rfarande\u201d, \u201cK\u00e4rleksbrev\u201d, \u201cBritt-Marie var h\u00e4r\u201d) skriver manus och regisserar. Upps\u00e4ttningen f\u00e5r urpremi\u00e4r p\u00e5 Scalateatern 22 januari 2026.<\/p>\n
Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:
\nAndrev Waldens oemotst\u00e5ndligt bok \u201cJ\u00e4vla karlar\u201d, om sin uppv\u00e4xt i spillrorna av 68-r\u00f6relsen, \u00e4r en av 2000-talets mest framg\u00e5ngsrika och \u00e4lskade svenska romaner. Sydsvenskan kallade den \u201cenast\u00e5ende litteratur\u201d, Kulturnytt menade att Andrev Walden \u201cskrivit en klassiker’, SvD beskrev den som \u201cen anm\u00e4rkningsv\u00e4rd prestation\u201d och Aftonbladet konstaterade att Walden f\u00e5tt b\u00e5de \u201ctrivialiteter och vidrigheter att glimra\u201d. H\u00f6sten 2023 mottog Andrev Augustpriset f\u00f6r boken och den har ocks\u00e5 tilldelats Adlibrispriset f\u00f6r \u00c5rets debut och Stockholmspriset f\u00f6r \u00c5rets litteratur. Boken blev den mest s\u00e5lda romanen i Sverige 2023 och \u00e4ven i Norge har Andrevs uppv\u00e4xtskildring r\u00f6nt stor framg\u00e5ng och blev den mest s\u00e5lda \u00f6versatta romanen 2024. H\u00f6sten 2025 sl\u00e4pps den p\u00e5 tyska (\u201dScheisskerle\u201d) och engelska (\u201dBloody awful in different ways\u201d).<\/p>\n
Nu \u00e4r det klart att ber\u00e4ttelsen s\u00e4tts upp som teater p\u00e5 Scalateatern i Stockholm med Shanti Roney i samtliga roller. F\u00f6r regi och manus st\u00e5r Eva Dahlman.<\/p>\n
\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r ofattbart roligt, s\u00e4ger Andrev Walden. N\u00e4r jag skrev romanen dagdr\u00f6mde jag v\u00e4l en del om film, men aldrig teatern. Tanken slog mig inte f\u00f6rr\u00e4n Scala slog mig med den och n\u00e4r Shanti Roney kom in i bilden f\u00f6ll allt p\u00e5 plats. Det \u00e4r s\u00e5 satans hedrande att han vill g\u00f6ra den h\u00e4r monologen. Han \u00e4r en underbar sk\u00e5despelare. Det d\u00e4r pojkansiktet som rymmer n\u00e5got ur\u00e5ldrigt. Oskulden och skulden och f\u00f6rm\u00e5gan att v\u00e4xla d\u00e4remellan. Shanti kan verkligen balansera humor och obehag. Och med Eva Dahlman var det k\u00e4rlek vid f\u00f6rsta \u00f6gonkastet. Eller f\u00f6rsta munkastet. Hon \u00e4r sannerligen inte r\u00e4dd f\u00f6r att skratta i m\u00f6rkret s\u00e5 jag blev snabbt \u00f6vertygad om att hon kan hitta r\u00e4tt tonart i manus och regi.<\/p>\n
Eva Dahlman som regisserar och bearbetar ber\u00e4ttelsen f\u00f6r scen ser dess stora potential:
\n\u2013 Andrevs \u201cJ\u00e4vla karlar\u201d \u00e4r exakt min humor. Det fruktansv\u00e4rda och svarta blir p\u00e5 ett m\u00e4rkligt s\u00e4tt det roliga. Jag k\u00e4nner igen det fr\u00e5n Lars Nor\u00e9n som jag ocks\u00e5 \u00e4lskar. Det talar direkt till mig. Och s\u00e5 spr\u00e5ket, det fantastiska spr\u00e5ket p\u00e5 det. Romanen f\u00e5r mig att tro att jag \u00e4r med om allt, och att jag k\u00e4nner karlarna, pojken, mamman, Cyklopen och Lilla Molnet. Det ska vi f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6verf\u00f6ra till scenen, och det kr\u00e4ver verkligen sin sk\u00e5despelare. Och \u00e4r det n\u00e5gon som kan b\u00e4ra alla karakt\u00e4rer och spr\u00e5ket och sv\u00e4rta och komik, s\u00e5 \u00e4r det Shanti Roney. Jag gl\u00e4der mig s\u00e5 himla mycket.<\/p>\n
F\u00f6r Shanti Roney blir monolog en ny erfarenhet:<\/p>\n
\u2013 Det h\u00e4r kommer bli ett \u00e4kta kraftprov f\u00f6r mig, en j\u00e4tteutmaning! Det k\u00e4nns b\u00e5de l\u00e4skigt och sp\u00e4nnande, som ung hade jag aldrig v\u00e5gat tacka ja. Men jag tycker verkligen att \u201cJ\u00e4vla karlar\u201d passar f\u00f6r scenen. Det \u00e4r en tuff ber\u00e4ttelse skildrad med humor och krasshet och jag gillar det.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Scalateatern och bokf\u00f6rlaget Polaris presenterar Andrev Waldens kritikerrosade och Augustprisbel\u00f6nade debutroman \u201cJ\u00e4vla karlar\u201d som teater. Den vilda och humoristiska uppv\u00e4xtskildringen blir till monolog med Guldbaggebel\u00f6nade Shanti Roney (\u201cTillsammans\u201d, \u201cV\u00e4gen ut\u201d, \u201cTusenbr\u00f6der\u201d, \u201cPersonkrets 3:1\u201d) i alla roller. Eva Dahlman (\u201cEgenm\u00e4ktigt f\u00f6rfarande\u201d, \u201cK\u00e4rleksbrev\u201d, \u201cBritt-Marie var h\u00e4r\u201d) skriver manus och regisserar. Upps\u00e4ttningen f\u00e5r urpremi\u00e4r p\u00e5 Scalateatern 22 januari […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":192570,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,20,30,13624],"tags":[15266,13328,12765,7981],"class_list":{"0":"post-192562","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-litteratur","8":"category-film","9":"category-teater","10":"category-toppnytt","11":"tag-andrew-walden","12":"tag-polaris","13":"tag-scalateatern","14":"tag-shanti-roney","15":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/192562","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=192562"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/192562\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":192574,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/192562\/revisions\/192574"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/192570"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=192562"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=192562"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=192562"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}